Informationsplikten vid hiv kan tas bort

Antalet hiv-fall i Sverige sjunker och de som lever med sjukdomen har bra behandling. Därför ska de tvingande reglerna om informationsplikt utredas. Uppdraget ges till den pågående utredningen om en ny smittskyddslag.

Informationsplikten i smittskyddslagen innebär att den som har en sjukdom som klassas som allmänfarlig är skyldig att ”lämna information om smittan till dem som personen kommer i sådan kontakt med att det finns en beaktansvärd risk för överföring av smitta”. Hiv räknas som en sådan sjukdom, men enligt socialminister Jakob Forssmed (KD) har den medicinska utvecklingen gått framåt så pass mycket att det är daga att se över kravet. 

– Detta är både viktigt och efterlängtat av många. De allra flesta personer som lever med hiv har i dag en välinställd behandling vilket gör att det inte finns någon risk för överföring av smitta vid sexuella kontakter. Behandlande läkare kan redan i dag undanta personer med välinställd behandling från informationsplikten, men kunskapen om och tillämpningen av den möjligheten varierar och det är därför angeläget att se över informationsplikten, säger socialminister Jakob Forssmed i ett pressmeddelande.

Läggs till befintlig utredning

Uppdraget läggs in i den pågående utredningen om en ny smittskyddslag, som görs av professor Jan Albert. Den utredningen tittar bland annat på om en handlingsprincip ska införas.

Enligt tilläggsdirektivet ska utredaren: 

  • Analysera och ta ställning till om regleringen av informationsplikten vid hivinfektion är ändamålsenlig och proportionerlig.
  • Analysera och ta ställning till om övriga bestämmelser i smittskyddslagen avseende den enskildes skyldigheter att förebygga smittspridning är ändamålsenliga och proportionerliga.
  • Analysera och ta ställning till om de förhållningsregler som läkare kan ge patienter, särskilt vid hivinfektion och hepatit C, är ändamålsenliga och proportionerliga.
  • Ta ställning till om ytterligare förhållningsregler ska kunna ges till personer som bär på, eller misstänks bära på, en allmänfarlig sjukdom och vid behov lämna förslag på sådana.
  • Ta ställning till om det bör finnas en möjlighet att föreskriva om undantag från tvingande åtgärder i samband med att en sjukdom klassificeras som allmänfarlig eller samhällsfarlig.
  • Ta ställning till om skyldigheter och förhållningsregler i smittskyddslagen ska baseras på andra kriterier än allmänfarlig sjukdom, t.ex. risken för smittsamhet.
  • Lämna nödvändiga författningsförslag.

Ändra namn på smittskyddsläkarna

Utredningen ska också se över om det nuvarande systemet med rikskoder är ändamålsenligt. Smittskyddsläkarföreningen har i en skrivelse till socialdepartementet föreslagit att systemet med att vissa sjukdomar ska anmälas med ofullständiga personuppgifter ska ändras. Föreningen motiverar förslaget med bristande patientsäkerhet och och att det kan vara svårt att hitta en kodad journal. Utredningen får därför mandat att föreslå förändringar för ett fullgott integritetsskydd. 

Regeringen vill också ändra benämningen smittskyddsläkare för att göra det tydligt att smittskyddsläkaren är en myndighet med ett regionindelat ansvarsområde. Vad det nya namnet skulle kunna bli är det upp till utredaren att föreslå. 

Hela utredningen får ett år till på sig och ska slutredovisa i januari 2026. Däremot ska uppdragen om stärkt författningsberedskap och en nationell strategi för hantering av pandemier redovisas i februari nästa år. 

Beslutskedja: Utredning: Stärkt beredskap inför framtida pandemier, Dir. 2023:106

5/7
2023
7/9
2023
15/2
2024
24/9
2024
28/2
2025

Forrige artikel Många synpunkter på listor över ovälkomna växter och djur Många synpunkter på listor över ovälkomna växter och djur