Hon ska leda L i opposition: ”Det är regeringens politik, inte Liberalernas”
(Foto: Kate Gabor)
Liberalerna ställde sig utanför styret när S, MP och C gick samman för maktskifte i huvudstaden. Altinget har pratat med Amelie Tarschys Ingre (L), nytt oppositionsregionråd i Region Stockholm, om hennes farhågor med det nya styret och vad hon tycker om Tidöavtalet.
Efter en månads förhandlingar meddelade S, MP och C att de gick samman i ett minoritetsstyre i Stockholm. Liberalerna ställde sig utanför samarbetet som förlitar sig på stöd av V och i förra veckan utsågs partiets toppnamn Amelie Tarschys Ingre (L) till oppositionsregionråd i huvudstaden.
– Vi ska vara konstruktiva och tydliga, men naturligtvis även granska styret och komma med många liberala förslag. Sen ska vi ägna den här mandatperioden åt att utveckla vår liberala politik, och ta strid för valfriheten och tillgängligheten, och en ansvarsfull ekonomi, säger hon om sin nya roll.
Det blev totalt 16 år som L styrde tillsammans med de borgerliga partierna i regionen.
Ser du någon poäng med att det ändå blir maktskifte efter så många år?
– Ja, det kan man tänka sig men jag personligen beklagar att man inte testade den här breda mittenkoalitionen som vi föreslagit. Det tror jag hade gett ett mer stabilt styre utan ytterkantspolitik, säger Tarschys Ingre.
”Oroväckande”
Liberalerna hade önskat sig ett samarbete där varken SD eller V fick inflytande. Men så blev alltså inte fallet. I stället har S, MP och C presenterat en politisk plattform som Altinget tidigare berättat om och som innehåller många, och stora, satsningar. Bland annat på sjukvården, men även på kollektivtrafiken.
– En del av det som förts fram kan jag tycka är bra, men det är oroväckande att det är väldigt mycket som utlovas utan att man visar hur man ska finansiera det. Det gör mig nervös när världsläget ser ut som det gör, säger Tarschys Ingre (L).
{{toplink}}
Regionen har presenterat stora ekonomiska överskott de senaste åren, mycket tack vare pandemistöd från staten. Att pengarna inte gått in i verksamheterna har kritiserats av oppositionen. Nu är Amelie Tarschys Ingre orolig för utvecklingen framöver.
– Vi lämnar efter oss ett bra finansiellt läge med en ekonomi som varit i balans i många år. Jag tror att det är väldigt viktigt att man har en långsiktig, ansvarsfull ekonomisk styrning av en stor region som Stockholm och då gäller det att vara mycket noggrann i hur man hanterar resurserna, säger hon.
Närakuterna
När det gäller den konkreta politiken är det särskilt en del av Vänsterpartiets krav för det nya styret som går direkt emot Amelie Tarschys Ingres (L) önskningar:
Regionen kommer under mandatperioden inte att starta fler närakuter
Liberalerna gick till val på att öppna ytterligare två närakuter under kommande mandatperiod: i Bromma och i Dalen.
– Förra året slutbehandlades 350 000 patienter på en närakut. Skulle man bevara de som finns och öppna några till kan de fortsätta att avlasta akutmottagningarna, säger Tarschys Ingre till Altinget.
Även den styrande koalitionen anser att närakuterna delvis avlastar akutmottagningar, men tror också att patienter vänder sig dit för att de inte fått tid på den egna vårdcentralen. Vänsterpartiet är mest kritiska.
– Det är att likna vid en brandkårsutryckning för att man länge misskött primärvården, sade Jonas Lindberg, oppositionsregionråd (V) i Stockholm, till Dagens Nyheter i somras.
Tidöavtalet
Den nationella politiken har pågått vid sidan av styrets formering i regionen, berättar Amelie Tarschys Ingre. Men Stockholmsliberalerna har varit de starkaste kritikerna internt av det avtal som de fyra högerpartierna presenterade för regeringssamarbetet, det så kallade Tidöavtalet.
– Det är regeringens politik och inte Liberalernas politik. Sen finns det en del som är bra i avtalet.
Tarschys Ingre är bland annat kritisk till att begränsa rätten till tolk och har även tidigare uttalat sig om betydelsen av att patienter kan kommunicera med läkarna för en jämlik vård.
– Jag är väldigt positiv till att man ska lära sig svenska när man kommer hit. Men det är inte när man är sjuk som man ska bli lidande för att man inte har perfekt svenska. Det är inte bara en fråga för de som behöver tolk, utan även för vårdpersonalen.
Angående den utredning som ska se över ett statligt huvudmannaskap för vården är oppositionspolitikern ännu inte såld, även om hon tycker att frågan är intressant.
– Men hittills har jag inte hört några bärande argument till hur det skulle bli bättre för vårdpersonalen och patienterna med ett statligt huvudmannaskap. Hur ska man hantera kollektivtrafiken om man har ett statligt huvudmannaskap för vården?
Kinnunen (SD): Jag ansvarar för partiets klimatpolitik
Civilsamhällets nödrop efter AF-reformen: ”Många far illa”
