Nytt förslag till EU-förbud kan minska PFAS-utsläppen med 95 procent
(Foto: Manki Kim/Unsplash)
Fem länders bud på ett EU-förbud mot de kontroversiella PFAS-ämnena har lagts på bordet. Även om förbudet medger undantag, kommer det att minska utsläppen av ämnena avsevärt, anser förespråkarna.
Ett omfattande förslag om att förbjuda mer än 10 000 PFAS-ämnen har sett dagens ljus.
Fem länders kemikaliemyndigheter – däribland i Danmark, Norge och Sverige – har förberett förslaget, som Europeiska kemikaliemyndigheten publicerade på tisdagen.
Och förslaget kommer – när det är helt infasat – att leda till en betydande minskning av utsläppen av PFAS till miljön.
– Miljön kommer att gynnas mycket, eftersom effekten av dessa begränsningar kommer att bli en minskning av utsläppen med cirka 95 procent, säger Richard Luit, som representerar det nederländska nationella institutet för hälsa och miljö.
Risken för medborgarna förväntas minska i motsvarande grad, fortsatte Luit.
PFAS har fått stor uppmärksamhet efter att ämnena hittats på många platser under de senaste åren. Nyligen framkom det till exempel att ekologiska ägg i Danmark har ett högt innehåll av PFAS, som misstänks orsaka cancer och hormonstörningar.
Det var Richard Luit och hans tyske kollega Frauke Averbeck som presenterade förslaget om ett förbud under ett offentligt möte i Bryssel på tisdagen. Nederländerna och Tyskland är också de två länderna som har varit drivande i beredningen av förslaget till förbud, som även Danmark, Sverige och Norge har bidragit till.
Om förslaget slutligen antas av EU-länderna förväntas det träda i kraft omkring år 2026. Därefter kommer PFAS-ämnen i de flesta produkter att förbjudas. Det blir dock en infasningsperiod på 1,5 år.
Undantag upp till 13,5 år
Richard Luit berättade vidare att de under utarbetandeprocessen har diskuterats för- och nackdelar med ett förbud och att man kommit fram till att ett förbud är värt besväret.
– Om vi inte vidtar några åtgärder kommer samhällskostnaderna att uppväga kostnaden för de restriktioner vi föreslår, sade han.
Men det finns gränser för hur snabbt det kan göras, betonade han. Förslaget, som stöds av de fem länderna, är därför inte ett totalförbud från dag ett. Det föreskrivs också ett antal tidsbegränsade undantag. Konsekvenserna av ett totalförbud mot all användning anses ha för stor negativ inverkan på ett antal branscher.
– Kostnaderna för vissa sektorer kommer att bli väldigt höga. För vissa sektorer är det praktiskt taget omöjligt att hitta alternativ. Därför kommer det att ta tid. Annars kommer det att innebära konkurser och förlorade arbetstillfällen, säger Richard Luit.
Han pekade på ett antal produkter – bland annat medicinsk utrustning och flygplan – där förslaget ger ett undantag som ska fortsätta 12 år efter att förbudet har trätt i kraft. Det innebär att förbudet först om 13,5 år kommer att vara helt definitivt för alla produkter.
Gäller inte bekämpningsmedel
Förbudet omfattar också en mellanliggande grupp av användningar, där ett undantag beviljas för att förlänga införandet av förbudet med fem år, förklarade han.
En stor anledning till att alla PFAS-utsläpp med förslaget inte kommer att vara helt borta om 13,5 år är att PFAS fortfarande ses som en viktig kemikalie i vissa produkter. Det gäller till exempel arbetskläder, där PFAS är viktigt för säkerheten för att förebygga brandrisker. Och det är en del av historien att ett PFAS-förbud inte åsidosätter all annan lagstiftning.
Ett förbud mot PFAS kommer till exempel inte att gälla för bekämpningsmedel inom jordbruket, eftersom de regleras genom ett särskilt godkännandesystem.
I Danmark har det varit en stor debatt om att införa ett nationellt förbud, eftersom ett europeiskt förbud tar tid att få igenom EU-systemet. I samband med detta har Danmarks miljöminister Magnus Heunicke (S) öppnat för att förbjuda PFAS-ämnen i textilier.
”Nationella åtgärder behövs fortfarande”
Mette Christoffersen är expert på mark- och grundvattenföroreningar för Danska Ingenjörssällskapet, IDA och avdelningschef i Ramboll. Och även om hon omedelbart berömmer det nya förslaget varnar hon också för att det står i vägen för nationella åtgärder.
– Behandlingen av ett EU-förbud tar tid och det finns ett behov av att vi i Danmark agerar nu, till exempel i form av en nationell handlingsplan för insatserna mot PFAS. Det ökande antalet PFAS-ämnen som finns i vår miljö och natur – bland annat ängsgräs på västkusten och i ekologiska ägg – kräver snabba åtgärder. Och här är det viktigt att politikerna ligger i framkant när det gäller att ställa krav och ramar för insatsen, säger hon i en skriftlig kommentar.
Även danska Naturskyddsföreningen är överlag nöjd med förslaget, men beklagar att förslaget inte gäller bekämpningsmedel.
– Det är helt fel om Danmark ska arbeta för ett undantag för PFAS-ämnen i bekämpningsmedel. Det här är en användning där skadliga kemikalier sprutas direkt ut i miljön, med risk för förorening av natur, vattenmiljö och dricksvatten, säger Maria Reumert Gjerding, ordförande för danska Naturskyddsföreningen.
Europeiska kemikaliemyndigheten förväntas lämna in förslaget för sex månaders samråd från och med den 22 mars.
Artikeln är en översättning från Altinget.dk
Bostadspriserna ner i januari – men Stockholm sticker ut
Hon tar över chefsjobbet efter Emma Spak
