Här är nyheterna i höstbudgeten

Ett tufft ekonomiskt läge med hög inflation har mötts av återhållsamma budgetar de senaste åren. Nu räknar regeringen med att gå in i en ny fas i den ekonomiska politiken.

– I en utdragen lågkonjunktur så behöver också ekonomin stimuleras och vi ser att återhämtning står för dörren, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) på en pressträff i augusti där hon aviserade reformutrymmet.

60 miljarder kronor ska fördelas på nya satsningar när regeringen och Sverigedemokraterna lämnar sitt budgetförslag till riksdagen den 19 september. 

Altinget listar de nyheter som redan presenterats. 

Reduktionsplikten höjs – och skatten sänks

Regeringen och Sverigedemokraterna vänder om reduktionsplikten. Efter att tidigare sänkt inblandningen av biodrivmedel ska den nu öka från 6 till 10 procent från och med den 1 juli nästa år.

Samtidigt ska bensinskatten sänkas med 75 öre nästa år. Dieselskatten läggs på ”den lägsta möjliga nivån”, vilket innebär en höjning med 11 öre. Sammanlagt beräknas skatteändringen kosta 3,7 miljarder kronor 2025, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M). För 2026 föreslås uppräkningen av skattenivåerna pausas. {{toplink}}

Flygskatten avskaffas

Tidöpartierna har enats om att slopa den flygskatt som infördes 2018 av den dåvarande S-ledda regeringen. Avskaffandet väntas leda till ökade koldioxidutsläpp med minst 110 000 ton.  

– Nu avskaffar vi den. Vi tar bort den helt. Sverige är beroende av en konkurrenskraftig flygbransch, sade Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg på pressträffen där nyheten aviserades.

Kostnaden väntas uppgå till 870 miljoner kronor nästa år och 1,82 miljarder kronor 2026.

Miljardtillskott till vården

Regeringen förlänger sektorsbidraget till sjukvården. Nästa år blir det två miljarder kronor. Detta som kompensation för ett tufft ekonomiskt läge. 

– Det ekonomiska läget har skapat en ansträngd situation för många regioner. Regeringen förstärker därför sektorsbidraget ytterligare, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) i ett pressmeddelande.

Totalt presenterades drygt tre miljarder kronor till vården. Utöver sektorsbidraget fördelas pengar till kortare köer, införandet av nationell vårdförmedling och pengar till ett jämlikt införande av precisionshälsa.

Inkomstskatten sänks

Regeringen sänker inkomstskatten, skatten på pension, skatten på ISK-sparande samt förlänger det tillfälliga bostadsbidraget i den kommande budgeten. Totalt omfattar förslagen 18 miljarder kronor.

– Det här sammantaget är väldigt väl avvägt och rätt att göra. Vi tror på tillväxt. Det här kommer både stärka hushållen och skapa tillväxt, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) på pressträffen när det presenterades.

Sänkningen av inkomstskatten sker genom ett ytterligare ett jobbskatteavdrag. Den genomsnittliga skattesänkningen ska bli 2 600 kronor per person och år. Även skatten på pensioner sänks. För en person med medianinkomst blir det 1 400 kronor mer i månaden.

Regeringen och SD har även kommit överens om att sänka de högsta marginalsänkningarna genom ta bort avtrappningen i jobbskatteavdraget. Draget bedöms kosta 4,71 miljarder kronor nästa år men ska på sikt finansiera sig själv, menar regeringen. Marginalskatten sänks enligt Dagens Industri från 55 till 52 procent och enligt tidningen gynnas personer med en månadslön på 65–180 000 kronor. 

Dessutom föreslås en skattefri grundnivå för sparande på investeringssparkonto, i kapitalförsäkring och i så kallad PEPP-produkt. Den ska gälla upp till 150 000 kronor nästa år och höjas till 300 000 kronor året därpå, 2026.

