Rasismutredning får kritik: ”Förbud inte rätt väg att gå”

Remissvaren till utredningen om förbud mot rasistiska organisationer visar ett starkt motstånd mot att förbjuda deltagande i rasistiska organisationer, och att utredningen saknar viktiga bitar. ”Det politiska samtalet har fått rasistiska undertoner” säger Kitimbwa Sabuni, Afrosvenskarnas riksförbund.

Som Altinget tidigare rapporterat mottogs utredningen mot förbud av rasistiska organisationer svalt från de politiska partierna när betänkandet presenterades i våras.

Civilsamhället kritiskt

Nu har remissvaren från civilsamhällesorganisationerna kommit, och flertalet är starkt kritiska mot utredningsförslagen om att kriminalisera deltagande i rasistiska organisationer.

– Vi oroar oss för hur lagstiftning som maktutövande i värsta fall kan användas, säger Kitimbwa Sabuni, talesperson för Afrosvenskarnas riksförbund, till Altinget.

– Dessutom finns det redan lagar mot sådant som ofta förekommer vid rasistiska brott såsom våld, vandalisering, och trakasserier. De lagarna skulle kunna skärpas och användas mer effektivt. 

Mot förbud – trots oro

 

I helgen gick 24 civilsamhällesorganisationer ut i en gemensam debatt i SvD mot utredningsförslaget, underskriven av bland andra Amnesty, Afrosvenskarnas riksorganisation, studieförbundet Ibn Rushd, RFSL, Ordfront och Civil rights defenders, samt flera antidiskrimineringsbyråer och rättighetscentrum.

För trubbigt verktyg

Trots en djup oro för att de rasistiska uttrycken tycks öka både i Sverige och Europa menar organisationerna att ”förbud är inte rätt väg att gå”.

Bland annat befarar man att en definition av rasism riskerar att bli för snäv och inte omfatta alla aktiviteter och sammanslutningar som är rasistiska. Följden kan då bli att lagen blir tandlös och knappt kommer att kunna användas.

Civilsamhällesorganisationerna anser också att flera viktiga grupper som behöver skyddas mot rasism saknas i utredningen, exempelvis människor med viss religiös tillhörighet eller sexuell läggning.

”Mittfåran har radikaliserats”

Kitimbwa Sabuni påpekar att det även finns andra viktiga aspekter som spelar in och försvårar arbetet mot rasism, men som utredningen inte tar upp.

– När vi talar om rasism är det inte nödvändigtvis de extrema ytterkantsorganisationerna vi menar, säger han.

Enligt Sabuni kan lagar bli farliga verktyg i populistiska och politiska sammanhang om definitionerna börjar styra vilka organisationer som är rasistiska eller har olämpliga åsikter.

– Själva mittfåran har radikaliserats. Det politiska samtalet har fått rasistiska undertoner. Och det sker inom ramen för den fria åsiktsbildningen när det talas om “tuffa tag” mot “flyktingar” och “klanmedlemmar” eller “utsatta områden”, säger han.

Polisen: Svårt att bevisa

Så vad ska man göra istället för att lagstifta? Polisens och rättsväsendet behöver omprioritera och tillföras mer resurser för att stärka arbetet mot rasism, menar de civilsamhällesorganisationerna som gått samman. De saknar utredningsförslag om vägledning och andra verktyg för hur polisen ska kunna prioritera och förbättra sitt arbete mot rasism.

Polisen själv ser positivt på en effektivare lagstiftning, men skriver i sitt remissvar att ”den föreslagna lagstiftningen kan komma att innebära bevissvårigheter”.

Också Säkerhetspolisen (Säpo) är kritisk. I remissen skriver de:

”Mot bakgrund av de bevissvårigheter som Säkerhetspolisen förutser kan det ifrågasättas om värdet av den föreslagna lagstiftningen väger upp de negativa konsekvenser som kan uppstå i det brottsförebyggande arbetet.”

De är för förslaget

Några av remissinstanserna är till största del positiva till utredningens förslag, bland andra Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Sametinget.

Beslutskedja: Förbud mot rasistiska organisationer

4/7
2019
13/1
2021
30/4
2021
4/5
2021
19/5
2021
6/9
2021
8/9
2021

Forrige artikel Snart öppet för publikfester igen Snart öppet för publikfester igen Næste artikel Överblick: Vaccinintyg på remiss och Ygeman tackar nej Överblick: Vaccinintyg på remiss och Ygeman tackar nej
Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Regeringen och SD har bestämt sig. Statskontoret ska avvecklas i januari 2026. Myndighetens verksamhet ska i stället in i Ekonomistyrningsverket som byter namn – till Statskontoret.