Svantesson: ”Det är ett ansvarsfullt reformutrymme”
Regeringen kommer att lägga 40 miljarder kronor på nya satsningar i höstbudgeten. Ett mindre tilltaget utrymme än den prognos Konjunkturinstitutet bedömer finns. Men som enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M) gör att man når överskottsmålet.
Regeringen räknar med att reformutrymmet för 2024 landar på 40 miljarder kronor.
– Vi befinner oss fortfarande i en ekonomisk vinter och förväntas fortsätta att göra det, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) när hon presenterar regeringens prognos för 2024 och förutsättningarna inför nästa års budget vid en pressträff.
Enligt prognosen räknar regeringen med att BNP går nedåt i år med 0,8 procent, att inflationen blir i snitt 8,7 procent i år, samt att arbetslösheten stiger från 7,6 procent till 8,2 procent nästa år.
Ljusning 2025
Bedömningen är att lågkonjunkturen kommer att hålla i sig till 2025 och finansministern poängterar att det är inflationsbekämpningen som är regeringens fortsatta prioritering.
– Det är inflationen som är roten till det här, det får man inte glömma bort, säger Elisabeth Svantesson.
Men hon flaggar samtidigt för att man ser att kommuner och regioner har kraftigt ökande kostnader till följd av det ekonomiska läget.
– Vårt besked är att vi kommer inte lämna välfärdens verksamheter i sticket, säger hon.
I budgeten som hon kommer att presentera den 20 september flaggar hon också för prioriteringar av försvaret, polisen och brottsbekämpning.
Når överskottsmålet
I jämförelse med Konjunkturinstitutet är regeringens bedömning om reformutrymmet 5 miljarder lägre. I institutets senaste prognos bedömer de att utrymmet bör landa på 45 miljarder, där 25 miljarder riktas till hushållen, 15 miljarder i statsbidrag till kommuner och 5 miljarder i statlig konsumtion och investeringar.
Elisabeth Svantesson säger att regeringen delvis gör en annan bedömning och att de med 40 miljarder i reformutrymme når överskottsmålet, vilket de inte hade gjort med 45 miljarder.
– Vi har landat på 40 och jag känner mig trygg med att det är ett bra och ansvarsfullt reformutrymme, både i bemärkelsen i att vi inte spär på inflationen, men kan göra viktiga saker och reformer.
Hon säger också att det strukturella sparandet kommer att vara i linje med överskottsmålet. Hur regeringen förhåller sig till övriga delar i det finanspolitiska ramverket, utgiftstaket och budgeteringsmarginalen, kommer att framgå först när budgeten i sin helhet presenteras.
Kommuner kan gå back
Finansministern har dock sedan tidigare flaggat för att hon är redo att se mellan fingrarna när det gäller det budgetpolitiska målet att kommunerna ska ha budget i balans.
– Vi har ett balanskrav, kommuner och regioner ska lägga en budget i balans. Det är ju en del av hela vårt ramverk. Men i förarbetena är det tydligt att det kan finnas särskilda skäl att under ett eller två år göra avsteg, sa hon vid regeringens senaste prognos i juni.
{{toplink}}
De danska juridikexperternas bedömning av Danmarks koranförslag
Norska partier allt mer EU-positiva
