Myndigheten som flyger mest: Vi kommer inte helt sluta flyga
Uppsala universitets klimatavtryck från flygresor är i dag markant mindre än för tio år sedan. Men för statens största flygutsläppare – Lunds universitet – går utvecklingen åt rakt motsatt håll. ”Vi har inte ännu kommit dit där man ska vara”, säger vicerektor Per Mickwitz.
Att lärosätena dominerar på Naturvårdsverkets lista över de tio statliga myndigheter med störst utsläpp från långa flygresor under förra året är ingen skräll. Universiteten är stora arbetsplatser med tusentals anställda och internationella kontakter är en del av vägen till akademisk framgång.
Men det rör sig uppenbarligen bland de universitetsanställdas flygvanor. På Lunds universitet har utsläppen ökat med mer än två miljoner kilo under de senaste tio åren, för Uppsala universitet går utvecklingen åt andra hållet. De anställda vid Uppsala universitet har minskat sitt flygresande såpass mycket att utsläppen minskat med mer än tre miljoner ton under samma period.
Annika Sundås Larsson, biträdande avdelningschef vid universitetsförvaltningen i Uppsala, är nöjd.
– Först vill jag bara säga att det är väldigt svårt att jämföra utsläppen mellan olika statliga myndigheter, samtidigt är det jätteroligt att vi har lyckats minska våra utsläpp, säger hon till Altinget.
Tydliga mål är en bidragande orsak till att utvecklingen går åt rätt håll, enligt henne.
– Vi har en högre ambitionsnivå nu än för tio år sedan. Då var det ungefär ”vi ska inte öka utsläppen”, nu är det ”vi ska minska”.
Hon räknar upp flera bidragande orsaker till att utvecklingen på lång sikt går åt rätt håll: Varje institution har ett miljöombud, universitetet har förstärkt de centrala miljöfunktionerna och det har skett en upphandling av en resebyrå specialiserad på internationella tågresor.
Men skillnaderna mellan institutionerna är stora, både vad gäller resvanor och hur man arbetar, en del har exempelvis tagit fram egna mer långtgående resepolicyer.
”Uppdämt behov”
Även om Uppsala universitet minskar det långväga flygandet på lång sikt, så ser det annorlunda ut vid en jämförelse mellan år 2022 och 2023 då de långa flygresorna ökade.
– Det kan vara ett fortsatt uppdämt behov efter pandemin, behov av täta resor till forskningsstationer och så vidare när projekt har kommit igång igen, säger Annika Sundås Larsson.
Men om Annika Sundås Larsson pekar på tydliga klimatmål som en viktig faktor för att Uppsala universitet minskat sina långa flygresor, så har det inte fungerat för Lunds universitet.
Även här finns det uppsatta mål, ändå går universitetets utsläpp från långa flygresor stabilt uppåt – med en rejäl ökning mellan år 2022 och 2023.
– Vår ambition är att minska våra utsläpp av växthusgaser, en del av det är att minska utsläppen från tjänsteresor, säger Per Mickwitz, vicerektor för forskning, hållbarhet och campusutveckling, och fortsätter:
– Vi har inte ännu kommit dit där man ska vara.
Han betonar att det inte rör sig om någon nollvision.
– Vi är och vill förbli ett internationellt toppuniversitet. Vi vill minska vårt resande, men inte ner till noll. Vi kommer inte helt sluta flyga, säger Per Mickwitz och tillägger:
– Vi har absolut inte gjort tillräckligt. Vi har gjort ganska mycket, men inte tillräckligt.
Flygandet delar de anställda
Mickwitz påpekar att de anställda vid Lunds universitet har blivit fler under det senaste decenniet, att man har haft en starkare tillväxt än Uppsala. Det är visserligen korrekt, men båda universiteten har växt sedan år 2014, om än Lund med ett par hundra fler.
Även på Lunds universitet är skillnaderna mellan institutionerna stora. Utifrån statistik för varje institutions resor har universitetet startat så kallade resedialoger med de institutioner som reser allra mest.
Mottagandet från institutionsledningarna har varit bra, enligt Mickwitz. Bland de anställda finns en stor spännvidd.
– Det finns enskilda forskare som tycker alltsammans är trams, som inte vill ha några åtgärder eller mål. Det är alldeles klart att det här är en fråga som delar de anställda på universitetet.
Mickwitz säger att studenterna sätter press på universitetet när det gäller klimatarbetet i allmänhet och flygandet i synnerhet.
– Det här här en viktig fråga för våra studenter och även för en del av våra anställda. Studenterna är väldigt tydliga om det här.
Hoppas på intern avgift
Ska Lund universitet lyckas minska de anställdas flygresande kommer det att krävas ytterligare åtgärder, bland dessa sannolikt en prissignal, tror Mickwitz.
– Jag hoppas att Lunds universitet kan införa någon form av intern avgift på flyg. Vi har sett en viss förändring, en större medvetenhet hos våra anställda, men för en större minskning av flygandet krävs också att kostnaderna för flyg blir högre, säger han.
Hårdare eldningsförbud i grannländerna
Kräver att partiledarna samlas: ”Vår demokrati står på spel”
