SKR om nya läraravtalet: ”Handlar om andra saker i dag”
Nu har parterna kommit överens om ett nytt avtal för lärarna. Det läggs en del nya arbetsuppgifter på huvudmännen. Men Sveriges kommuner och regioner (SKR) anser att de ändå har fått igenom sin viktigaste punkt.
Ett nytt avtal som omfattar 200 000 lärare, skolledare eller studie- och yrkesvägledare i de olika skolformerna är nu på plats. Efter viss försening kunde till slut SKR, Sobona och Lärarnas samverkansråd (fackförbunden) komma överens om vad det skulle innehålla.
Lärarna har gett både ris och ros till det nya avtalet. Men nu ger den andra parten sin syn på avtalet som gäller kommande år. Joakim Larsson (M) som är ordförande i SKR:s förhandlingsdelegation och Sobonas föreningsstyrelse berättar att de är mycket nöjda med avtalet.
– Det är mer bindande formuleringar i avtalet kring kompetensutveckling och hur man ska jobba med lönen lokalt, säger han till Altinget om skillnaden mot det gamla avtalet.
SKR har inte fått några negativa synpunkter från arbetsgivarna inom kommun, landsting eller företag som är medlem i Sobona, säger Joakim Larsson.
Reda ut vad som gäller
Alla arbetstagare som omfattas kommer få ett engångsbelopp på 2 000 kronor utbetalt i juni. Det har även införts en ekonomisk ersättning till arbetstagare som får sin huvudsemester förlagd under maj eller september. Centrala parter har kommit överens om att utvidga stödet till lokala parter i frågor om arbetsmiljö bland annat.
Därtill ska alla arbetsgivare, tillsammans med sina lokala fackliga företrädare, driva ett strategiskt arbete för att säkra skolans kompetensförsörjning. Arbetsgivaren ska utarbeta en plan för detta.
Viktigt från SKR:s sida har också varit skrivningarna i avtalet om lovskola. Eftersom huvudmän är skyldiga att anordna lovskola för vissa elever vill de reda ut vad som gäller.
– Så vi får en reglering av hur det ska gå till med lovskola. Och att de lärarna som gör det på frivillig basis i dag också ska få rätt ersättning för det, säger Joakim Larsson.
Inga lönenivåer
Men den delen som SKR anser är viktigast i avtalet är att det inte finns några centralt angivna lönenivåer. Det ska nu skötas lokalt och löner ska sättas så nära arbetstagarna som möjligt.
– Det är viktigt för oss eftersom det ser olika ut i olika delar av landet. Vi kan visa i statistiken att lärarna inte halkat efter lönemässigt. Mycket i avtalet handlar om andra saker i dag, arbetsmiljöutvecklingen och kompetensutveckling till exempel, säger Joakim Larsson.
Han förklarar att arbetet med arbetsmiljön som påbörjades i förra avtalet ska intensifieras. Framför allt för att arbetsgivarna ska ha lättare att rekrytera och behålla sin personal.
Speciellt för läraryrket är att arbetsmarknadens parter inte är helt själva i bestämmandet av villkoren. Senaste åren har staten agerat bredvid med olika bidrag för att stärka lärarnas löner och villkor. Joakim Larsson har förståelse för det, eftersom skolan är så viktig för många.
– Men ur förhandlingsperspektivet så tycker vi att det är bättre att man förhandlar löner utifrån läget lokalt. Våra medlemmar poängterar att man hellre har generella bidrag än bidrag till vissa grupper.
”Kroka arm gentemot staten”
I förhandlingarna inför förra avtalet var det svårare att komma överens. Till slut fick parterna ta in en medlare innan avtalet kunde komma på plats. Denna gång försenades förhandlingarna bara drygt en vecka.
– Men generellt sett så är vi mitt i en pandemi och jag tror det är väldigt bra att vi inte hamnade i konflikt under dessa omständigheter. Man behöver arbetsro nu inom skolan, säger Joakim Larsson.
Han säger att SKR och facken efter förhandlingarna nu har en samsyn i vissa frågor ”där vi kan kroka arm gentemot staten”.
– Kompetensförsörjningen handlar om vägar in i läraryrket, där staten vill förändra vissa lagar och regler. Där har vi ofta gemensam syn med facket om vad vi tycker om det.
Hon föreslås bli MP:s nya partisekreterare
Överblick: 799 miljarder till vägarna och var sjunde extremist är kvinna
