Riksbanken sänker och varnar politikerna om bobubbla
PENNINGPOLITIK. Riksbanken sänker sin viktigaste styrränta, reporäntan, till noll procent. Samtidigt varnar bankens direktion, med Stefan Ingves i spetsen, att riskerna på bostadsmarknaden ökar. Nu ligger bollen hos politikerna, signalerar banken.
Att Riksbanken skulle sänka var väntat men att man skulle gå hela vägen ned till 0,0 procent var överraskade för flera bedömare. Reporäntan låg tidigare på 0,25 procent.
Anledningen till sänkningen är den låga inflationen. Målet för Riksbanken är att inflationen ska vara 2 procent. Men banken har misslyckats med att nå målet. Inflationen har under flera år legat långt under målet, vilket också lett till stark kritik om att räntan varit för hög och att arbetslösheten därför har blivit högre än vad den skulle behöva vara.
Den låga räntan består
I pressmeddelandet om räntebeslutet står det att: ”De är viktigt att inflationen stiger mot målet på 2 procent. Den låga räntan ökar efterfrågan i ekonomin, vilket bidrar till ett högre inflationstryck. Den mycket expansiva penningpolitiken kan även bidra till att inflationsförväntningarna förblir förankrade runt 2 procent genom att sända en tydlig signal att penningpolitiken är inriktad på att inflationen ska närma sig inflationsmålet.”
Riksbanken signalerar att räntan kommer att förbli låg. ”Reporäntan behöver vara kvar på denna nivå tills inflationen tydligt tagit fart. Först i mitten av 2016 väntas räntan börja höjas långsamt för att nå 1,75 procent mot slutet av 2017", skriver Riksbanken.
Men en nollränta riskerar att elda på en redan het bostadsmarknad. Riksbanken vädjar om hjälp från finansdepartementet. ”Att reporäntan nu sänks ytterligare för att få upp inflationen ökar riskerna förknippade med hushållens höga skuldsättning. Det är därför nu ännu mer angeläget att dessa risker hanteras. För att minska riskerna krävs åtgärder riktade direkt mot hushållens efterfrågan på krediter. Därutöver krävs reformer för en bättre fungerande bostadsmarknad.”
Sådana reformer är det bara regering och riksdag som kan besluta om. Ekonomer har under lång tid förespråkat att man ska trappa ned räntebidraget för bolån. Men det är en politisk fråga som är svår att förankra hos skuldtyngda svenska storstadsbor.
Riksbanken får eldunderstöd av kommissionen
I en rapport som Altinget skrev om för ett par veckor sedan pekade EU-kommissionen ut Sverige som den medlemsstat som har generösast skatteregler för bolån – och inte har några planer på att göra något åt det. Hushållen uppmuntras att skuldsätta sig, bostadspriserna drivs upp och risken för finansiell instabilitet ökar, varnade kommissionen.
Men politikerna är tysta i frågan. I höstens valmanifest var det inget parti som nämnde ränteavdragen. Vänsterpartiet har dock i andra sammanhang sagt man vill trappa ned ränteavdragen.
Körkortsreform kostade 200 miljoner
