Liberalerna står fast vid lagkrav på platssamverkan

Liberalerna står fast vid sitt förslag att införa ett lagkrav på samverkan för fastighetsägare trots att Boverket gör bedömningen att det inte behövs. ”Där håller vi inte med i deras analys”, säger Jakob Olofsgård (L). 

– Till en början kan det kanske upplevas som ett tvång, men när man sen upptäcker fördelarna som många av de som jobbar med detta i dag upplever så kommer man se att det är jättebra, säger Liberalernas bostadspolitiska talesperson Jakob Olofsgård till Altinget. 

Frågan om att införa ett lagkrav på samarbete med obligatoriskt ansvar mellan det offentliga och alla fastighetsägare i ett område, exempelvis genom så kallade BID-samarbeten (Business Improvement Districts) är en av få bostadspolitiska punkter i Tidöavtalet. 

Skrivningen om BID-samarbeten i avtalet känns igen i Liberalernas förslag från 2020, Förortslyftet Bostad, och är en av de saker som Liberalerna menar sig ha fått gehör för i regeringsförhandlingarna.

Sen tidigare finns det frivillig platssamverkan mellan fastighetsägare och andra aktörer i flera områden i Sverige. Men Liberalerna vill se mer än dagens frivilliga initiativ.

– Den stora skillnaden från idag är att gå från frivilligt till obligatoriskt, säger han. 

Förslaget om en obligatorisk platssamverkan syftar till stor del till att lyfta utsatta områden genom att skapa mer trygghet och att bidra till en ökad integration.

Den modell som Liberalerna tänker sig har hämtat inspiration från andra länder där en motsvarande lagstiftning finns. Modellen går bland annat ut på att gemensamma åtgärder som ska bidra positivt i ett område finansieras gemensamt av en obligatorisk avgift. Men förutom att ta gemensamt ansvar för kostnader vill de se att alla fastighetsägare tar ett större ansvar och engagerar sig i det område där de har verksamhet. 

Håller inte med Boverket

I den utredning som Boverket genomförde förra året konstaterar de, i motsats till regeringspartiernas och Liberalernas förslag, att det inte finns ett behov av en tvingande lagstiftning för platssamarbete, eller BID-samverkan. De menar i stället att det kan vara hämmande med ett lagkrav och att det är viktigare att de som ingår i samarbetet gör det frivilligt än att alla i området deltar. 

– Där håller vi inte med i deras analys. För det viktiga är att alla är med. När man får med alla med på båten kommer det i ett senare led förstå fördelarna. Men det finns absolut en tröskel inledningsvis, säger Olofsgård (L).

Även Fastighetsägarna har varit kritiska till ett lagkrav på sina medlemmar.  

– Engagemang skapas inte enligt tvingande insatser och engagemanget är jätteviktigt för lyckosamma BID-samarbeten, har Anna Thureson som är näringspolitisk expert på Fastighetsägarna tidigare sagt till Altinget angående ett eventuell införande av en tvingande lag. 

{{toplink}}

Aktörer som åker snålskjuts 

Olofsgård menar att det är positivt med de frivilliga samarbeten som finns och ser att det finns flera goda exempel på välfungerande platssamarbeten. 

– Men det är i de områden där det inte finns, där man inte säger sig vilja ha det, det är där det kan finnas aktörer som åker snålskjuts och som tycker att någon annan ska lösa problemen kring de fastigheter man har. Det är där vi ser att det inte fungerar som politiken behöver gripa in.

I sin rapport poängterar Boverket att det finns begränsningar med vad man kan uppnå med denna typen av samverkan och att det behövs fler typer av insatser från samhället för att göra ett område tryggare och för att öka integrationen.

– De har rätt i att man också behöver utveckla det som redan finns, polis, skolor och andra myndigheter. Det tycker vi också. Vi håller två tankar i huvudet, vi ska också utveckla både skola och polis, säger Olofsgård (L) 

Finns det en risk att man lägger ansvar på aktörer som ska ligga på myndigheter i detta? 

– Nej, det finns tydliga gränsdragningar i lagen om vem som är ansvarig för vad. Polisen kan inte gå in och bestämma hur belysningen ska vara vid en fastighet till exempel, det kan polisen bara uppmuntra till. Finns det då en modell med en gemensam finansiering av den typen av åtgärder är det positivt så klart och det lyfter ju för alla.  

Vilket ansvar är det som ska vara obligatoriska åtaganden för de aktörer som ingår i en platssamverkan?  

– Både avgiften men också medverkan. Sen ska man ju vara involverad och engagerad i sitt område. Det kan man tycka att alla fastighetsägare ska vara.

Hur ska man komma åt det med en lagstiftning? Hur ska man mäta engagemanget?

– Nej, du kan bara vara med och lägga en grund och skapa förutsättningar.

Olofsgård (L) kan inte säga när regeringen kommer att gå fram med ett konkret förslag, men han hoppas att det kommer att ske tidigt under mandatperioden. 

Forrige artikel Sverige skickar ”vinterpaket” till Ukraina Sverige skickar ”vinterpaket” till Ukraina Næste artikel Läkarförbundet vill ha mer tydlighet i äldreomsorgslagen Läkarförbundet vill ha mer tydlighet i äldreomsorgslagen
Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Regeringen och SD har bestämt sig. Statskontoret ska avvecklas i januari 2026. Myndighetens verksamhet ska i stället in i Ekonomistyrningsverket som byter namn – till Statskontoret.