Karlson (L): ”Vår bostadsmarknad är dysfunktionell”

Trots att han endast har ett par månader i bagaget som riksdagsledamot behövde Patrik Karlson ingen längre betänketid när han fick frågan om att bli ny bostadspolitisk talesperson för Liberalerna. ”Det finns otroligt mycket att göra på området”, säger han i en intervju med Altinget. 

I april stod det klart att Jakob Olofsgård tar över som partisekreterare för Liberalerna. Därmed lämnar han sin post i civilutskottet och uppdraget som bostadspolitisk talesperson. Gulan Avci (L) är den som tar över posten i civilutskottet. Men det blir Patrik Karlson som får uppdraget att driva partiets bostadspolitik framåt. Ett uppdrag han tackade ja till så snart han fick frågan. 

– Jag tycker att det finns ett intresse kring bostadspolitiken, det är någonting som berör många människor och det finns otroligt mycket att göra på området. För att det är bara att konstatera, vår bostadsmarknad är dysfunktionell, säger han till Altinget. 

Han säger sig inte vara någon expert. Men som ekonom, med bakgrund som politisk sekreterare för Liberalerna i Linköping och flera politiska uppdrag inom kommunpolitiken i Norrköping där han kommer ifrån, har han ändå samlat på sig en hel del kunskaper om samhällsbyggnadsfrågorna och bostadspolitiken. 

– Kommunen är ju inte en så stor organisation som här i riksdagen så man är ju inne och petar i alla frågor, bland annat bostäder och samhällsbyggnad generellt. Det är ju frågor som engagerar folk på lokal nivå, så det hade jag lite att göra med redan då, säger han. 

Blev riksdagsledamot i mars

Patrik Karlson blev riksdagsledamot först i mars i år då han ersatte Juno Blom som blev ny barnombudsman. Inte heller det beslutet fanns några större tveksamheter att tacka ja till. 

– Nej, det var det nog inte. Man hade lite i bakhuvudet att står man tvåa på en lista så kan vad som helst hända och Juno är ju en sån välkänd person inom sitt område. Så jag blev inte förvånad att någon annan kom och ryckte i henne efter det arbete hon har gjort i riksdagen. Det kom inte som en blixt från klar himmel.

Patrik Karlson kom in i riksdagen när partiernas arbete med vårbudgeten pågick som hetast samtidigt som planeringen av EU-valrörelsen var i full gång. 

– Det har varit intensivt men väldigt intressant. Jag har fått så god stöttning som jag tycker man kan få både från våra ledamöter och andra anställda på kansliet, och även från de andra partierna i regeringen som har stöttat mig i utskottet, säger han. 

Sedan Patrik Karlson kom in i riksdagen har han haft en ordinarie utskottsplats i skatteutskottet. Det ska han fortsätta att ha. I civilutskottet kommer han att ha en suppleantpost, men hantera de frågor, debatter och beslut som gäller bostadspolitiken. 

”Inte en bostadsmarknad vi vill ha”

Orimliga priser, att unga tvingas bo hemma hos sina föräldrar och att man som nyanländ till Sverige tvingas bo trångt och sova på madrasser för att det inte finns rimliga bostäder att efterfråga, det är några av de aspekter som Patrik Karlson beskriver som effekter av vad han menar är en dysfunktionell bostadsmarknad.

– Det är inte en sån bostadsmarknad vi vill ha. Utan oavsett bakgrund eller ekonomisk kapital så ska du inte bli begränsad och till exempel behöva tacka nej till ett jobb eller en utbildning på grund av att det inte finns en bostad till dig. 

Hans första officiella insats som bostadspolitisk talesperson handlade dock om småhusbyggande. I en debattartikel i Aftonbladet presenterade regeringspartierna och Sverigedemokraterna att man vill se en ny egnahemsrörelse som gör det möjligt för fler att bygga småhus. Småhusproduktionen har enligt partierna varit för lång under flera år, särskilt med hänsyn till andelen som säger sig vilja bo i småhus, menar de. 