700 miljoner till Sis

Statens institutionsstyrelse gick i augusti upp i stabsläge efter flera rymningar. I den kommande budgeten avsätter regeringen och SD 696 miljoner kronor för att möta platsbristen på Sis-hemmen. 

Statsbidraget till kommunerna för skolsociala team förlängs och förstärks med 300 miljoner kronor nästa år. 

200 miljoner kronor ska gå till ett riktad stöd för kommunernas och socialtjänstens brottsförebyggande arbete. 

10 miljoner kronor avsätts för att stärka stödet till utsatta för prostitution.

Regeringen och SD föreslår också att 12 miljoner ska gå till att stärka arbetet för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter med fokus på områden med stort utanförskap. 

Polisen och Kriminalvården får mer 

I förslaget till statsbudget får Polismyndigheten en förstärkning med nära 1,4 miljarder kronor nästa år. Även Säkerhetspolisen får en förstärkning på 95 miljoner kronor.

Sveriges domstolar föreslås få 289 miljoner kronor extra nästa år för att hantera ett ökat antal mål. Ytterligare 10 miljoner kronor ska gå till Åklagarmyndigheten. 

888 miljoner kronor föreslås till Kriminalvården för att hantera utbyggnaden. 

Brottsoffermyndigheten får 4 miljoner kronor extra nästa år och Rättsmedicinalverket får 24 miljoner mer.

Miljard till forskning 

Expertskatten föreslås sänkas för att företag ska få lättare att rekrytera experter, forskare eller liknande kompetens från utlandet. Ersättningsnivån sänks från två prisbasbelopp till ett och ett halvt prisbasbelopp 

Regeringen och SD har även kommit överens om ett tillskott till forskningen på 1,5 miljarder kronor nästa år. 200 miljoner föreslås avsättas för att socialtjänsten ska kunna arbeta mer förebyggande.

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet föreslås få en förstärkning med 7 miljoner kronor 2025 för arbetet med nationella stödlinjer för våldsutsatta. 

Arbetsgivaravgift för fåmansföretag sänks

Det så kallade växa-stödet, med lägre arbetsgivaravgifter för småföretag upp till två anställda, stärks. Beloppsgränsen för hur stor ersättning som omfattas av nedsatt avgift höjs från 25 000 till 35 000 kronor.

Extra bostadsbidrag trappas ned

2020 infördes ett tillfälligt extra bostadsbidrag för barnfamiljer. Stödet har förlängts flera gånger och höjdes ytterligare förra året. I höstbudgeten kommer ytterligare en halvårsförlängning. Samtidigt sänks tillägget från 40 procent extra till 25 procent.

Kostnaden för förlängningen beräknas till 412 miljoner kronor.

Ränteavdrag fasas ut

Regeringen vill komma till rätta med hushållens överskuldsättning. Från och med nästa år ska ränteavdrag på lån utan säkerhet i form av bostad, fordon eller värdepapper trappas ned för att sedan helt avskaffas 2026.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas. Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett pressmeddelande.

Förslaget beräknas innebära ökade skatteintäkter med cirka 4,3 miljarder kronor för 2025.

1,5 miljarder mer till underhåll

Det omfattande behovet av underhåll av svenska vägar och järnvägar får i ett första steg 1,5 miljarder kronor i regeringens och Sverigedemokraternas förslag för nästa år. I höst ska också infrastrukturpropositionen presenteras, med de ekonomiska ramarna för fram till 2037. Totalt kommer propositionen innehålla förslag på 1 171 miljarder kronor. 

– Det är uppenbart att politiken levt gott på tidigare generationers investeringar och det är tid att vår generation nu går in en ny nybyggarera, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) när nyheten presenterades. 

Regeringen föreslår också en slopad stämpelskatt för inteckning i skepp från och med den 1 juli nästa år. Syftet är att främja sjöfartsnäringens konkurrenskraft. Transportstyrelsen får också ytterligare 7 miljoner kronor för att en skeppslegodel ska kunna läggas till myndighetens fartygsregister. 

