Skolstängningar minskade segregationen: ”Starkt stöd för omorganisering”
Att flytta elever kan minska skolsegregationen. En ny studie som följt upp eleverna efter två skolstängningar visar positiva resultat.
Politikerna i Trollhättan fattade hösten 2020 beslutet att i ett segregerat område stänga ner två skolor med låga resultat. Från och med höstterminen 2021 fick 270 elever i stället plats på fem andra skolor i kommunen.
– Skolan ska ju lösa ett problem som handlar om boendesegregation. Man hade duktiga lärare men det hjälpte ändå inte för man upplevde att för få blev behöriga till gymnasiet, säger Karin Flensner, docent i utbildningsvetenskap vid Högskolan väst, till Altinget.
Ringade in framgångsfaktorer
Tillsammans med Ylva Svensson, docent i psykologi, Högskolan väst, har hon under två år följt eleverna som fick byta skola.
– Vi har kollat på om det går att ringa in framgångsfaktorer och utmaningar. Bland annat med språk och den sociala miljön, och hur elever och lärare upplever förändringen, säger Karin Flensner.
Enligt forskarna ger resultatet stöd för Trollhättans beslut att stänga ner skolorna.
– Grundat på vad som framkommer kring hur berörda elever och lärare har upplevt sammanslagningen finns det ett starkt stöd för grundidén med omorganisering och de bakomliggande tankarna kopplade till inkludering och kamrateffekter
Forskarna har alltså inte tittat på måluppfyllelse, utan på faktorer som spelar stor roll för måluppfyllelse, såsom inkludering och språkutveckling.
– Att byta skola är en stor sak i barns liv. Innan fanns det lite oro bland eleverna, men när vi träffade eleverna när de hade gått där i över ett år så var de allra flesta nöjda.
Kamrateffekt
Flensner och Svensson kunde även se en kamrateffekt.
– Miljön spelar roll. De här eleverna har fått fler intryck. Detsamma gäller eleverna som redan gick på skolan, de har vidgat sina perspektiv. De har fått kompisar med olika erfarenheter och det blir ett erfarenhetsutbyte. Bara det här självklara om vilka dagar som är svenska helgdagar.
– Lärarna upplever att utbytet har varit väldigt positivt ur ett lärandeperspektiv.
Men det har också funnits utmaningar. En av dessa handlar om lärarnas kompetens och erfarenhet.
– Lärarna har ibland tyckt det varit svårt. En del lärare har erfarenheter av att arbeta språkutvecklande, men även om man inte haft det har man varit nyfiken på det och fångat den bollen. Det krävs att man är tydligare i begreppen.
– Men på vissa skolor har man inte fått den kompetensutveckling som krävs för att kunna göra det.
Göra om helt gick bäst
En utmaning som skolorna lyfte var att jobba med en mer heterogen elevgrupp, och arbeta med tolk vid kontakt med familjerna.
– Vi såg också att det var lite lättare för yngre elever, de som gick på mellanstadiet, kom snabbare in i det. Man är ute på rasterna och leker. Det är lättare att hänga med då och alla förstår reglerna. På högstadiet leker man inte på samma sätt.
Vissa skolor gjorde om klasserna helt. Här hade inkluderingen lyckats som bäst.
– Då visste knappt lärare eller elever vilka som var nya. Då var alla tvungna att hitta sin plats i gruppen och man jobbade mycket med att få ihop gruppen. Att aktivt jobba med inkludering spelar roll, säger Karin Flensner.
Storvarsel på Karolinska sjukhuset
Tillståndsutredare med uppdrag att hitta EU:s miniminivå
