Granskningen av extremism på skolor skärps: ”Svårt att få den sanna bilden”
”Utmaningarna är ju att de här miljöerna kan vara slutna. Att man som elev eller anställd känner en lojalitet mot de som driver skolan och mot lärarna”, säger Lars Thornberg, Skolinspektionen, om myndighetens nya uppdrag.
Enligt det nya regeringsuppdraget ska Skolinspektionen skärpa sin tillsyn av religiösa friskolor, samt skolor där myndigheten ser en risk för våldsbejakande extremism och islamism.
Detta ska bland annat ske genom fler oanmälda besök.
– Oanmälda besök kan vara en väldigt bra metod när det finns en misstanke eller en risk att man inte får se en äkta skolsituation, utan vi tror att man på något vis riggar undervisningen, säger Lars Thornberg, som ingår i gd-staben på Skolinspektionen.
Ny lag underlättar
Från 2023 gäller också ny lagstiftning som säger att skolor med konfessionell inriktning ska anmäla det till Skolinspektionen. Enligt Lars Thornberg gör lagen det lättare för myndigheten att utföra det nya regeringsuppdraget.
– Nu kommer vi för första gången få koll på hur många skolor det finns med konfessionell inriktning. Tidigare har vi inte vetat det. Det kommer underlätta mycket att vi vet hur många de är och att vi vet vilka skolor som har rätt att ha den här typen av inslag.
Skolinspektionen har också fått uppdraget att stärka granskningen av skolor med problematik med våldsbejakande extremism. Myndigheten ska enligt regeringsuppdraget bedöma vilka skolor som har en riskbild av påverkan som motverkar grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket.
Hur avgör ni vilka dessa skolor är?
– Nu har vi fått ny lagstiftning som börjar gälla vid årsskiftet som handlar om demokrativillkor. Vi kommer behöva ta fram ett nytt arbetssätt för hur vi ska inhämta information från exempelvis internet.
– Vi har tidigare fått yttranden från Säpo. Det är därifrån vi tidigare har fått kännedom om den här typen av riskbild. De har lämnat över information till oss som legat till grund för att vi tagit beslut om att dra tillbaka tillstånd för vissa huvudmän.
– Vi ska förstärka tillsynen nu, så vi får se hur vi kan öka vår kompetens. Vi behöver jobba med metodutveckling, kanske erfarenhetsutbyte med andra myndigheter. Det är sådant som vi kommer sätta oss ner och göra en plan för hur det ska ske.
Vad har ni för typ av strategier för att komma åt bristerna?
– Dels är det oanmälda besök. Dels handlar det om att skapa oss en bra bild av de aktörer som driver skolan och som är ägare. Sen när vi väl åker ut på skolan kan det handla om att göra individuella intervjuer med eleverna så det ska bli lättare för dem att prata.
– Det kan vara att man går runt och tittar på böcker i biblioteken för att se vilken typ av litteratur som är tillgänglig för eleverna. Vi tittar på typen av material som man använder i undervisningen och besöker många lektioner för att se hur samtalsklimatet ser ut. Vi ställer andra typer av frågor än man gör vid vanlig inspektion. Frågor om eleverna är trygga, om pojkar och flickor behandlas på samma sätt. Det är sådana saker som man behöver undersöka för att komma åt de här frågorna.
Vilka utmaningar stöter ni på i de här typerna av granskningar?
– Utmaningarna är ju att de här miljöerna kan vara slutna. Att man som elev eller anställd känner en lojalitet mot de som driver skolan och mot lärarna. Man kanske tillhör samma slutna miljö. Det kan vara svårt för oss att få den sanna bilden över hur eleverna har det på skolan och den undervisning som bedrivs.
Senast den 25 november ska myndigheten visa hur de har stärkt tillsynen på området.
{{toplink}}
Jens Stoltenberg: ”Vapen är vägen till fred i Ukraina”
Sveaskog anklagas för att pressa samebyar