– Det är en enorm snedfördelning i utbud och efterfrågan, säger Patrik Karlson. 

Regeringen har utsett Stefan Attefall till att leda en bokstavsutredning som ska titta på vilka åtgärder som kan leda till att fler småhus byggs.  

– Sen är det ju inte så att vi menar att man helt ska slopa flerbostadshusen. De behövs också, vi har ett underskott av bostäder generellt så alla former behövs. Men vi behöver se en ökad takt på småhusbyggandet.

Liknande uppdrag till Boverket

Nyligen presenterade Boverket en rapport för ett liknande uppdrag från regeringen förra året. Där konstaterar myndigheten att bostadsbyggande behöver värderas högre i förhållande till riksintressen, bland annat strandskyddet.

Enligt Patrik Karlson är de slutsatser som Boverket drar i sin rapport aspekter som även kommer att tas i beaktande i den nya utredningen. Och när det gäller strandskyddet håller Patrik Karlson med om att det behövs en uppluckring. 

– Då pratar vi framförallt om tillväxtorter som skulle kunna dra en enorm nytta av det. Utan att man för den sakens skull skulle behöva inskränka för allmänheten.

Detaljerna om hur det kan komma att se ut behöver man dock återkomma med, säger Patrik Karlson. 

Boverket konstaterar också att ett sätt att öka småhusbyggandet är att underlätta ekonomiskt för hushållen att kunna efterfråga småhus.

När det gäller möjligheterna för hushållen att låna till en bostad ser Patrik Karlson att det är en balansgång eftersom skuldsättningen generellt sett är hög i Sverige. Men han konstaterar att det inte är rimligt att det tar så lång tid som det gör i dag, för bland annat unga och för nysvenskar, att spara ihop till en kontantinsats som räcker till en bostad. 

– Så vill vi ju ändå justera bolånetaket och de amorteringskrav som finns, i alla fall på kort sikt, just för att inte stänga ute den här gruppen av människor. Men sen behöver vi gemensamt hitta åtgärder och en bättre balans för att få ner skuldsättningsnivån. Men då är det utbud av bostäder som vi behöver. Vi behöver bygga mer, stort som smått, för att få ner priserna.

Vill ta bort kommunernas monopol

Patrik Karlson vill också att den andra sidan av kalkylen, kostnaderna för byggandet, minskar. Framförallt genom att luckra upp delar i plan- och byggprocesserna och i byggreglerna för att få till ett snabbare och billigare byggande.

Ett konkret förslag han vill se är att privata aktörer ska få ta fram detaljplaner för att snabba på processerna. Något som kommunerna i dag har monopol på. 

– Om de själva får arbeta fram dem så skulle det sparas enormt massa tid. Och i det här fallet är tid pengar, säger han. 

Även fri hyressättning i nyproduktion är en av de frågor han tror kan göra stor skillnad på bostadsmarknaden. Men om regeringspartierna kommer lyckas att genomföra en sådan reform innan nästa val, det vill han inte svara på. 

– Man ska aldrig lova för mycket, men jag hoppas att vi kan hitta någon form av lösning på det hela. Jag tror att det är nödvändigt om vi ska få igång svensk bostadsmarknad igen. Fastighetsägarna behöver det för att få en bättre ekonomi i sitt ägandeskap och hyresgästerna behöver det också, helt enkelt för att komma ut och hitta en egen bostad.

 {{toplink}}

Forrige artikel Ännu en vattenkraftspaus – men myndigheter och miljörörelse säger stopp Ännu en vattenkraftspaus – men myndigheter och miljörörelse säger stopp Næste artikel SD:s toppnamn om Tidöpartiernas kritik: ”Skådespeleri” SD:s toppnamn om Tidöpartiernas kritik: ”Skådespeleri”
Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Regeringen och SD har bestämt sig. Statskontoret ska avvecklas i januari 2026. Myndighetens verksamhet ska i stället in i Ekonomistyrningsverket som byter namn – till Statskontoret.