Skogsstyrelsen skriver till regeringen igen – begär en halv miljard

Långa väntetider vid bildandet av naturreservat får markägare med värdefulla fjällnära skogar att istället ansöka om avverkningstillstånd – som sedan nekas – för att få ut sin ersättning från staten. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket begär nu att en halv miljard kronor avsätts till fler reservat.

Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist skrev nyligen till regeringen och begärde ett förtydligande av skogspolitiken vad gäller hanteringen av värdefulla skogar. Nu har han återigen fattat pennan, den här gången tillsammans med Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger, och skrivit till regeringen.

De två generaldirektörerna begär i sin gemensamma hemställan att regeringen skyndsamt ökar anslaget för skydd av skog med 450 miljoner kronor. Delvis, enligt hemställan, kan det ske genom att flytta anslag från Skogsstyrelsen.

Skogsägarna tvingas till omväg

Myndigheternas anslag till skydd av natur räcker inte till och väntan på att bilda frivilligt formellt skydd blir så lång att skogsägare med fjällnära skog hoppar av processen. Istället väljer de att ansöka om avverkningstillstånd och få ut sin ersättning från staten när tillstånd nekas på grund av höga naturvärden. Det här skapar dubbelarbete för staten och försämrar möjligheterna att skydda skog, påpekar de två myndigheterna.

– Skogsägaren ska inte behöva gå omvägar för att få ersättning och vi behöver säkerställa en god hushållning med statens resurser. Därför begär vi gemensamt med Naturvårdsverket att de får de medel som behövs och det behöver ske skyndsamt eftersom vi står med problemen här och nu, säger Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist i ett pressmeddelande.

Ett exempel som Altinget har skrivit om är Tärna-Stensele Allmänningskog. När regeringen i årets budget drog ner på anslagen till skydd av natur gick reservatsplanerna i graven och Tärna-Stensele Allmänningskog valde att ansöka om avverkning av sex områden på nästan 2300 hektar skog i Storumans kommun

– I de största områdena var det sopat och klart för att sjösätta, sade allmänningsförvaltare Anders Pettersson till Altinget tidigare i år.

Räknas inte som skyddat

Det finns flera problem med att markägare tvingas välja omvägen via avverkningsanmälningar för att få ut pengar från staten, enligt Risinger och Sundqvist: 

  • Omfattande dubbelarbete och högra administrativa kostnader för staten genom att länsstyrelsen först utreder skogen för naturreservat och Skogsstyrelsen sedan handlägger samma skog för avverkningsansökan.
  • Skogsägarnas tilltro till de utvecklade skyddsformerna baserade på ökad frivillighet och det arbetssätt som utvecklas uppnås inte.
  • Skogsägarna får ersättning, men utan att skogen får formellt skydd som naturreservat och att myndigheterna kan arbeta för att tillgängliggöra området.

– Skogsägarnas intresse för att skydda sina skogar med höga naturvärden är en stor möjlighet för skyddet av skogen i Sverige. Vi behöver medel för att tillvarata den möjligheten, säger Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger i pressmeddelandet.

{{toplink}}

Forrige artikel Regionstyret i Blekinge har spruckit Regionstyret i Blekinge har spruckit Næste artikel Kommuner efter sfi-kritiken: ”Måste få ta tid” Kommuner efter sfi-kritiken: ”Måste få ta tid”
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.