Statsvetare om det nya året: ”Pistolen mot tinningen”

Ett år i väntan på. I väntan på att Tidöpartierna ska leverera allt det man lovar och kommit överens om, lågkonjunkturens utveckling och att det svenska Natomedlemskapet ska tas i hamn. Så beskriver statsvetaren Jenny Madestam det nya året, efter krisernas 2023.

Hon tror samtidigt att utrikespolitiken fortsatt kommer att prägla debatterna, med en höjd terrorhotnivå, kriget i Ukraina och den upptrappade konflikten mellan Hamas och Israel.

– Ända tills att Sverige har kommit med i Nato så kommer det att finnas en nervositet i regeringen. Kraft och energi går åt till det. Sen blir allt som händer i omvärlden också ganska svårt för Sverige att förhålla sig till, säger Madestam.

Än så länge har regeringssamarbetet hållit ihop. Till och med utvecklats bortom Tidöavtalet. 

Strax innan det svenska ordförandeskapets början avslöjade Altinget hur partierna även skulle komma överens om flera EU-frågor. Med det uppdaterade Tidöavtalet får SD nu också inflytande över infrastrukturen och partierna närmar sig varandra i klimatpolitiken.

– Att man nu fördjupar samarbetet talar för att det kommer fortsätta hålla. Jag tror att många inte trodde att det skulle fungera så väl som det verkar ha gjort, säger Niklas Bolin, statsvetare vid Mittuniversitetet, till Altinget.

”Kristersson baddar såren”

Regeringsunderlaget har dock prövats under det år som gått, som när Jimmie Åkesson ville riva svenska moskéer. Eller i somras då oppositionen krävde SD-toppen och justitieutskottets ordförande Richard Jomshofs avgång. Då slöt regeringspartierna upp bakom sitt samarbetsparti.

– Än så länge så har man sett mellan fingrarna och tycker ändå att det är värt att samarbeta för att man får igenom så pass mycket politik, säger Niklas Bolin.

Statsminister Ulf Kristersson baddar såren, menar Jenny Madestam. Hon tror att en stark vilja från regeringsunderlagets alla partier gör att samarbetet står sig.

– Alla ingående parter har satsat mycket och det har kostat. Det är tydligt att det finns sprickor. Men det finns en väldig motivation att försöka realisera de här punkterna i Tidöavtalet. Man har pistolen mot tinningen att fortsätta på den inställda kursen, säger hon och menar bland annat att de snabbutredningar regeringen vill se tyder på en viss stress. 

SD går framåt i opinionen

Samtidigt som Tidösamarbetet har fördjupats har stödet för Sverigedemokraterna ökat och fler regeringsväljare vill även släppa in partiet i regeringen. Samtidigt har Moderaterna behövt hantera vikande opinionssiffror.

– Är det så att SD drar ifrån ytterligare och tydligt är starkare än de andra partierna tillsammans så kommer det såklart höjas röster internt i varje parti, säger Niklas Bolin.

Att det är regeringssamarbetets minsta parti som står för störst osäkerhet tror båda statsvetarna som Altinget pratat med.

– Liberalerna är det parti som eventuellt skulle kunna vinna på att det här samarbetet skiter sig. Men då måste man vara beredd att stå för någonting eget, en annan riktning, och det kräver ganska mycket mod. Jag är inte så säker på att Johan Pehrson sitter på det just nu, säger Jenny Madestam.

– De står inför ett svårt vägval. Det finns fortfarande en viss intern opposition, även om de rösterna tycks vara försvagade, säger Niklas Bolin och fortsätter:

– Om man ligger väldigt risigt till i opinionen så kanske de får större gehör. Men det har också med trovärdighet att göra. Det är nog inte bara att svänga tillbaka. 

Oppositionen

2023 höll Magdalena Andersson för första gången en gemensam pressträff med den nya C-ledaren. Men att Muharrem Demirok skulle vara mer sugen än sin föregångare på att ställa sig sida vid sida med Nooshi Dadgostar (V), som i höstas anklagade Centerpartiet för att avvika extremt från de övriga partierna, ligger än så länge långt borta.

– Det skulle nog skrämma iväg ganska många väljare och måste nog rinna lite vatten under broarna innan man kan svänga där. Det blir mer viktigt att de samlar sig när det närmar sig valet 2026 i så fall, säger Niklas Bolin. 

