Sida om kritik mot Afghanistanbistånd: ”Har inte lyckats”
Sida får kritik i en rapport från Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) som visar att svenskt bistånd till Afghanistan varit dyrt men svagt. Enligt Sida har biståndet haft en bred politisk förankring inklusive det svenska deltagandet i militära insatser. Svenska Afghanistankommittén anser att militära mål försvårat biståndsarbetet.
De senaste 20 åren har Sverige betalat drygt 14 miljarder kronor i bistånd till Afghanistan.
Sida får kritik
Men i en ny rapport från Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) har resultaten varit ”svaga”.
Rapporten är mest kritisk till det bistånd Sverige gett till den afghanska staten, snarare än bistånd som gått via enskilda biståndsorganisationer.
– Det internationella biståndssamfundet har inte lyckats med det man önskade, nämligen att bygga en väl fungerande stat med starkt förtroende hos befolkningen, säger Göran Holmqvist, chef för Sidas avdelning för Asien, Mellanöstern och humanitärt bistånd, till Altinget.
Stöd till afghanska staten
Men enligt Holmqvist har svenskt bistånd det senaste decenniet baserats på ett svenskt åtagande från 2012 med bred politisk förankring i riksdagen.
– Svenskt bistånd till Afghanistan har varit ett medvetet och politiskt förankrat val. Det gäller volymen, långsiktigheten fram till 2024 och att ungefär hälften av biståndet skulle gå via den afghanska staten, säger han.
– När vi ska förhålla oss till väldigt sköra stater där största delen av institutionerna fallit samman är det extremt viktigt att inte kanalisera ett stort, och okoordinerat bistånd i parallellstrukturer vid sidan av staten.
– Man måste ge dessa stater en chans att bygga upp sina institutioner.
”War on terror”
I rapporten beskrivs Sverige har haft en alldeles för vag och icke principfast hållning gentemot USA, och att Sverige gått USA:s ärenden i det så kallade war on terror.
– Om Sverige gått andras, sina egna eller gemensamma ärenden är en utrikespolitisk fråga som inte är Sida:s sak att kommentera, säger Göran Holmqvist.
Rapportförfattaren Adam Pains huvudbudskap handlar framför allt om en kritik av den samlade internationella insatsen, inklusive den militära, som varit mångdubbelt större än biståndet.
– Och den samlade insatsen har ju Sverige förvisso varit en del av, säger han.
SAK:s Framgångsfaktorer
Bistånd som i rapporten däremot lyfts fram som positivt är insatser från enskilda biståndsorganisationer som exempelvis Svenska Afghanistankommitténs (SAK).
– Vi har vuxit upp i den afghanska myllan. Vi har varit i landet länge och vår organisation fokuserar enbart på ett land, säger generalsekreterare Andreas Stefansson, SAK, till Altinget.
– En framgångsfaktor är att vi jobbar tillsammans med afghansk personal – från fält upp till ledningsnivå. Och att byarna vi jobbar med känner ett ägandeskap över verksamheten.
”Den militära agendan”
EBA-rapporten är kritisk mot att internationella biståndsorganisationer i Afghanistan arbetar utan samordning, har olika agendor, olika metoder och ibland bara fokuserar på vissa regioner.
– Att även Sverige öronmärkte delar av biståndet till vissa regioner är uteslutande på grund av den militära agendan. Liksom många andra givarländer försökte också Sverige att under några år skapa synergier mellan bistånd och militär närvaro, vilket har varit olyckligt, konstaterar Andreas Stefansson.
Han hänvisar till Tone Tingsgårds statliga utredning från 2017 som kom fram till samma slutsats.
Kortsiktig militär målsättning
SAK har varit kritiska till det eftersom det inte grundats på behovsanalys, förankring i lokalsamhället eller på de förutsättningar för utveckling som funnits.
– Det har varit en kortsiktig militär målsättning om att föröka vinna krigsherrars, milisens och lokalbefolkningens gunst.
Han nämner USA:s mycket tydliga strategi i det avseendet, som finns samlat i direktivet Money as a weapon system.
– Det har inte gynnat vår verksamhet, som ju snarare bygger på förtroende.
Enligt uppgifter från Försvarsmakten ska svensk militär personal ”lämna Afghanistan senast i september och i nära samarbete med Tyskland och Nato”.
Uppdrag: Vem ska betala en stärkt försörjningsberedskap?
Överblick: Ex-minister blir landshövding och veteran lämnar riksdagen