Alkoholskatten för mikrobryggerier sänks

Regeringen och SD går vidare med förslaget på sänka skatten på öl från mikrobryggerier. Bryggerier måste producera som mest 3 miljoner liter öl per år för att omfattas av skattesänkningen som ska börja gälla nästa sommar. De minsta producenterna får störst sänkning men max 50 procent av den nuvarande skatten.

Skattesänkningen beräknas kosta 60 miljoner kronor nästa år.

Sjuk- och rehabiliteringspenning höjs – för vissa

Från och med nästa år föreslår regeringen och Sverigedemokraterna en höjning av sjuk- och rehabiliteringspenningen i särskilda fall. Det gäller främst personer under 30 år som har nedsatt arbetsförmåga men inte längre kan få aktivitets- eller sjukersättning. För en ensamstående innebär förslaget ytterligare 70 kronor per dag. Även boendetillägget för gruppen föreslås höjas med 1 700 kronor per månad.

– De senaste årens höga inflation har drabbat människor som lever i ekonomisk utsatthet särskilt hårt. Den höjning av sjuk- och rehabiliteringspenning och boendetillägg som regeringen föreslår är en viktig åtgärd för att stötta i denna svåra situation, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).

Höjningen väntas kosta 160 miljoner kronor.

Extra pengar till Försäkringskassan

För att komma tillrätta med långa väntetider på Försäkringskassan skjuter regeringen till 1,3 miljarder kronor. 445 miljoner i  höständringsbudgeten och 820 miljoner kronor i budgeten för 2025.

– Vi är helt övertygade om att man med de här omfattande tillskotten nu kommer att klara sitt kärnuppdrag, säger socialförsäkringsminister Anna Tenje (M), till SVT.

4,6 miljarder till Ukraina

Det militära stödet till Ukraina efter Rysslands invasion utökas. I det sjuttonde stödpaketet aviserar regeringen och Sverigedemokraterna 4,6 miljarder kronor i militärt stöd. 

Hälften av stödpaketet, 2,3 miljarder kronor, går till ”möjliggörande åtgärder för framtiden”. Det handlar om materielsatser till Jas 39C/D, som skapar förutsättningar för att i ett senare skede eventuellt stödja Ukraina med Jas 39 Gripen.

Sedan invasionen 2022 har Sverige, med det nya stödpaketet inräknat, skänkt 48,1 miljarder kronor i militärt stöd till Ukraina.

Civila försvaret förstärks

Regeringen och SD har kommit överens om att stärka det civila försvaret med ytterligare 2 miljarder kronor. Pengarna föreslås bland annat gå till Trafikverket, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. Även energiförsörjningen, den digitala infrastrukturen, livsmedels- och vattenförsörjningen, sjukvården och räddningstjänsten prioriteras.

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) föreslås få 4 miljoner kronor för att hjälpa Inspektionen för strategiska produkter med att granska utländska direktinvesteringar.

Stärkt kunskapsstyrning inom äldreomsorgen

Regeringen och Sverigedemokraterna avsätter 100 miljoner kronor i budgeten för att stärka kunskapsstyrningen inom äldreomsorgen. Pengarna ska gå till de regionala samverkans- och stödstrukturerna (RSS) som arbetar med praktiskt verksamhetsstöd.

Stöd till vindkraft och klimatkliv

Efter påtryckningar från flera håll går regeringen och Sverigedemokraterna nu fram med en ersättning till kommunerna för vindkraftutbyggnad, motsvarande fastighetsskatten. För 2025 handlar det om sammanlagt 340 miljoner kronor. Länsstyrelserna får 15 miljoner kronor för prövningsprocessen för havsbaserad vindkraft. 

Kärnkraften får i sin tur 100 miljoner kronor för nya ”innovativa lösningar”. Pengarna ska gå till pilot- och demonstrationsprojekt. 30 miljoner ska stärka förutsättningarna för ny kärnkraft och Naturvårdsverket får ytterligare 2,5 miljoner kronor för vägledning om effektiva tillståndsprocesser.

