Nedskärningar på Boverket: ”Det kommer bli prioriteringar”
Boverket har fått minskat anslag och måste dra ner på sin personalstyrka. Men det innebär också mindre stöd till kommunerna och länsstyrelser då uppdraget PBL kompetens försvinner. ”Vi kan ingenting göra när situationen ser ut som den gör och resurserna behövs på andra håll i myndighetssverige”, säger Leif Clemedtson, HR-chef på Boverket.
Nyligen stod det klart att Boverket behöver spara när myndighetens anslag minskas från och med 2023.
Kompetensinsatser till kommuner och länsstyrelser om plan- och bygglagen, kallat Boverkets PBL kompetens, är ett av Boverkets längre pågående uppdrag som regeringen inte förlänger och som är bakgrunden till de minskade anslagen.
Syftet med uppdraget som tillsattes första gången 2014 var att bidra till en mer enhetlig och effektiv tillämpning av Plan- och bygglagen (PBL). Uppdraget bestod bland annat i PBL-utbildningar till anställda på kommuner och länsstyrelser och att utveckla vägledningar för hur PBL-systemet ska tillämpas.
– Det kommer vi inte kunna göra i samma omfattning längre. Vi kommer fortsätta att jobba med vägledningar, men vi hinner inte uppdatera allt och vi kommer kanske behöva släcka vissa delar när det kommer lagförändringar, säger Peter Fransson, avdelningschef för Boverkets verksamhetsavdelning.
Uppdraget tillsattes av den tidigare regeringen och dåvarande bostadsminister Peter Eriksson (MP) när Plan- och bygglagen var ny. Men uppdraget har därefter förlängts med argumentet att tillämpningen av lagen är avgörande för att plan- och byggprocesser inte ska dra ut på tiden och Peter Fransson säger att stödet varit uppskattat och välanvänt av kommunerna.
– Framförallt när de kommer ny personal som ska börja jobba med PBL inom de olika områdena.
Två ytterligare uppdrag förlängs inte heller; uppdrag om att förstärka arbetet med en god inomhusmiljö och ett uppdrag som handlar om hur plan- och bygglagen ska anpassas till en digital miljö.
Leif Clemedtson som är HR-chef på Boverket berättar att de tre uppdragen är slutrapporterade, men att det inte var helt väntat att uppdragen inte skulle förlängas ytterligare.
– Jag tror inte man såg det riktigt framför sig när vi fick uppdragen. För det var frågeställningar som är viktiga för samhället. Vi trodde kanske att det skulle bli en förlängning. Men omvärldssituationen är som den är. Vi kan ingenting göra när situationen ser ut som den gör och resurserna behövs på andra håll i myndighetssverige. Då blir det prioriteringar, säger han.
Kommer bli färre
Nyligen lade Boverket fram sitt förhandlingsunderlag för de fackliga företrädarna som ett första steg i förhandlingen om den nya organisationen. Eftersom förhandlingarna pågår är man i övrigt fåordig med hur neddragningarna kommer att påverka verksamheten överlag och vilka konsekvenserna blir.
Men klart är att personalstyrkan ska minska med 30 personer på myndigheten från 2024 då den nya organisationen ska börja gälla och att verksamhetsöversynen är övergripande för hela organisationen och kommer att påverka flera områden. Klart är också att förändringarna kommer att behöva innebära prioriteringar av vad myndigheten gör, berättar Leif Clemedtson.
– Blir vi färre så kan vi ju inte leverera på den nivå som vi har gjort. Men i grunduppdraget vi har kommer vi leverera och försöka leva upp till samhällets behov som kommer till oss med de resurser vi har. Men det är prioriteringar vi kommer få göra.
Förbereda ny organisation
Förutom personalminskningarna ska myndigheten också spara 15 miljoner i övriga kostnader, vilket enligt Leif Clemedtson handlar om exempelvis konsultkostnader eller resekostnader.
Nu väntar fortsatta förhandlingar om hur organisationen ska se ut.
– Nästa steg är att vi kommer att förhandla med de fackliga organisationerna och sen ta beslut om en ny organisation. Därefter, under hösten, kommer vi behöva förbereda oss för hur vi ska jobba, säger Leif Clemedtson.
{{toplink}}
Kullgren (KD) om nya blyhagelförbudet: ”Det ska vara lätt att göra rätt”
Läkarförbundet: Vårdplatser får inte bli siffertrixande
