EU-ministerns Brysselpremiär: ”Viktigt gå ut starkt med rättsstatens principer”
Nya EU-ministern gör entré på Brysselarenan med ett förslag om att stärka rättsstatens principer i ena handen och Finland i den andra. Med frågan vill Jessica Rosencrantz (M) sätta tonen för sitt nya mandat.
Unionens EU-ministrar fick hålla tungan rätt i mun för att inte snubbla på namnen när de på tisdagen välkomnade sin nya svenska kollega. I stället för Jessika Roswall (M) – som nu i stället intensivpluggar miljöpolitik inför kommissionärsutfrågningarna i parlamentet – var det nya EU-ministern Jessica Rosencrantz (M) som satt på den svenska stolen i rådsbyggnaden i Bryssel.
Nya Jessica kom inte tomhänt till sitt första ministermöte någonsin.
Inför mötet hade hon krokat arm med Finland och lagt fram ett förslag till EU-kommissionen om att stärka kontrollen av rättsstatens principer i medlemsländerna genom att ännu hårdare villkora EU-pengar, ett förslag som hon presenterade redan förra veckan.
Det var det förslaget som hon hade med sig till sina kollegor i Bryssel på tisdagen.
Och med det vill hon sätta tonen för sitt nya mandat.
– Jag tyckte det var viktigt för min del att gå ut starkt i detta. Jag tycker det är viktigt överlag, från min sida personligen och från regeringens sida, att vi är väldigt aktiva i de här frågorna. Och roligt och bra att Finland ville göra en gemensam sak av det här, sade hon till Altinget efter mötet.
Viktig signal till kommissionen
Det svenskfinska förslaget ligger också i linje med kommissionens ordförande Ursula von der Leyens ambitioner.
I de politiska prioriteringar som tyskan dragit upp inför den nya mandatperioden gör hon klart att hon kommer att stärka kontrollen av att de demokratiska spelreglerna följs.
Även i uppdragsbeskrivningen till EU:s tilltänkte kommissionär för rättsliga frågor, irländaren Michael McGrath, understryks att kopplingen mellan efterlevnaden av rättsstatens principer och tillgången till EU-pengar ska stärkas.
För Rosencrantz var det viktigt att skicka ett tydligt meddelande till kommissionen om att den har stöd för detta bland medlemsländerna.
– För oss, Sverige och Finland, var det här en viktig signal att skicka till kommissionen, som ytterst får ta det här vidare och undersöka vilka vägar som är framkomliga, att här finns stödet från Sverige och Finland och från förmodligen många andra medlemsstater, att gå i den här riktningen. Och jag tänker att det är bra att visa det stödet när vi nu går in i en ny mandatperiod, sade EU-ministern.
Visst stöd bland kollegorna
Enligt ministern själv togs förslaget emot positivt bland flera av hennes kollegor på tisdagens möte.
– Det var en handfull länder, både stora och små, som redan vid sittande bord här och nu spontant stöttade initiativet. Det tyckte jag var positivt. Så jag räknar med att det nog kommer vara fler medlemsstater som stödjer detta framåt, sade hon.
En av de som välkomnade initiativet var Danmarks Europaminister Marie Bjerre.
– Jag är mycket glad över att Finlands och Sveriges Europaministrar har varit ute och slagit ett slag för detta. Detta är ett av de områden som jag också personligen brinner för. Jag tycker att det är viktigt, och särskilt ur ett nordiskt perspektiv där vi har en tradition av att värna mycket om rättsstatens principer, sade hon till danska Altinget på tisdagen.
{{toplink}}Alla medlemsländer var dock inte entusiastiska. Ungern, som tillsammans med Polen redan har fått EU-medel indragna på grund av bristande respekt för rättsstatens principer enligt nuvarande regler, intog en mer avvaktande hållning, enligt Jessica Rosencrantz.
– Min bild är väl att Ungern, som var ordförande under hela dagen och även under den här punkten, lyssnade men man kommenterade inte så mycket kring de exakta förslagen, sade hon.
Ministern tror dock att det finns goda möjligheter att driva igenom de här skärpningarna, även om inte alla medlemsländer är ombord, och trots att beslut om EU:s långtidsbudget kräver enhällighet.
– Vi tänker oss inte att det i grund och botten kräver några fördragsändringar utan det handlar om att bygga in villkor och regleringar i de olika programmen vilket då kräver kvalificerad majoritet för att lyckas. Så jag ser goda möjligheter att kunna få på plats den här typen av verktyg, sade hon.
Säkra Sveriges intressen med likasinnade
Under sitt Brysselbesök passade EU-ministern även på att ha enskilda möten med ministrar från en handfull länder, bland annat Tyskland, Polen, Spanien och Irland. Stödet till Ukraina och konkurrenskraft, var de frågor som svenskan tog upp i de samtalen, enligt ministern själv.
– Som ny minister i de här sammanhangen så var det ju värdefullt överlag att också träffa alla mina kollegor.
Rosencrantz pekar på regeringens position är att ”vara ute tidigt i förhandlingar, prioritera tydligt bland olika sakfrågor, vara inne i processerna och driva svenska intressen – och gärna göra det tillsammans med andra medlemsstater och like-minded”.
{{toplink}}Regeringens ”fyra bärande prioriteringar” i EU-arbetet – kriget i Ukraina, konkurrenskraften, klimatet och kriminaliteten – är den röda tråden när Sverige nu ska göra inspel till den nya kommissionen. Mer specifikt på EU-ministerns bord är det dock just frågorna om rättsstatens principer som är i fokus framöver – men också hur EU behöver anpassa sig för att kunna ta emot fler medlemsländer.
– Det är frågor som är viktiga att fundera över. Hur vi ska förändra beslutsfattandet i EU? Ska vi kunna övergå till mer av kvalificerad majoritet i många beslut, inte minst på utrikesområdet? Och hur blir det med budgetfrågan framåt? sade EU-ministern.
– Utmärkt då att faktiskt lära känna alla mina kollegor så här två veckor in i mitt uppdrag så att man har en bra grund för att jobba vidare, sade hon.
Kyrkans skogsutredare: Vårt förslag har ingen prutmån
Nya integrationsministern ärvde frågan som kan spräcka regeringen
