Skolinspektionens gd svarar på lärarkritiken: ”Missvisande”
Skolinspektionens granskningar sågas av lärarkåren för att inte ta hänsyn till lärares förutsättningar, men myndighetens gd Helen Ängmo slår ifrån sig kritiken. ”Vi har inte mandat i lagen”, säger hon till Altinget.
Skolinspektionens uppmärksammade granskning om att skolor lägger stort fokus på elever som riskerar att inte nå målen, men att de missar de elever som ligger långt fram, har väckt kritik från lärare, inte minst på skoltwitter.
Utredaren menar att undervisningen i högre grad bör anpassas till elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling, men utan att ställa grupperna mot varandra. Enligt lärarna är det omöjligt med dagens förutsättningar.
Lärare tvingas prioritera
För många lärare blev den här granskningen en i raden av kritik mot lärare, att de är dåliga, inte en kritik av förutsättningarna som brister och att uppdraget därmed är oöverstigligt på sina håll, menar Sveriges lärare.
– Vi har länge påpekat det bakvända i att Skolinspektionen faktiskt inte har något uppdrag att inspektera vilka förutsättningar som ges till rektorer och lärare att ta sitt yrkesansvar och göra sitt jobb, säger Johanna Jaara Åstrand till Altinget.
Jaara Åstrand menar att det är avsaknaden av tillräckliga investeringar i skolan och detalj- och kontrollstyrningen som är problemet.
– Det är i det skenet som man ska värdera rapporten. Det är ju sant att det inte finns förutsättningar i dag att höja alla elever till toppen av sin förmåga. Men med den ambitionen som vi givetvis står bakom, måste man också erkänna att det kräver betydligt större investeringar och betydligt större tillit till lärarprofessionen.
– I en pressad organisation som dessutom saknar resurser tvingas lärare prioritera. Vi har i dag en styrning där prio ett är att få elever godkända.
”Riktar oss inte till lärarna”
Skolinspektionens generaldirektör Helen Ängmo menar att det skulle bli problematiskt att ta lärares förutsättningar i beräkning.
– För det första är det viktigt att tänka på att vi inte riktar granskningens bedömningar till lärarna. Granskningen riktar sig till huvudmännen, de ansvariga för skolan, säger hon till Altinget.
– Vi kan absolut förstå att lärare kan ha tuffa förutsättningar och att det finns mycket som man ska ta itu med i klassrummet. Men vi har alltid eleverna i fokus. Det skulle vara väldigt orättvist för eleverna om vi skulle vara mildare i kritiken eller reducera kraven för skolor som har stora klasstorlekar eller en låg andel behöriga lärare. Då skulle eleverna på dessa skolor i mindre utsträckning få sina rättigheter tillgodosedda än andra elever.
Kritiken handlar dels om att man vill att SI tydligare i sina granskningar pekar på att de här faktorerna (klasstorlek, lärartäthet mm, reds. anm.) har en påverkan på undervisningens kvalitet. Ser ni några fördelar med att väga in det?
– Det tycker jag är en lite missvisande kritik. Vi betonar huvudmannens ansvar för att stärka de skolor som har det svårast. Vi skriver i väldigt många av våra granskningar att det är ett stort antal obehöriga lärare på skolan.
– Skollagen säger vad alla elever har rätt till. Det är det som vi på inspektionen fokuserar på. Vi kan inte väga in till exempel låg lärartäthet som en ursäkt för att elever inte får en bra skola. Lagen gäller lika för alla elever. Däremot beskriver vi ofta i våra rapporter att lärare lämnas ensamma med många frågor och att de behöver mer stöd och kompetensutveckling. Jag tycker därför att vi ofta uppmärksammar lärares behov. Men det är huvudmannens sak att se till att skolorna bättrar sig.
Ser du att det finns någon poäng med att lägga större vikt vid lärares förutsättningar i era granskningar som handlar om undervisningens kvalitet?
– Om du menar om vi borde granska om det är för låg lärartäthet och för stora klasser, så har vi inte mandat i lagen. Det finns inga riktmärken att klasstorleken ska vara max X antal elever. Det finns inte heller riktmärken för att antalet obehöriga lärare bara får ligga på en viss nivå. Det ligger i målstyrningen att det är huvudmannen som ska se till att det blir tillräckligt bra.
–Vi vet att det finns många utmaningar men när eleverna inte har fått sina rättigheter är det inte tillräckligt bra, och då är det vårt uppdrag att rikta krav till huvudmannen att förbättra sig.
Karin Karlsbro om avhoppet: ”Tråkigt att en kollega lämnar”
EU-grupp åter till Stockholm – fortsätter granska SD-samarbetet
