Friskolorna om glädjebetyg: Behövs en ordentlig genomgång av betygssystemet
Gymnasiefriskolor är mer generösa i betygssättningen, visar en ny studie. Men Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, menar att det finns problem med det svenska betygssystemet. ”Det skulle behövas en kvalitetssäkring”, säger hon.
En färsk rapport från SNS visar att gymnasiefriskolor är mer generösa med betyg än kommunala skolor.
Forskarna Karin Edmark, docent vid Stockholms universitet, och Lovisa Persson, forskare vid Institutet för näringslivsforskning, har undersökt 300 000 elevers skolresultat och deras övergång till eftergymnasial utbildning från 2009 fram till 2016.
Resultatet är samstämmigt med tidigare studier på området. Bland annat visar forskarna att elever i fristående gymnasieskolor presterar bättre än de i kommunala. De får i snitt högre betyg och pluggar oftare vidare.
Utrymme för generös betygssättning
Men eleverna ser ut att betygsättas mer generöst än de på kommunala skolor. De får oftare högre kursbetyg än betyg på nationella prov.
Elever på gymnasiefriskolor får också bättre betyg på nationella prov i svenska och engelska, medan det inte ses någon större skillnad mellan olika skolor i matematik.
– Det är färre frihetsgrader för den lärare som rättar provet i matematik än för den lärare som rättar det i svenska och engelska. Det är lättare att vara generös i svenska och engelska, säger Karin Edmark till Altinget.
Nästan var tredje gymnasieelev går i dag i en fristående gymnasieskola, och av de fristående skolorna är det omkring 80 procent som drivs i aktiebolagsform.
– Tendenserna att sätta betyg mer generöst är starkast i friskolor som har låg nivå av behöriga lärare, respektive i skolor som är i aktiebolagsform, säger Edmark.
Hur påverkar det eleverna?
– På kort sikt ser det ut som att eleverna tjänar på att få mer generösa betyg i meningen att de kommer vidare till eftergymnasiala studier i högre utsträckning. Det är förstås möjligt att det senare i livet slår tillbaka om det är så att de inte klarar sina studier.
Central rättning av nationella proven
Karin Edmark menar att centralt rättade nationella prov skulle kunna lösa en del av problematiken med den bristande likvärdigheten i betygssättningen. Det skulle också göra det lättare att studera och dra slutsatser utifrån betygssättning.
Finns det andra lösningar som kan göra betygssättningen mer likvärdig?
– Vi har inga andra förslag som vi för fram. Det går förstås att propagera för att mer extensiv kontroll och flera centralt rättade prov skulle förbättra läget. Men vi inser att sådana förslag också kan medföra nackdelar, så det är svårt att veta vad som är en rimlig nivå på kontroll och tester. Här tror vi att pedagoger och andra med insyn i verksamheten kan bidra med resonemang om vad som är lämpligt.
Omfattande diskussion
Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, menar att det finns problem med det svenska betygssystemet generellt.
– Betygsfrågan är en ”never-ending story” verkar det som i Sverige. Det är ju naturligtvis så att vi från Friskolornas riksförbund inte tycker det är kul att hela tiden bli anklagade för betygsinflation, säger hon på ett seminarium anordnat av SNS.
Hon tror resultaten skulle se annorlunda ut om man tittar på hur det ser ut i skolorna i dag.
– Det som har hänt sedan 2016 är att vi har haft en omfattande diskussion om hur man rättar de nationella proven och hur man organiserar rättningen överlag på friskolorna.
Också skolkoncernen Academedia är inne på samma spår. ”Vi är väl medvetna om att det finns problem med bristande likvärdighet i betygsättning, mellan och inom skolor och mellan huvudmän. Vi har arbetat proaktivt med frågan i flera år”, menar koncernen, och lyfter fram samarbetet med Karlstad universitet som utbildar Academedias lärare i betyg och bedömning sedan 2019.
Problem med betygssystemet
Ulla Hamilton menar i stället att problemen i betygssystemet är omfattande och att det inte bara är i gymnasieskolan betygen kan skilja sig åt.
– På grundskolan handlar det om hur man bedömer kunskaperna i förhållande till kunskapskraven. Många anser att de är ganska flummiga. Vi behöver göra en ordentlig genomgång kring hur det svenska betygssystemet fungerar. Det skulle behövas en kvalitetssäkring.
Efter livlig debatt – Danmark inför hyrestak
Kommunal kamp för att minska elförbrukningen oroar Riksidrottsförbundet
