Förslaget: Tillfällig utsläppshandel kan ersätta reduktionsplikten

En tillfällig utsläppshandel likt den i Tyskland för transportutsläppen kan vara ett alternativ till reduktionsplikten för att nå transportmålet till år 2030, enligt Naturvårdsverket.

Det är avgörande med en kraftfull reduktionsplikt för att nå 2030 års transportmål, ett mål som sju av åtta partier i riksdagen står bakom. Därtill blir det svårt att nå EU-betingen likaså till samma år utan reduktionspilkten. Det är Naturvårdsverkets främsta budskap i myndighetens inspel till regeringens klimathandlingsplan.

Men ett alternativ luftas också – nämligen att inspireras av tyskarna och i stället undersöka att ersätta reduktionsplikten med en föregångare till den utsläppshandel som ändå ska införas för transporter senast 2030 på EU-nivå.

”Ett nationellt handelssystem, av den typ som infördes i Tyskland 2021, skulle sannolikt kunna vara ett effektivt sätt att ersätta, eller komplettera en reviderad reduktionsplikt.” skriver myndigheten.

För genom ett utsläppstak i den aktuella sektorn skulle 2030-målet också kunna nås på ett effektivt sätt, anser myndigheten.

Men samtidigt tillkommer också ett stort antal frågor att reda ut inför en övergång. Många av dem redan aktuella när handelsförslaget först lades fram i utfasningsutredningen 2021.

Utformningsfrågor  Alternativ att analysera
Aktörer Enbart drivmedelsleverantörer
Inklusive leverantörer av biogas/naturgas (utanför EU
ETS)
Inklusive leverantörer av el till transportsektorn (vid
gratis tilldelning)
Fördelning av utsläppsrätter Auktionering av hela utrymmet
Viss gratis tilldelning för utsläpp upp till referensnivå
(g/kWh) och därutöver auktionering
Grund för krav på inlämning av
utsläppsrätter
Fossilt kolinnehåll
LCA-utsläpp från fossila och förnybara drivmedel

Tidsperioder för tilldelning

Årlig auktionering/tilldelning
Månadsvis/kvartalsvis auktionering/tilldelning
Koldioxidskattens roll Borttagen koldioxidskatt
Skatteväxling koldioxidskatt mot energiskatt
Utsläppstak 2040 Om LCA-utsläpp – vilket tak innebär utfasning
Om fossila utsläpp – vilket tak innebär (i princip)
utfasning
Utsläppsbanan Fördelning av utsläppsutrymme med stor andel tidigt
Linjär nedtrappning till 204
Intäkternas användning Riktade stöd för omställning, t ex för laddinfrastruktur
Ingen öronmärkning
Sänkt beskattning av drivmedel
Stöd för att mildra fördelningseffekter (inköpsstöd till
begagnade elbilar etc.)
Prisreglering Takpris
Golvpris
Ingen priskorridor/reglering av utsläppsrättspris
Länkning till andra utsläpps-
regleringar
Ingen länkning
Länkning övriga ESR-sektorn i Sverige
Länkning ESR-sektorsutsläpp i andra EU-länder
Länkning EU ETS
Styrmedelskombinationer Kombination med viss reduktionsplikt/kvotplikt
Sänkt beskattning av drivmedel
Flexibiliteter Möjlighet att spara utsläppsutrymme över åren

Förvisso har en del av svaren delvis redan kommit i beslutet om den utvidgade utsläppshandeln som röstades om i EU-parlamentet i förra veckan.

Men att direkt övergå till det EU-baserade system som kickar igång 2027 kommer ändå inte att kunna ersätta det gap som skapas av sänkt reduktionsplikt, för att nå de nationella transportmålen.

Styreffekten, som under de första åren också begränsas till att eftersträva ett pristak på 45 euro, bedöms ge ett för litet bidrag till att nå det nationella målet. Den svenska koldioxidskatten är exempelvis mer styrande än så.

Upp och ner

Men samtidigt pekar också Naturvårdsverket på en annan slutsats. Det nationella styrmedlet kommer troligen inte att vara aktuellt att ha kvar efter 2030 när det europeiska systemet införs brett i alla länder.

Med tanke på de många frågorna som då lyfts inför den kommande utredningen, kan man fråga sig varför ett styrmedel ska på plats som ändå ska skrotas efter några år?

Klimatanalytikern Daniel Engström Stenson på Naturvårdsverket pekar på en av fördelarna.

– Oavsett om Sverige ansluter till systemet och ställer krav på drivmedelsleverantörerna att lämna över utsläppsrätter, kommer de behöva följa rapporteringsreglerna från 2027. Så infrastrukturen för en utsläppshandel kommer finnas på plats, säger Engström Stenson till Altinget.

Naturvårdsverket vill därför se en bred utredning av frågan, som kan ”Ge förslag på hur samspelet mellan reduktionsplikten och EU:s kommande handelssystem för transporter och bostäder, ETS2, skulle kunna se ut, samt se bl.a. på hur drivmedelsskatter, fordonsskatter och avståndsbaserade vägskatter kan behöva utredas parallellt samt hur ekonomiskt svagare grupper kan skyddas.”

Vad blir priset i nya utsläppshandeln?

I den nya utsläppshandeln samsas utsläppen från transporterna tillsammans med fastighetssektorn. Och i den senare finns det långt fler "lättplockade frukter" att hämta hem än i den tidigare, vilket gör att utsläppsminskningstakten kan bli snabbare än beräknat. Därmed är det svårt att bedöma hur priset på utsläppsrätter kommer att utvecklas fram till 2030. 

– Med tanke på hur många luftvärmepumpar som nu installeras i Europa, och utfasningen av fossil uppvärmning som är på g till följd av kriget i Ukraina, så kanske priserna blir lägre än vad många tidigare förutspått, säger Daniel Engström Stenson.

Naturvårdsverket har därför påpekat att priserna kan bli lägre än vad många befarat. Som en konsekvens av detta, blir då efterfrågan lägre än utbudet, vilket gör att priserna troligen kommer att vara relativt låga när Sverige oavsett vilket ansluter till systemet år 2030. 

Skruvas på framöver?

Ett högt 2040-klimatmål kan dock motverka den effekten. Här blir därför den kommande översynen av EU:s klimatmål till år 2040 central. Just nu pågår också den första remissrundan i arbetet med att ta fram förslagen, och frågorna är också här många, påpekar Engström Stenson.

För det blir än en gång aktuellt att diskutera om EU ska ha kvar ansvarsfördelningsförordningen. Samtidigt blir det då frågan om det ska införas en gemensam sektor för jordbruksutsläpp och kolsänkereglering (AFOLU-sektor).

Kopplat till det kommer frågan om det då blir aktuellt att ha kvar två parallella ETS-system, fortsätter Engström Stenson.

– Det är då alla frågor om EU:s klimatarkitektur slängs upp i luften igen. Ska EU fortsatta fördela utsläppmål mellan länder som man nu gör i ESR? Eller kommer Kommissionen föreslå att alla utsläpp från förbränning av bränslen samlas i en utsläppshandel? Ingenting är egentligen helt klart för vad som gäller efter 2030.

Forrige artikel Rekordfå vill starta skola – de har ansökt Rekordfå vill starta skola – de har ansökt Næste artikel Nyvald ordförande vill ha verkstad kring kompetensförsörjningen Nyvald ordförande vill ha verkstad kring kompetensförsörjningen
Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Regeringen och SD har bestämt sig. Statskontoret ska avvecklas i januari 2026. Myndighetens verksamhet ska i stället in i Ekonomistyrningsverket som byter namn – till Statskontoret.