Så tycker branschen om regeringens budget
Brist på faktiska reformer och kritik mot avveckling av investeringsstöd för hyresrätter och energieffektivisering är några av branschens reaktioner på regeringens budget. ”Vi har ett stort behov av fler bostäder, som vi inte ser några åtgärder för”, säger Stina Olén, vd, Studentbostadsföretagen.
Att regeringens budget för 2023 skulle vara stram var väntat. För branschen var det inte heller oväntat att det inte tillkommer några omfattande bostadspolitiska satsningar.
Men flera är kritiska till att man inte presenterar några reformer för den bostadspolitik man säger sig vilja driva.
– Regeringen skriver uttryckligen i budgeten att man vill hålla uppe byggandet. Men allt pekar mot att det sker en inbromsning. Samtidigt har regeringen ett begränsat reformutrymme. Då måste man våga genomföra större strukturreformer istället. Till exempel innebär regelförenklingar inga större kostnader. I det här läget måste man visa handlingskraft och våga prioritera samhällsbyggandet, säger Anna Broman, bostadspolitisk expert på Byggföretagen till Altinget.
I den bostadspolitik som bostadsminister Andreas Carlson (KD) presenterat ligger fokus bland annat på att främja eget ägandet och att underlätta för förstagångsköpare att ta sig in på bostadsmarknaden. Här ser Anna Broman flera åtgärder som regeringen kunde valt att prioritera.
– Startlånet till förstagångsköpare till exempel som har utretts nu. Det är något som inte finns med. Man har inte heller aviserat höjt bolånetak som skulle kunna vara en åtgärd för att främja det ägda boendet. Eller sänkningen av ISK-skatten som finns med i Tidöavtalet och som skulle kunna möjliggöra sparandet till en första bostad, säger hon.
{{toplink}}
Även Fastighetsägarna hade velat se mer konkret politik i budgeten.
– Vi vet att regeringen haft kort tid på sig att förbereda denna budget och har därför förståelse för att viktiga reformer inte hunnit utformas. Det väcker samtidigt förväntningar inför nästa års budget. För ingen regering oavsett färg kan ducka för de strukturella problem som finns på bostadsmarknaden. Reformer behövs för hela bostadsmarknaden, inte bara utvalda delar, säger Martin Lindvall, samhällspolitisk chef på Fastighetsägarna.
Stina Olén, vd för Studentbostadsföretagen, hade också önskat fler bostadspolitiska reformer och menar att behovet för att tillgodose marknaden är stort.
– Vi ser att 60 procent av studentbostadsbyggandet stoppas nu. Samtidigt vet vi att en tredjedel av studenterna väljer bort utbildningar på grund av brist på bostäder. Så vi har ett stort behov av fler bostäder, som vi inte ser några åtgärder för.
Väntar sig byggbonus
Stina Olén ser dock vissa ljusningar mellan budgetraderna då de väntar sig att regeringen tittar närmre på en byggbonus till kommunerna för att få fram mer byggbar mark.
– Vi ser att man ökar potten för bostadspolitisk utveckling, pengar som kan användas till eventuella utredningar. Tidigare har man talat om en byggbonus för kommunerna och det är en av de utredningar som skulle kunna komma där. Vi väntar oss att det kommer den typen av satsningar lite längre fram.
Mäklarförbundet saknar också reformer och hade velat att regeringen gått vidare med skattebefrielsen av ISK-konton och startlån för förstagångsköpare. Joakim Lusensky, analys- och kommunikationschef på Mäklarsamfundet, säger dock att man är positiv till den förstärka skattereduktionen för installation av solceller.
– Det är en klart positiv sak. Frågan om solceller har dykt upp mer i takt med ökade energipriser. Det är nu vanligt att man frågar om det på visningar. Vi kommer att se en stor prisskillnad på hus som har solceller installerad jämför med de som inte har det, säger han till Altinget.
Fel att avveckla
Från Hyresgästföreningen får regeringen kritik för avvecklingen av investeringsstöden för energieffektivisering för flerbostadshus, där Hyresgästföreningen hade velat att den låg kvar för att även hyresrätter ska omfattas.
Hyresgästföreningen hade också velat se en satsning på förmånliga statliga bygglån som ett sätt att hålla uppe byggtakten när vi går in i en lågkonjunktur.
– Det är en budget som saknar svar på de stora utmaningarna som finns på svensk bostadsmarknad. På orter med enorm bostadsbrist behövs förslag på åtgärder när byggtakten avtar. Det saknas också politiska förslag för att överbygga de stora skatteorättvisorna mellan hyrt och ägt boende, kommenterar, Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen i ett pressmeddelande.
Saknar stimulanser
När det gäller investeringsstödet till byggande av hyresrätter och studentlägenheter har regeringen beslutat att de ansökningar som beviljas innan det kommandet årsskiftet kommer att få sina stöd utbetalda, men efter det kommer inga fler stöd att betalas ut.
Något som Sveriges Allmännytta och Byggnads är kritiska till då det innebär att flera projekt blir utan pengar och att byggandet minskar.
– Vi har länge velat att investeringsstödet ska återinföras och utvecklas. Att man inte tillsätter några stimulanser alls är att återupprepa gamla regeringars misstag. Det kommer leda till ännu mer brist på bostäder, säger Johan Lindholm, förbundsordförande för Byggnads.
– Det känns som att man tar sin hand från bostadspolitiken. Det är allvarligt. Jag har själv rest över landet och ser att det är bostadsbrist i varje kommun, inte minst i norra Sverige där en stor grön industri växer fram men där det saknas bostäder för de som ska arbeta med jobben som växer fram.
Besvikelsen efter budgetbeskedet: ”Det går åt fel håll”
Ersättning för cancerbehandling dröjde när regionen inte svarade