Havs- och vattenmyndigheten får 12 miljoner nästa år för att effektivisera prövningsprocessen för vattenkraften. 

100 miljoner kronor avsätts för investeringar i elsystemet genom det nya så kallade ”Kraftlyftet” och 10 miljoner läggs på långsiktig planering av det nationella elsystemet. 

Stödet till energiforskning föreslås öka med 100 miljoner kronor nästa år. 

Klimatklivet förstärks med 500 miljoner kronor.

10 miljoner avsätts för att förbereda genomförandet av EU:s sociala fond, som från och med 2026 ska omfatta runt 800 miljoner kronor. Redan nu planeras en elbilspremie riktad till specifika grupper, bland annat i glesbygd.

Länsstyrelserna får 20 miljoner extra för att möta EU-kraven på inrättande av kontaktpunkter för tillståndsprocesser. Myndigheternas förvaltningsanslag förstärks också med 30 miljoner kronor för effektivare tillståndsprövning och tillsyn i syfte att underlätta företags omställning. Även domstolarna får 15 miljoner kronor för tillståndsprövning enligt miljöbalken. 

Naturvårdsverket får 3,5 miljoner kronor för att höja tempot i tillståndsprövningarna. 10 miljoner kronor läggs för att förenkla företags miljörapportering. Länsstyrelsen i Västerbottens län får 2 miljoner kronor för att sprida och implementera nya arbetssätt för en effektivare samrådsprocess enligt miljöbalken.

Anslaget för skötsel av värdefull natur utökas med 100 miljoner kronor nästa år. 25 miljoner kronor ska även gå till vandringslederna i fjällområden, 5 miljoner till klimatanpassningsåtgärder vid vandringsleder och 7 miljoner till friluftsliv och friluftsverksamhet för äldre.

Fordonsskatten på husbilar sänks efter att regeringen och SD kommit överens om att ta bort malusbeskattningen. Lagrådet har tidigare kritiserat förslaget för att inte ha beaktat klimatlagen. {{toplink}}

260 miljoner till insatser för den biologiska mångfalden

I sin budgetproposition kommer regeringen och Sverigedemokraterna även föreslå 260 miljoner kronor i insatser för den biologiska mångfalden.

100 miljoner ska gå till ett nytt stöd för jordbrukets insatser för att minska ammoniak och växthusgaser. Lika mycket avsätts avsätts för lokala vattenvårdsprojekt (LOVA), bland annat för att minska övergödningen.

Havs- och vattenmyndigheten får 10 miljoner kronor för insatser för att bekämpa invasiva främmande arter i vattenmiljöer.

30 miljoner kronor föreslås till skötsel och restaurering av ängs- och betesmarker.

Naturvårdsverket får 10 miljoner kronor ytterligare för att motverka avfallsbrottsligheten.

Även förstärkningen av anslaget för att bekämpa översvämningsmygg permanentas med 10 miljoner kronor per år. 

Fler ska in i EU-systemet

För att få fler svenskar in i EU:s institutioner lägger regeringen och SD 1,3 miljoner kronor ytterligare nästa år för att fler ska klara antagningsproven till jobben.

– Vi vet ju att svenskar är lite ovana med de här testerna som görs. De är byråkratiska. De är annorlunda. Och därför så behövs det extra stöd för att klara av de här, säger EU-minister Jessika Roswall (M) till Altinget.

Pengarna går till Universitets- och högskolerådet (UHR) och det så kallade ”tränings- och coachningsstödet” som tidigare legat på 2,5 miljoner kronor.

Höjd ersättning för mottagande av asylsökande

– Kommunerna är betydelsefulla aktörer i reformeringen av mottagandesystemet och schablonersättningen måste höjas så att de ges förbättrade ekonomiska förutsättningar, vilket kommuner länge påtalat behovet av, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard.

