Norska partier allt mer EU-positiva
Stödet för ett EU-medlemskap ökar i samtliga partier i Norge, enligt en mätning gjord av norska Altinget. Nej-sidan har dock fortfarande en klar majoritet.
– Om det vore folkomröstning om norskt EU-medlemskap i morgon – skulle du rösta ja eller nej?
Den frågan har marknadsanalysbyrån Opinion ställt till 1000 norska män och kvinnor – och jämfört med föregående undersökning svarar de i större utsträckning "ja".
Betydande ökning för ja-sidan
Undersökningen som genomfördes i början av augusti på uppdrag av norska Altinget och ABC News visar att 35 procent av de tillfrågade uppger att de skulle rösta ja till ett norskt EU-medlemskap. Det är en markant ökning för ja-sidan som ökat med fyra procentenheter sedan den senaste undersökningen som gjordes i februari i år. Nej-sidan är dock stabil och ökar med en procentenhet till 54 procent.
Även om gruppen osäkra fortfarande är stor har den krympt till 11 procent från de 16 procent som uppmättes i februari. Kvinnor uppger att de inte vet i större utsträckning än män (16 procent mot 6 procent).
Andelen som är för EU-medlemskap är högst i Oslo och lägst i Nordnorge. Det finns inga signifikanta skillnader mellan åldersgrupperna i undersökningen.
Ökning i alla partier
Även för väljarna i det EU-skeptiska Senterpartiet visar siffrorna att fler är EU-vänligare nu än de var i februari, med en ökning för ja-sidan från 9 till 14 procent. Nej-sidan minskade med 4 procent – men ligger ändå högt på 77 procent.
Det konservativa partiet Høyre är det parti där väljarkåren är mest splittrad i frågan, med 45 procent för och 46 procent mot. Där har ja-sidan endast ökat med en procent sedan i februari – och nej-sidan gått framåt med tre procent.
I landets största parti, socialdemokratiska Arbeiderpartiet, ökade ja-sidan från 37 till 39 procent – men även där gick nej-sidan gick fram med en procent, från 49 till 50 procent.
Ukraina och demokrati
– Den enighet som EU har visat gentemot Ukraina är nog den största förklaringsfaktorn, säger Martin Stubban som är rådgivare på Opinion, om den generella ökningen för ja-sidan bland väljarna.
Han påpekar också att EU är ett demokratiseringsprojekt, till exempel genom att kräva att medlemsländerna ska vara demokratiska rättsstater.
– Kontrasten mot Ryssland och dess styre blir extra tydlig och påminner oss om friheter som vi annars tar för givna. Dessutom införlivades Norge i EU:s vaccinprogram under pandemin, och allt fler ser nog att EU spelar en viktig roll för att minska de europeiska utsläppen av växthusgaser, säger Stubban.
Han menar att det senare avspeglas i att det är liberalerna och de gröna som är mest positiva till norskt EU-medlemskap.
Välkommen ökning
Sveinung Rotevatn är riksdagsledamot för liberala Venstre, som är det parti som är mest positivt till norskt EU-medlemskap. Han är nöjd med den ja-ökning som mätningen visar.
– Jag tycker att det är mycket glädjande med det ökade stödet för norskt EU-medlemskap. I turbulenta tider tror jag att många ser att det bästa sättet att ta Norge in i framtiden är tillsammans med våra grannar, säger Rotevatn till Altinget.
Han tror att svaren på grön omställning, reglering av artificiell intelligens och motstånd mot Ryssland alla är europeiska. Och att detta är något som människor, och inte minst näringslivet, känner av.
Stabil fördel för nej-sidan
”Nej till EU”-ledaren Einar Frogner, kommenterar de nya siffrorna till Altinget så här:
– Undersökningen bekräftar att det är en stor majoritet som säger nej till norskt EU-medlemskap.
Frogner hänvisar till en opinionsundersökning från det norska analysinstitutet Sentios i april, som visade 51 procent för nej-sidan och 33 procent för ja-sidan. Jämfört med denna undersökning har motståndet mot EU stärkts ännu mer.
– Vi tolkar det stabila övertaget för nej-sidan som att majoriteten ser att världen är större än EU. Medlemskap är inte en lösning för säkerhet eller mot klimatkrisen och krisen för biologisk mångfald. Vi möter vår tids globala utmaningar genom andra former av internationellt samarbete. Samtidigt säkerställer vi demokrati och suveränitet bäst utanför EU, säger Frogner.
Ny EU-debatt
De siffror som Altinget presenterar visar att tiden är mogen för en ny norsk EU-debatt, och Venstre är redo att ta den, säger liberalen Sveinung Rotevatn.
– Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har EU-frågan blivit betydligt mer säkerhetspolitisk.
Han pekar på att Norge riskerar att halka efter andra nordiska länder när Sverige och Finland går med i Nato och därmed, liksom Danmark, är medlem i både Nato och EU.
– Det är viktigt att vi inte sover på lektionerna här, säger Rotevatn.
Han påpekar att Venstre före sommaren föreslog att Norge skulle ingå ett förutsägbart och formaliserat utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete med EU, och att detta kommer att diskuteras i den norska riksdagen i höst.
”Brexit ett rent fiasko”
Europarörelsens ledare Fredrik Mellem kommenterar undersökningen så här:
– Den långsiktiga trenden har under många år varit att ja-sidan ökar och nej-sidan krymper. Denna undersökning bekräftar denna trend.
Mellem menar att det nu är uppenbart för de flesta att Brexit har varit ett "rent fiasko" och att Storbritannien förlorar stort på sin skilsmässa med EU. Bönder, fiskare och vanliga löntagare är de som förlorar mest, menar Mellem.
– Kriget i Ukraina är nu en kontinuerlig påminnelse om att organiserat och bindande samarbete mellan små och medelstora demokratiska länder inte bara är något positivt, utan också något absolut nödvändigt.
Fotnot: Artikeln är översatt och bearbetad från Altinget.no.
Svantesson: ”Det är ett ansvarsfullt reformutrymme”
Trots kritiken – regeringen förlänger extra bostadsbidrag
