Oklart hur länge den långsiktigt hållbara migrationslagen håller

Under tisdagen klubbade riksdagen igenom en ny migrationslag. Den största förändringen är att tidsbegränsade uppehållstillstånd blir normen. Men det är oklart hur länge den nya lagen kommer att hålla.

Mellan 1984 och 2015 var permanenta uppehållstillstånd huvudregel, men så kommer det inte att vara framöver. Den nya lagen ersätter den tillfälliga lagstiftning som upphör att gälla den 20 juli. Det var regeringspartierna S och MP, som tillsammans med Centern och Vänsterpartiet låg bakom tisdagens beslut. 

– Med det här lagförslaget får Sverige en migrationslagstiftning som är långsiktigt hållbar och i paritet med de flesta andra EU-länders, sade justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) under debatten i kammaren.

SD, M och KD och L delar uppenbarligen inte den bilden, och redan innan lagen hade antagits fanns det frågetecken om hur länge den kommer att överleva. Utskottsbetänkandet innehöll 51 reservationer.

Fredrik Malm (L) bedömer att migrationen blir en valfråga, med tanke på att de tre ovan nämnda partierna sagt att den är prioriterad.

– Nu har vi fått en ny utlänningslag, men delar av den har gått igenom med en enda rösts marginal. Så den är inte den breda överenskommelse om en långsiktigt hållbar migrationslagstiftning som vi i Liberalerna hade velat se, säger Fredrik Malm till Altinget.

– Men det är en grundstomme, så vi vill inte riva upp den. Däremot kommer den nog behöva justeras vid ett eventuellt regeringsskifte, tillägger han.

Kommer vilja ändra

Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard säger att den nya lagen kommer att behöva förändringar på flera punkter.

– Vi la fram ett motförslag tillsammans med SD och KD och L. Vi kommer att försöka samla en majoritet för ett bättre förslag som leder till en minskad invandring. Visst kan man utgå från den här lagen, även om den är rörig, säger hon till Altinget.

– Vi vill ha en miniminivå enligt EU-rätten. Det handlar om stramare regler för anhöriginvandring, en smalare humanitär skyddsgrund och tydligare krav för att man ska få permanent uppehållstillstånd.

Flera civilsamhällesorganisationer varnar för att de här hårdare kraven missgynnar barnen?

– Sverige har haft en migrationspolitik som stack ut för att den var så generös. Ändå ser vi i dag hur många, även barn, hamnar i ett djupt utanförskap. Jag tror att det bidrar mer till integrationen om människor möts av tydliga förväntningar om vad som gäller. Så fort man kommer hit ska man lära sig språket och göra sig anställningsbar.

Men färre får i så fall stanna?

– Bara tre av tio som kommer hit har skyddsskäl. Det försvårar för oss att hjälpa dem som verkligen behöver det, säger Maria Malmer Stenergard.

Ville ha generösare lag

Vänsterpartiet hade å sin sida hellre velat se en migrationspolitik av generösare snitt, och deras migrationspolitiska talesperson Christina Höj Larsen lovade flyende barnfamiljer att V i framtiden ska göra allt för att få en migrationslag som gör Sverige till en bättre plats. Hon motiverade sitt partis val att rösta för den nya lagen med att det förslaget var ”det minst dåliga”. 

Flera organisationer inom civilsamhället har redan kritiserat den lag som klubbades. Bris, Barnens rätt i samhället, beskriver den som ett paradigmskifte i hur vi ser på asylprocessen i Sverige.

”Korta uppehållstillstånd försvårar den sökandes möjlighet att planera sitt liv i Sverige, med negativa konsekvenser för det enskilda barnet vilket inte kan vara förenligt med barnets bästa”, menar Bris.

Sveriges kristna råds presidium skrev i ett uttalande under tisdagskvällen att de ”befarar på goda grunder att införandet av tidsbegränsade uppehållstillstånd som norm kommer att ge sämre förutsättningar för god integration och att försörjningskravet i praktiken kommer hindra familjer från att återförenas. Samtidigt välkomnar vi en återgång till särskilt ömmande omständigheter för barn och synnerligen ömmande omständigheter för vuxna.”

Beslutskedja: Den framtida svenska migrationspolitiken

14/3
2019
27/3
2019
14/6
2019
30/8
2019
4/10
2019
17/10
2019
17/10
2019
18/10
2019
8/11
2019
29/6
2020
13/7
2020
16/7
2020
17/7
2020
15/9
2020
15/9
2020
15/9
2020
26/11
2020
4/12
2020
7/12
2020
7/12
2020
10/1
2021
8/4
2021
29/4
2021
2/5
2021
22/6
2021
23/6
2021

Forrige artikel Kronofogden: Här växer vart fjärde barn upp i skuldsatt familj Kronofogden: Här växer vart fjärde barn upp i skuldsatt familj Næste artikel Stora skillnader i va-avgifter – Svenskt vatten vill att staten kliver in Stora skillnader i va-avgifter – Svenskt vatten vill att staten kliver in
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.