Ingrid Eiken lämnar Statens fastighetsverk: Mer ordning och reda nu

Efter sex år som generaldirektör för Statens fastighetsverk lämnar nu Ingrid Eiken sitt uppdrag om två veckor när hennes förordnande löper ut. 

Flera av de stora projekt hon arbetat med, renoveringen av Rosenbad och renoveringen av Nationalmuseum, har nu avslutats och hon tycker att det är en bra tidpunkt att kliva av uppdraget. Även om det inte är hon själv som bett regeringen om att få sluta.  

– Nej, det kan man inte säga utan jag har varit helt flexibel utifrån de önskemål som har funnits, säger hon till Altinget.

Dialogen om ett eventuellt avslut har dock funnits sedan en tid tillbaka. Det eftersom Ingrid Eiken för två år sen råkade ut för en olycka och först inte trodde att hon skulle kunna fullfölja hela sexårsperioden.

– Det har varit viktigt att jag som påbörjat ett stort förändringsarbete kunde hålla perioden ut och jag har fått ett jättebra stöd från departementet. Jag har varit flexibel och jag tycker att det är en väldigt bra timing att sluta nu. 

När hon nu lämnar över myndigheten i händerna på en ny generaldirektör är det till stor del en annan myndighet än den hon tog över 2018. När Ingrid Eiken då klev in befann sig Statens fastighetsverk mitt i en korruptionsskandal som av polisen senare beskrevs som den största korruptionsutredning de haft.

Flera toppchefer vid myndigheten, däribland generaldirektören, anhölls för att varit inblandade i ett fall där en chef tagit emot mutor och hyrt ut hus och lägenheter som tillhört verket till släkt och vänner.

Myndigheten befann sig i ett riktigt blåsväder och en allvarlig förtroendekris.

– Kritiken var så otroligt omfattande och den var så bred. Men jag hade ett regeringsuppdrag i ryggen. Att jag skulle etablera en god förvaltningskultur, att vi skulle stärka ledarskapet och att vi skulle få ordning och reda i den här myndigheten.

Efter sex års förändringsarbete tycker Ingrid Eiken att man kommit ut på andra sidan. I dag är myndigheten en annan och många av de delar som saknades då finns nu på plats. 

– Vi har de funktioner som en statlig förvaltningsmyndighet ska ha. Vi har kvalitetssäkringsprocesser, vi bereder ärenden innan vi fattar beslut. Vi har god ordning i våra handlingar. Det är mer ordning och reda helt enkelt.

Snart hoppas man också vara den första antikorruptionscertifierade myndigheten. 

Kritik mot hyreshöjningar

Den senaste tiden har det dock stormat kring Statens Fastighetsverk i andra frågor. Myndigheten har fått vass kritik för de hyreshöjningar man gjort, framförallt för de kulturinstitutioner som hyr lokaler av myndigheten. 

– Jag har satt ett jättestort värde vid att våra statsråd på finansdepartementet ibland har gått ut och svarat för vår räkning. För vi har ju fått kritik för att vi har rullat ut kostnaderna precis som vår styrning säger att vi ska göra, säger Ingrid Eiken angående kritiken. 

Hon poängterar att de som myndighet utgår från det uppdrag de har från regeringen och inte själva kan besluta om vilken hyresmodell som ska tillämpas. De kan inte heller särbehandla någon hyresgäst och sätta en lägre hyra genom att ge förtäckta kulturstöd, eftersom det skulle snedvrida konkurrensen.

Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Operan, Dramaten och Historiska museet är de institutioner som har hyror enligt den så kallade kostnadsmodellen. Den innebär att de kostnader som Fastighetsverket har förs över till hyresgästen, i stället för att en marknadsjämförelse görs som är fallet med den andra modellen man använder, marknadshyresmodellen. 

– Det är inte så att fastighetsverket ökar kostnaderna på ett sätt som andra inte gör. Det har ju skett saker som gör att de index vi följer förändras. Har man ett intresse av det har ju regeringen en möjlighet att styra det lite tydligare. Men det ändrar ju inte kostnaderna för institutionerna i sig, säger Eiken.

”Modellerna bör ses över”

För Nationalmuseums räkning har den renovering man genomfört betytt att hyran blivit betydligt högre. 

– När det gällde just hyrorna för Nationalmuseum så har ju de fått kompensation från kulturdepartementet för att matcha det som var våra kostnadsökningar. Sen har de själva gjort hyresgästanpassningar som hyresgästen själv ska stå för, säger Ingrid Eiken. 

Hyresgästanpassningarna för Nationalmuseum har till exempel handlat om ny klimatanläggningar för att kunna hyra in konst och säkerhet, delar som Fastighetsverket inte har i sitt uppdrag att stå för utan som hyresgästen enligt den modell som finns ska betala för. 

– Hyresgästen måste också hålla ordning på sina kostnader. Och det allra bästa är om vi gör det här tillsammans. Men man får aldrig darra på manschetten om vem som ska betala vad i slutändan.

Ingrid Eiken ser inte hur Statens fastighetsverk skulle kunna ha agerat annorlunda. Men hon tycker att det finns anledning att se över hur systemet fungerar. Framförallt eftersom kostnadshyresmodellen riskerar att ge en stor hyresökning när väl en renovering görs, i stället för flera mindre ökningar över längre tid.

Hon är positiva till att regeringen nu sagt att man vill se över de befintliga hyresmodellerna. 

– Det är de modeller vi måste följa och det är de vi lever efter i dag. Fastighetsverket kan inte ändra sig om inte regeringen gör det. Vi är positiva till att man tittar över kostnadshyresmodellen och hoppas man ska kunna komma fram till något som blir lite smidigare för alla.

Ingrid Eiken ser ytterligare delar som skulle kunna göra det tydligare när det gäller hyrorna som Statens fastighetsverk har. 

– Det är att man börjar tydliggöra hur mycket myndigheterna har i hyror. Då kan man följa hyresutvecklingen och se hur kostnadsökningarna blir, säger hon. 

På så sätt skulle det bli tydligare vad som är hyresökningar från Statens Fastighetsverk och vad som är andra kostnadsökningar. 

Kvitto på förändringsarbetet

Strax innan jul fick Ingrid Eiken ett slags kvitto på det förändringsarbete hon drivit de senaste åren när Statens fastighetsverk i Sveriges Radios program P3 Klubben kallades för Sveriges trevligaste och snällaste myndighet när de anordnat vigslar i samband med alla hjärtans dag. 

– Det var lite av ett normaliseringskvitto. Jag tror att man nämnde att vi hade haft bekymmer, men det kändes som att vi har tagit oss någon annanstans och det var en så jäkligt skön känsla, säger Ingrid Eiken. 

Vad Eiken ska göra nu är ännu oklart men till att börja med ser hon fram emot ett lugnare tempo en tid. 

lco@altinget.se