I höstbudgeten tillför regeringen och SD 103 miljoner kronor till kommunernas schablonersättning för skola och förskola. Utöver asylsökande barn utgår ersättning även för barn från Ukraina som omfattas av massflyktsdirektivet. 

Sammanlagt förstärks utgiftsområdet för migration med 513 miljoner kronor nästa år, bland annat för att fler uppehållstillstånd ska återkallas. Från och med 2026 höjs återvändandebidraget från 10 000 till 350 000 kronor. 

50 miljoner till Arbetsmiljöverket 

Efter flera uppmärksammade arbetsplatsolyckor vill regeringen och Sverigedemokraterna stärka tillsynen. Arbetsmiljöverket föreslås få ytterligare 50 miljoner kronor nästa år. 

Business Sweden ska attrahera investeringar

För att få både utländska och svenska företag att investera i Sverige ger regeringen och Sverigedemokraterna 16 miljoner kronor extra till Business Sweden nästa år. Organisationen, som ägs av staten och Svenskt Näringsliv, får också 10 miljoner kronor för att arrangera en internationell investeringskonferens nästa år. 

Tillsammans med Svenska institutet får Business Sweden även 8 miljoner kronor för att attrahera fler talanger till Sverige. Visit Swedens anslag förstärks med 5 miljoner kronor, flyttade från andra anslag, för att marknadsföra Sverige som besöksland. 

11 000 fler komvux-platser

Med ytterligare 900 miljoner kronor för regional yrkesinriktad vuxenutbildning i komvux vill regeringen och SD skapa ytterligare 11 000 platser.

Bidraget för handledare inom lärlingsutbildningen höjs också från 3 500 kronor till 7 000 kronor per år. 

För lärlingsutbildningar på gymnasiet höjs ersättningen från 1 000 kronor per månad till 1 500 kronor. Ökningen beräknas kosta 20 miljoner kronor nästa år. 

79 miljoner kronor föreslås till Arbetsförmedlingen för myndighetens arbete med personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. 100 miljoner kronor ska stärka stödet för återgång i arbetet. 

10 miljoner kronor ska gå till Jobbsprånget, ett praktikprogram för utländska akademiker. 

Språksatsning

Nästa år ska 100 miljoner kronor gå till en försöksverksamhet för språkträning riktad till elever under tre år.

Regeringen och SD vill också se en språksatsning på 31 miljoner för utrikes födda som är hemma med barn. 4 miljoner avsätts också för en uppföljning av utrikes föddas hörförståelse och muntliga förmåga.

40 miljoner ska gå till språkträning för anställda inom äldreomsorg och förskola.

5 miljoner till judiska organisationer

Regeringen och SD avsätter 5 miljoner extra nästa år till judiska organisationer och arbetet mot antisemitism. Forum för levande historia får 7 miljoner kronor för folkbildning och det europeiska institutet Paideia får 3 miljoner kronor. 

10,5 miljoner kronor ska gå till den långsiktiga strategin med åtgärder för att stärka judiskt liv i Sverige.

Utökat stöd till personer med funktionsnedsättning

I höstbudgeten föreslås 30 miljoner kronor till Arbetsförmedlingens bidrag för att personer med syn- eller hörselnedsättning ska få stöd av både personligt biträde och tolk. Myndigheten får också 3 miljoner kronor för genomförandet.

Samtidigt slopas bidraget för personer med funktionsnedsättning som vill starta företag. Utgifterna minskar därmed med 10 miljoner kronor och i stället ska tiden för stöd till start av näringsverksamhet för gruppen förlängas. 

Det särskilda utbildningsstödet för att underlätta för personer med funktionsnedsättning att läsa på folkhögskola förstärks med 25 miljoner kronor.

Rättelse: I en tidigare version av artikeln stod det att 15 miljarder kronor avsätts för infrastrukturunderhåll nästa år. Det rätta är 1,5 miljarder kronor. 15 miljarder är avsikten att skjuta till totalt under de kommande tre åren.

red@altinget.se