Löfven vill öka trycket på fler EU-stater

MIGRATION. EU ska inrätta särskilda mottagningsplatser för asylsökanden som kommer till Italien och Grekland. Men detta kan bara fungera om det också finns permanenta och tvingande regler för att fördela flyktingar inom övriga EU, enligt statsminister Stefan Löfven.

Stefan Löfven vill även sätta press på övriga EU-länder. Under en återrapportering till riksdagen från det senaste EU-toppmötet upprepade han att fler länder måste ta ett större ansvar i flyktingkrisen.

– Sverige kan inte fortsätta att ta emot asylsökande om inte andra medlemsländer gör samma sak, sade statsministern.

EU:s ledare har tidigare i höst enats om så kallade hotspots, särskilda EU-stödda mottagningsplatser i framförallt Grekland och Italien för att registrera asylsökanden. Dessa ska finnas på plats senast i slutet av november.

Men om detta ska fungera måste EU också införa regler för en permanent och rättvis fördelning av flyktingar mellan EU-länderna. Först tas flyktingarna emot och registreras och därefter ska de fördelas bland resten av EU:s stater, enligt Stefan Löfven.

Rättvis fördelning

Bara det faktum att så kallade hotspots ska organiseras talar för att det behövs en omfördelningsmekanism, enligt Löfven.

– Vad ska annars hända med de människor som kommer dit? Vi har inte tänkt att människor ska vara kvar i dessa hotspots, sade Stefan Löfven när han informerade riksdagen om det senaste EU-toppmötets utgång.

Statsministern sade också att han brukar ställa den retoriska frågan till sina kollegor bland EU-ledarna. ”Hade ni tänkt att skicka också dem till Tyskland, Sverige och Österrike.”

En maktfråga

De beslut som har fattats om att tillfälligt fördela 160 000 flyktingar mellan EU-länderna bygger på regler som kan användas i nödfall. Därför har EU-kommissionen föreslagit  en ny, permanent och obligatorisk ordning där flyktingar ska fördelas över EU efter vissa kriterier. Och det är ett förslag som Sverige tillsammans med framförallt Tyskland och Österrike stödjer.

Men Sverige, Tyskland och Österrike är hittills relativt ensamma. Det förslag som EU-kommissionen har lagt fram innebär att det är kommissionen som ska fatta beslut om hur flyktingar ska fördelas. Det är något som flera länder inte kan acceptera då det innebär att de nationella regeringarna och parlamenten förlorar makt till EU i en känslig fråga. Om den maktfrågan kan lösas ut kan det gå lättare att enas, tror Löfven.

– Kärnfrågan är om EU och kommissionen ska fatta beslutet eller om man som nation ska fatta beslutet. Där ligger lösningen, sade Löfven i riksdagen.

På migrationsministrarnas bord

Det blir nu en huvudfråga för EU:s migrationsministrar att lösa knuten. När Altinget tidigare i höstas frågade Sveriges migrationsminister Morgan Johansson (S) om läget i förhandlingarna sade han att det finns ”en uppförsbacke” och att det är en sak att komma överens om en tillfällig fördelning och en helt annan att besluta om ett system för att fördela flyktingar på permanent basis år efter år.

– Men när man förstår hur många människor som är på väg till Europa och att det är en utveckling som kommer att pågå länge så måste man till slut komma till slutsatsen att detta måste man dela på solidariskt mellan EU:s medlemsländer. Vi kommer inte att kunna övertyga alla, men vi jobbar på för att lösa den frågan också, sade Johansson.

Forrige artikel Björn Söder nekade Jabar Amins turkietresa Næste artikel Allt fler skolpolitiker vill bort från kommunalt ansvar Allt fler skolpolitiker vill bort från kommunalt ansvar
Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Regeringen och SD har bestämt sig. Statskontoret ska avvecklas i januari 2026. Myndighetens verksamhet ska i stället in i Ekonomistyrningsverket som byter namn – till Statskontoret.