”Statsmakten behöver kunna få svar på sina frågor om Arktis”

Totalförsvarets forskningsinstitut och Polarforskningssekretariatet vill tillsammans med universiteten skapa ett nationellt kunskapscentrum för Arktis-forskning. ”Vi står inför ett nytt Arktis. Vi behöver vara bättre förberedda på hur vi ska förstå och möta det.” säger Niklas Granholm, FOI.

Under år 2024 ska regeringen presentera en ny forskningsproposition. I den hoppas Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Polarforskningssekretariatet, Umeå universitet och Luleå universitet på att regeringen ska peka ut en riktning för en nytt kunskapscentrum för Arktis. Det framgår av de fyras olika remissyttranden till utbildningsdepartementet.

Niklas Granholm är forskningsledare vid FOI och bland annat ägnat sig åt frågor relaterade kring säkerheten i Arktis i drygt 15 års tid.

– Vi står inför ett nytt Arktis. Vi behöver vara bättre förberedda på hur vi ska förstå och möta det. Klimatförändringen går snabbt i Arktis och den geostrategiska utvecklingen växelverkar med den och leder till ett nytt Arktis. Vad betyder det för Sverige? säger han och tillägger:

– Statsmakten behöver ett kunskapscentrum där den kan få svar på sina frågor. Där den sammanlagda kunskapen om förändringarna i Arktis kan analyseras och läggas samman.

Laddad scen för storpolitiken

Arktis är komplext och Granholm konstaterar att vi vet att det är mycket som vi inte vet om hur Arktis fungerar.

– Om man ska titta på Arktis räcker det inte med att titta på det ur en forskningsdisciplin för att förstå vad det handlar om. Man måste titta på det ur flera olika perspektiv, studera vad som påverkar vad, om man ska få en fördjupad förståelse, säger han.

Geostrategiska, havsrättsliga och naturvetenskapliga frågor möts i Arktis och det är stora förskjutningar som pågår. Klimatet ändras och området är en alltmer laddad scen för storpolitiken eller som Granholm formulerar det ”en region med ett säkerhetsdilemma som eskalerat”.

– Vi behöver börja resonera kring det. Arktis är en så viktig del av förändringen i vår strategiska omvärldsbild, säger Granholm och fortsätter:

– Till exempel är USA, Kina och Ryssland är sinsemellan väldigt olika, men alla tre agerar i Arktis. Hur kan det landa tillsammans med de ökade spänningarna i omvärlden? säger Niklas Granholm.

Sverige en stormakt inom forskning

Granholm kallar Sverige för en naturvetenskaplig stormakt på området Arktis. Sverige har ingen kuststräcka utmed Norra ishavet, men har lyckats bli en viktig forskningsspelare, mycket tack vare forskningsisbrytaren Oden som ägs av Sjöfartsverket och används av Polarforskningssekretariatet.

– Vi har ingen sjötomt i Arktis, men forskningsisbrytaren Oden har hittills varit vår biljett. För vår del, Polarforskningssekretariatet, handlar det till stor del om att stötta med forskningsinfrastruktur i ett område som är mycket svåråtkomligt för forskning, säger Katarina Gårdfeldt, direktör för Polarforskningssekretariatet, till Altinget.

Vilka former ett kunskapscentrum för Arktis kommer att ha är inte bestämt ännu, men gruppen hade haft ett första möte på Polarforskningssekretariatet i Luleå före jul och ett gemensamt dokument med målbild och handlingsplan håller på att utformas.

 – Vi som har lyft det här vill ta den här rollen tillsammans. Med den kunskap vi har finns synergier, vi kan bli mycket starkare inom det vi arbetar med, säger Katarina Gårdfeldt och beskriver det med att beslutsfattarna är i behov av en översättning av forskningen om Arktis.

”Väldigt komplicerat”

Niklas Granholm hoppas att regeringen ska fånga upp inspelen från FOI, Polarforskningssekretariatet och de två universiteten, så att det går att gå vidare med att undersöka lämpliga former för att förverkliga idén.

– Det är svårt med tvärvetenskapliga samarbeten, det är väldigt komplicerat. Men det finns inget skäl att låta bli att göra något för att det är svårt, säger han.

{{toplink}}

Beslutskedja: Forskningspropositionen

11/5
2023
31/10
2023
31/10
2023
5/1
2024
10/1
2024
26/1
2024
30/1
2024
25/4
2024

Forrige artikel Statsvetare om det nya året: ”Pistolen mot tinningen” Statsvetare om det nya året: ”Pistolen mot tinningen” Næste artikel Skolverket varnar: Täta rektorsbyten på tre av tio skolor Skolverket varnar: Täta rektorsbyten på tre av tio skolor
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.