Kontrollfunktion kan hänga löst i VA-reform

Spelplanen i riksdagen är nu lagd inför riksdagsbehandlingen av VA-reformen. Till stora delar ser den ut att passera gå, men det är fortsatt oklart om förslaget till ny kontrollfunktion klarar prövningen. M kan fälla avgörandet: ”Vi är överens om att vi är mycket kritiska till kontrollfunktionen”, säger Cecilie Tenfjord Toftby (M).

Veckan före midsommar är det tänkt att riksdagen ska rösta om reformen som syftar till att göra det enklare att undvika utbyggnad av kommunala VA-system. Efter många om och men börjar det därmed klarna vad det blir av den utredning som slutfördes 2018 av Anders Grönvall, som sedan i höstas sitter som statssekreterare på miljödepartementet.

Och efter att riksdagspartierna nu visat sina ingångspositioner ser det ut som att de övergripande delarna av reformen går igenom. Det ska därmed kunna bli lättare för kommuner, respektive boende, att undantas kraven att anslutas till kommunala VA-system om det finns ett system som ”kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Tanken är bland annat att svara upp mot Stugupproret, som samlat tusentals upprörda fastighetsägare under de senaste åren.

Kan hänga på M

Det är endast Sverigedemokraterna som helt vill avslå regeringens förslag, men det finns också invändningar från C och KD. Men tillsammans har de svårt att bilda en majoritet, och därmed vänds blickarna mot Moderaterna.

För i deras följdmotion förs ett antal resonemang som potentiellt lägger grunden för att en del av reformen inte ska kunna passera. Det gäller främst frågan om vad, hur och vem som ska kontrollera att de enskilda anläggningarna fortsatt håller måttet under det nya regelverket. 

– Jag kan säga som så att vi resonerar internt i partiet. Men vi är överens om att vi är mycket kritiska till kontrollfunktionen som föreslås, säger civilutskottsledamoten Cecilie Tenfjord Toftby till Altinget.

Partiet diskuterar nu detta både i miljö- och jordbruksutskottet och civilutskottet, och tittar även på de förslag som kommit från KD och SD.

– Ärendet är fortfarande under beredning, därför kan jag inte säga hur vi kommer att landa. Men det jag kan säga är att vi håller med om den kritiken som förs fram. Kanske mest för att det öppnas för att staten ska bestämma hur kommunen ska sköta det här. Det går emot det kommunala självbestämmandet, säger Tenfjord Toftby och fortsätter:

– Men jag kan också säga så mycket att jag skulle bli väldigt, väldigt förvånad om vi inte kommer överens med KD och SD i frågan om kontrollfunktionen.

Och då skulle ni kunna få med er C också?
– Ja, men vi har inte pratat med dem ännu.

Samtidigt finns det ju motargument, då det är relativt spretigt hur denna kontroll genomförs idag. Finns det inte fördelar med att få mer stringens?
– Men skrivningen om själva kontrollfunktionen i sig kan bli väldigt godtycklig. Även om det på pappret står att det ska bli enklare och billigare för fastighetsägaren så behöver det inte bli så. För vi vet ju inte vad det skulle komma i riktlinjerna från staten, så vi kan inte säga ja till någonting som vi inte vet konsekvenserna av, säger Cecilie Tenfjord Toftby.

Villaägarna håller tummarna

En av dem som hoppas att de ska finna enighet är Villaägarnas Jonathan Lindgren, expert på kommunala tjänster.

– Dagens ordning är ganska illa, men jag tror inte att det blir bättre med en avloppsdeklaration eller kontrollfunktion.

Inte alltför stora konsekvenser

Det görs dock olika tolkningar av vilka effekter regeringens förslag öppnar för relativt läget idag. I och med att riksdagen endast skulle besluta om ett bemyndigande till regeringen eller en myndighet att ta fram föreskrifter, så är spelfältet relativt öppet var det landar.

En av de största förändringarna skulle kunna bli att bemyndigandet kan öppna för att även privata aktörer ska kunna utföra kontrollen, vilket är något som befarats kunna leda till ökade kostnader för fastighetsägarna från motståndarlägret. Men samtidigt argumenterar regeringen för att kostnaderna skulle minska.

– Det vittnar någonstans om att man utgår från förhoppningar i stället för att strama åt vilken nivå av tillsyn som är rimlig att kräva, säger Jonathan Lindgren och fortsätter:

– Man rör i grytan här och bjuder in lite krafter – men det är extremt otydligt vad det blir.

Flera uppmaningar på g

Nu väntar några veckors förhandlingar innan positionerna helt klarnar. Den 19 maj fortsätter beredningen av förslaget i civilutskottet, och förutom frågan om lagändringarna så finns det också ett antal förslag till tillkännagivanden från oppositionspartierna.

– Flera av dem pekar på att de vill gå längre för att förbättra situationen för enskilda ytterligare, säger Jonathan Lindgren.

Det lär alltså inte bli sista rundan i den här frågan?

– Nej, så är det nog inte.

Beslutskedja: Kommunens skyldighet enligt vattentjänstlagen och frågor om små avlopp

17/5
2017
28/2
2018
28/5
2018
23/10
2018
31/10
2018
8/4
2021
7/12
2021
19/1
2022
24/2
2022
2/3
2022
4/3
2022
9/3
2022
16/3
2022
24/3
2022
5/4
2022
20/4
2022
4/5
2022
14/6
2022
15/6
2022
22/6
2022
22/6
2022

Forrige artikel Riksdagsbeslut om samiska kvarlevor och föremål  – med försiktig reservation från S Riksdagsbeslut om samiska kvarlevor och föremål – med försiktig reservation från S Næste artikel Överblick: Avblåst kyrkostrejk och M presenterar skuggbudget Överblick: Avblåst kyrkostrejk och M presenterar skuggbudget
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.