Oenighet i Vänsterpartiet om ”statlig styrning” av sjukvården
På Vänsterpartiets kongress i helgen kommer stämman fokusera på valplattformen. Motionen om ett nytt hälso- och sjukvårdspolitiskt program kommer inte att hinnas med. Partistyrelsen har även fått intern kritik kring sina formuleringar om statlig styrning.
I helgen håller Vänsterpartiet sin digitala kongress, som framför allt kommer att behandla partiets valplattform inför valåret 2022.
”Olyckligt formulerat”
Partistyrelsens förslag på formulering inom hälso- och sjukvårdspolitiken har fått kritik och även föranlett krav på ändringar i motioner från flera stora partidistrikt.
– Vi har bland annat skrivit att vi vill ha en statlig styrning av hälso- och sjukvården, vilket var lite olyckligt formulerat, säger Karin Rågsjö till Altinget.
Inte statlig styrning
”Partiet har inte beslutat om den linjen.” påpekar Västernorrlands distrikt i sin motion och vill tydliggöra att ett ökat statligt ansvar att omfördelning av medel tar hänsyn till fattigare regioner.
”Ett totalt statligt ansvar för stora delar av sjukvården garanterar varken sjukvårdens finansiering, jämlik sjukvård eller en sjukvård fri från vinstintressen. ” skriver Göteborg.
– Vi menar inte att staten ska ta över, utan snarare att det ska vara en jämlik ekonomisk nationell styrning och att staten kan ta ett fastare grepp inom hälso- och sjukvårdsområdet, säger Karin Rågsjö.
Flera distrikt saknar även en betoning på primärvården, tandvård och äldreomsorg.
Vassare programförklaring
Flera stora partidistrikt inom Vänsterpartiet vill även revidera partiets hälso- och sjukvårdspolitiska program som vid det här laget har över tio år på nacken.
– Vi behöver ha en tydlig och gemensam inriktning i partiet, säger Kristina Sjöström, gruppledare i Region Gävleborg, ledamot i bland annat hälso- och sjukvårdsnämnden, till Altinget.
Partistyrelsen har bifallit motionen, men inte kravet på att införa det innan nästa partikongress.
– Det händer en hel del inom hälso- och sjukvården och vi behöver börja titta framåt för att se vilken politik vi ska ha inom hälso- och sjukvård framöver.
Kompetensbrist och hyrpersonal
Nuvarande hälso- och sjukvårdspolitiska program kritiseras också för att inte vara tillräckligt skarpt rörande exempelvis privata sjukvårdsförsäkringar, ”hälsoklyftor” och kompetensbrist inom sjukvården.
Vilket område är viktigast?
– Kompetensbristen är akut och det finns ett väldigt stort behov av kompetent personal inom sjukvården. Det är otroligt viktigt att vi får bra utbildade sjuksköterskor och undersköterskor, och annan hälso- och sjukvårdspersonal som arbetsterapeuter, säger Kristina Sjöström.
– Den frågan hänger också ihop med hur behoven av hyrpersonal ska hanteras.
Uppskjutet program
Men eftersom kongressen är digital och att valplattformen prioriteras kommer motionen om nytt hälso- och sjukvårdspolitiskt program antagligen inte hinnas med, enligt Karin Rågsjö.
– Valplattformen tar lång tid, så det kan bli så att partistyrelsen tar beslutet själva. Eller så skjuter vi på de motioner vi inte hinner med till nästa kongress. Men det vore synd, då tar det två år till. Det är för lång tid, säger hon.
Enligt Karin Rågsjö är frågan om nytt hälso- och sjukvårdspolitiskt program inte speciellt kontroversiellt.
– Vi är många som vill ha ett nytt program. Vi har redan extremt mycket politik på området, så den biten saknas inte, men det är bra med kortfattade program, säger hon.
UHR om digitalt högskoleprov: ”Räknar med fem år”
Nu ska Socialstyrelsen utreda tak för antal anställda per chef i omsorgen
