Slottner: Generativ AI kan öka vår årliga BNP med 500 miljarder
En studie på uppdrag av Google uppskattar att generativ AI har potential att öka Sveriges årliga BNP med nio procent, eller motsvarande 500 miljarder, om tio år – givet att ett utbrett användande uppnås. Varken näringslivet eller den offentliga förvaltningen har råd att halka efter när det kommer till AI-tillämpningen, skriver civilminister Erik Slottner.
Sverige är ett land med en lång historia av entreprenörskap. Många stora företag har grundats här och vi är kända för våra innovationer och vår teknikutveckling. Ett av de områden där vi är starka är startup-företag inom generativ AI. Det beräknas att åtta procent av alla EU-baserade startups inom detta område finns i Sverige – endast Tyskland, Frankrike och Nederländerna ligger bättre till. Med tanke på att vi står för färre än tre procent av EU:s invånarantal är det en imponerande siffra, och det visar på hur viktig digitaliseringen, och AI-ekosystemet, är och kommer att vara för vår ekonomi.
Enligt SCB ökar användningen av AI stadigt bland företag i Sverige. Samtidigt uppger aktörer inom offentlig sektor att det finns hinder för att använda AI, bland annat att det behövs mer kunskap om hur tekniken kan tillämpas.
Offentlig sektor får inte halka efter
Offentlig sektor får inte halka efter och därmed gå miste om produktivitets- och kvalitetsvinster. Därför har vi gett ett regeringsuppdrag till Myndigheten för digital förvaltning (Digg) och Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) som går ut på att ta fram vägledande riktlinjer för användning av generativ AI inom offentlig sektor.
Riktlinjerna ska ge stöd vid användning av generativ AI för anställda på statliga myndigheter, kommuner och regioner. Det ska handla om perspektiv som rör de juridiska, säkerhetsmässiga och etiska delarna av teknikanvändningen. Myndigheten för digital förvaltning (Digg) ska också erbjuda ett kompetenslyft som en del av uppdraget. Till exempel kan Digg ge mindre kommuner, regioner och myndigheter stöd i hur de på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt kan använda AI.
Digg har även genomfört ett liknande uppdrag tidigare där de erbjudit kompetenshöjande insatser till kommunerna, för användning av AI inom socialtjänsten. I samband med det har myndigheten samlat in flera olika exempel på hur tekniken tillämpas. Till exempel som stöd i allt från schemaplanering till att upptäcka risk för olyckor eller sjukdom.
500 miljarder
Potentialen med AI inom offentlig sektor är stor. Till exempel kan tekniken sammanfatta stora mängder information i myndigheternas analysarbete, samtidigt som den personliga anpassningen av myndigheternas tjänster kan förbättras. En studie genomförd av Implement Consulting Group på uppdrag av Google uppskattar att generativ AI har potential att öka Sveriges årliga BNP med nio procent, eller motsvarande 500 miljarder, om tio år – givet att ett utbrett användande uppnås. Offentlig sektor är en av sektorerna som enligt studien väntas kunna dra störst nytta av generativ AI och där den ekonomiska nyttan uppskattas till 125 miljarder.
Regeringen har också tillsatt en AI-kommission, som ska genomlysa förutsättningarna för AI inom stora delar av samhället. Det handlar bland annat om att lämna konkreta förslag för att effektivisera offentlig förvaltning, stärka kompetensförsörjningen och skydda våra demokratiska processer. AI-kommissionen har arbetat på snabbt och ska tidigarelägga presentationen av sina slutsatser.
Användningen av AI kan förbättra den service som ges till medborgarna, öka medborgarnyttan och bidra till effektiviseringar. Att AI även används för att upptäcka risk för olyckor eller sjukdom visar även hur tekniken kan minska mänskligt lidande. Tekniken kan också användas för att frigöra tid för välfärdens personal och på så vis ge mer utrymme för möten med invånarna. Varken näringslivet eller den offentliga förvaltningen har råd att halka efter när det kommer till AI-tillämpningen
Stärk det suicidpreventiva arbetet på skolorna
