Ljusning på statsskuldsfronten – ”Starkare tillväxt än vi räknat med”

När coronapandemin slog mot ekonomin räknade många med att Maastrichtskulden skulle skjuta i höjden och att vägen tillbaka skulle vara lång. Men enligt en ny prognos är trenden snarare den motsatta. Risken är nu att skulden bryter mot skuldankaret – genom att vara för låg.

När pandemin slog till mot Sverige innebar det inte bara en hälsokris utan också en ekonomisk kris. Förra året steg också den så kallade Maastrichtskulden (offentlig sektors konsoliderade bruttoskuld) kraftigt. Men läget ser ändå bättre ut nu än vad prognoserna pekade på för några månader sedan.

Om vi backar bandet till juni förra året så beräknade exempelvis Ekonomistyrningsverket (ESV) att Maastrichtskulden skulle landa på 45,5 procent av BNP år 2020 och fortfarande ligga på 43,1 procent av BNP efter 2021. Men i myndighetens marsprognos 2021 ser det betydligt ljusare ut.

Skulden landade ”bara” på 39,3 procent av BNP år 2020 och spås sjunka till 38,7 procent under innevarande år. Förklaringen ligger i förändringar både i täljaren och nämnaren.

– Dels blev inte tillväxten lika svag 2020 och prognosen för BNP-nivån 2021 var lägre då än vad vi räknar med nu. Dels har skatteintäkterna höjts mer på kort sikt än vad vi räknat med, säger Ann-Sofie Öberg, biträdande analys- och prognoschef på ESV, till Altinget.

Bostadspriser

Att skatteintäkterna har ökat mer än förväntat har delvis att göra med ökade kapitalinkomster.

– Vi hade inte väntat oss att bostadspriserna skulle öka så mycket som de har gjort vilket höjer intäkterna från kapitalskatter betydligt mer än vad vi räknade med tidigare.

Skuldankare

De största förändringarna står dock att finna i BNP-tillväxten. Även i år kommer skulden att öka i kronor och ören. Men skuldkvoten sjunker ändå eftersom BNP-ökningen är så pass kraftig.

Det politikerna har att förhålla sig till är det så kallade skuldankaret i det finanspolitiska ramverket. Det säger att Maastrichtskulden ska ligga på 35 procent av BNP (+/- 5 procentenheter). I dagsläget är Sverige alltså uppe och snuddar vid den övre gränsen för skuldankaret. Men enligt ESV:s prognos kommer skulden att sjunka de kommande åren.

Nästa år beräknas den vara 35,1 procent av BNP (tillbaka på 2019 års nivå). År 2023 beräknas den sjunka till 31,5 procent av BNP för att 2024 landa på 29 procent av BNP, det vill säga under skuldankarets lägre nivå. Men Ann-Sofie Öberg menar samtidigt att mycket kan hända fram till dess.

– Man ska komma ihåg att vi i våra prognoser inte räknar med ny tillkommande finanspolitik så våra prognoser har en tendens att få ganska stora överskott på sikt och då sjunker skulden till följd av det. Det kommer med största sannolikhet komma nya reformer och satsningar i budgetar både 2022, 2023 och 2024 som gör att det kanske inte ser ut på det här viset.

Riksbankens strå till skuldstacken

En anledning som man däremot redan nu vet kommer påverka skulden i en positiv riktning är Riksbankens beslut att amortera valutalån på totalt 180 miljarder hos Riksgälden med start i år och ytterligare två år framöver. Det kommer att göra att skuldbördan minskar med ett antal procentenheter.

Det skulle också kunna föranleda en diskussion om att förändra nivån på skuldankaret menar ESV.

– När man satte nivån på skuldankaret fanns ju riksbankslånet med där. Men även exklusive riksbankslånet är 35 procent en ganska låg nivå på skulden. Så jag vet inte om man kommer göra det och vi anser väl inte heller att det är nödvändigt att man gör det, säger Ann-Sofie Sjöberg.

Missar överskottsmålet

Det finns även andra mål i det finanspolitiska ramverket att förhålla sig till. Ett är utgiftstaket, som klaras av. Mycket tack vare att det har höjts under pandemin just för att möjliggöra expansiv finanspolitik.

Ett annat, överskottsmålet, går det sämre med. Det säger att staten ska spara en tredjedels procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Förra året var det strukturella sparandet -1,7 procent och nästa år är prognosen att det sjunker ytterligare till –2,2 procent. Men där ser ESV ändå ingen fara på taket.

– Det är motiverat i den ekonomiska kris som pandemin lett till, säger Sjöberg.

Forrige artikel Folkhälsomyndighetens pressträff om pandemiläget (25 mars) Folkhälsomyndighetens pressträff om pandemiläget (25 mars) Næste artikel Försvarsmakten säger nej till padelhall Försvarsmakten säger nej till padelhall
Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Regeringen och SD har bestämt sig. Statskontoret ska avvecklas i januari 2026. Myndighetens verksamhet ska i stället in i Ekonomistyrningsverket som byter namn – till Statskontoret.