Efter expansionen – nu bantas servicekontoren
De statliga servicekontoren har etablerats på allt fler platser i Sverige de senaste åren. Men med ökade besökskostnader vill regeringen och SD se effektiviseringar och drar ned på myndighetens anslag. ”Det kan inte uteslutas att vi kommer lägga ned kontor”, säger Åsa Lindh, generaldirektör för Statens servicecenter till Altinget.
I budgeten för nästa år vill regeringen och Sverigedemokraterna dra ned på anslaget för Statens servicecenter. 2025 försvinner 50 miljoner kronor från de statliga servicekontoren, året därpå stryks 100 miljoner och 2027 kapas 150 miljoner kronor.
– De kommer behöva effektivisera sin verksamhet. Kontorsnätet har byggs ut ganska mycket under de senaste åren, men besöksantalet har inte ökat i samma utsträckning, säger civilminister Erik Slottner (KD) till Altinget.
Statens servicecenter, som sköter administrativa tjänster för uppåt 170 myndigheter, tog över ansvaret för servicekontoren 2019. Då fanns det 113 kontor. Efter att den dåvarande S-ledda regeringen beslutat om en omfattande utbyggnad öppnade tidigare i september det 147:e servicekontoret, i Nordmaling.
Samtidigt har kostnaderna per besök ökat. 2021 beräknades ett besök kosta myndigheten 311 kronor. 2023 handlade det om 375 kronor.
– Det finns en gräns för hur mycket den här verksamheten kan kosta, säger Slottner och ger exempel på möjliga förändringar framöver.
– Det kan handla om färre kontor. Men det kan också handla om mer mobila lösningar och förändrade öppettider. Sen får myndigheten avgöra hur de vill göra utifrån deras kompetens.
Enligt Åsa Lindh, generaldirektör för Statens servicecenter, beror de ökade besökskostnaderna framför allt på utbyggnaden.
– Vi har ganska lågt besöksantal på en del av våra kontor. Helt ärligt så är det högsta trycket i storstäderna. Sen är en viktig poäng i reformen att stärka legitimiteten för staten och ha en statlig närvaro i hela landet, men jag tror att vi kommer att behöva glesa ut om vi ska få ihop det här, säger hon till Altinget.
Utesluter inte nedläggning av kontor
Åsa Lindh beskriver regeringens ambition som god men kallar samtidigt neddragningen en ”rätt kraftig nivåsänkning”. Det kommer att bli tufft för myndigheten att komma ned till den nya anslagsnivån för 2027, säger hon.
– Vi har inte hunnit göra alla analyser än utan håller för fullt på med att räkna på det här, men det kan inte uteslutas att vi kommer lägga ned kontor.
Vad tänker du om konsekvenserna neddragningen kan få för medborgarnas service?
– Vi ska titta på besöksstatistiken, pendlings- och resmöjligheter till kontor i närheten och försöka få ihop det här för att servicen ska bli så bra som möjligt för så många. Men det är klart att några kommer behöva resa längre om vi lägger ned kontor.
Mindre än en vecka efter budgetbeskedet har Statens servicecenter redan kallat till möte med de myndigheter vars tjänster servicekontoren erbjuder.
– Vi kommer att se hur deras behov ser ut och hur de vill prioritera. De har ju lite olika behov och det kan variera var man helst vill ha ett servicekontor. Så det blir ett pussel att lägga framöver.
Ett sätt att få ned besökskostnaden menar Åsa Lindh också är mer mobila lösningar.
– Vi kan till exempel finnas på en kommun eller hos en annan myndighet två dagar i veckan med en mer mobil lösning. Då tror jag att vi kan få ned kostnaden, säger hon.
Den svåraste utmaningen framöver tror generaldirektören är de långa hyreskontrakt som myndigheten behövt teckna för sina kontor. De kan stå i vägen när myndigheten snabbt måste minska sina kostnader.
– Vi vill inte hamna i ett läge där det är de hyreskontrakt som löper ut som avgör vilka kontor vi ska ha. Det låser oss litegrann, säger Åsa Lindh.
Myndigheten ska bestämma plats
Tidigare har regeringen pekat ut platser där Statens servicecenter ska öppna kontor. Det sista på listan öppnas i Rinkeby i oktober. Nu vill regeringen ge myndigheten större möjligheter att själv välja var kontoren ska placeras.
– Politiken kommer att blanda sig i mindre var kontoren kommer att ligga, säger Erik Slottner.
Åsa Lindh menar att det är nödvändigt.
– Jag tror att det är ett måste att vi ska ha möjlighet att styra det här, annars hade det blivit svårt att ratta det här. Sen kanske det inte blir helt fritt, utan man kommer kanske fortfarande styra på något sätt, säger hon.
Statens servicecenter har redan under det år som gått sett över den andra delen av myndighetens verksamhet, det avgiftsfinansierade administrativa stödet till många av statens myndigheter, och tagit bort 80 tjänsten.
Budgetbeskedet behöver inte innebära att anställda på de statliga servicekontoren behöver sluta, säger Åsa Lindh. I stället kan handläggare behövas för längre öppettider för vissa kontor, om andra stängs.
Sammantaget minskar myndighetens budget med drygt 13 miljoner kronor nästa år jämfört med 2024. 5 miljoner extra avsätts för det beredskapsuppdrag som Statens servicecenter fått, betydligt mindre än de 25 miljoner som myndigheten önskat.
– Det är klart att vi hade velat ha en större finansiering, men vi är glada att vi fick det vi fick. Vi får bygga vår beredskap i den takt som finansieringen tillåter och har kommit en bra bit på vägen. Primärt handlar det om att vår verksamhet även ska kunna genomföras i kris. Vi ska kunna betala ut löner till statsförvaltningen även i tider av kris, eller ytterst i krig, säger Åsa Lindh.
Statens servicecenters ambitioner att fördjupa samarbetet med Migrationsverket och det pilotprojekt som myndigheten förberett tillsammans med Kronofogdemyndigheten är planerade att fortsätta. {{toplink}}
Pål Jonson öppnar för att köpa direkt från Ukrainas vapenindustri