– Inte minst de små partierna har ett behov av att profilera sig, och det har man möjlighet att göra när man inte sitter i regeringsställning. Även för Socialdemokraternas del verkar de gynnas av att stå själva, säger Jenny Madestam. 

Snart ett år efter att Annie Lööf klev av dras Muharrem Demirok fortfarande med låga förtroendesiffror och Centerpartiets resultat i det kommande Europaparlamentsvalet kan komma att påverka stämningen internt. 

– Många förväntar sig nog att partiet ska göra ett okej val. Gör man inte det, då kommer det definitivt bli ännu mer nervöst i partiet, säger Madestam.

Partiledaren som kan lämna

Både Jenny Madestam och Niklas Bolin tror dock att det är KD-ledaren som, om någon, är mest trolig att kliva av under 2024. Energi- och näringsminister Ebba Busch har under det senaste året behövt hantera flera interna konflikter, bland annat efter att hennes nya partisekreterare fick avgå blott fem månader efter att han tillträtt.

– Om man ligger runt två procent närmare valet, då kan det säkert rulla i gång en diskussion. Men hon skulle nog själv ta initiativet. Hon är en sådan politiker som vill hålla kontrollen själv. Sen tror jag att hon helst vill fortsätta vara minister, och att hennes plan är att avgå efter nästa val, säger Madestam.

För Miljöpartiets språkrör har läget lugnat sig efter den intensiva rapporteringen om interna stridigheter och Märta Stenevis ledarskap som präglade veckorna innan Daniel Helldén till slut valdes till nytt språkrör med minsta möjliga marginal.

– De har inte haft en kanonstart, med mycket oklarheter kring valet och den berömda, inställda presskonferensen. Men det verkar ändå som att de gett sig tusan på att det ska funka, säger Niklas Bolin.

Miljöpartiet kan också vänta sig ett uppsving i sommarens EU-val. Förra gången röstade 11,5 procent av väljarna på partiet och Jenny Madestam tror att klimatfrågorna återigen kan få en central plats i debatten. Med den tidigare klimatministern Isabella Lövin som en av kandidaterna laddar MP för valrörelse.

– Det vittnar om att man har ganska gott självförtroende när man sätter en tydlig och skarp miljöpolitiker som trea på listan. Man siktar på åtminstone tre mandat, säger Bolin.

Ett desto tuffare val kan det bli för Socialdemokraterna, tror Jenny Madestam. Det starka stödet för S-ledaren räcker nödvändigtvis inte i ett EU-val, och toppnamnet Heléne Fritzon har haft svårigheter med att nå ut.

– Det är lite av ett problem för Socialdemokraterna. Å ena sidan så är det verkligen en tillgång att man har en förtroendeingivande partiledare i Magdalena Andersson, men med EU-valet blir det tydligt att det är osäkert vad som händer efter henne och vad S egentligen står för, säger hon.

SD kan gå framåt

Niklas Bolin tror framför allt på sverigedemokratisk framgång i valet. Partiet fick tre mandat 2019 och utmärker sig med sin mer EU-kritiska hållning.

Frågan om ett fortsatt medlemskap lär segla upp i valrörelsen, tror statsvetaren och hänvisar till hur diskussionen väcktes senast vid partiets landsmöte i höstas.

– Det är ingen slump. Det finns en genuin skepticism mot EU i partiet, men jag tror också att det är strategiskt för att skapa en konflikt som gör att de står själva för en åsikt som kan kan attrahera väljare, säger Bolin. 

SD verkar inte längre för ett utträde ur EU men vill se en utvärdering av medlemskapet. Frågor om det svenska medlemskapet avgörs dock egentligen inte i Europaparlamentet, utan på hemmaplan. 

– Det är pedagogiskt enklare för ett parti att lyfta frågor om EU gör för mycket eller för lite, snarare än att prata om hur vi ska ställa oss till sakpolitiken, säger Bolin.

Risk för väljarkris

Jenny Madestam tror att även frågan om EU:s utvidgning och kriget i Ukraina kommer ta plats i valdebatten. Men hon ser också en risk för att kriserna och oron som präglat 2023 kan påverka väljarnas engagemang. 

– Det kan gå åt båda hållen, men jag skulle ändå tippa att valresultatet sjunker något jämfört med tidigare, säger hon.

– Samtidigt är det nu partierna kan skapa känslan av att vi kan och vill göra en förändring. Då kan man mobilisera. Om politiken överhuvudtaget ska ha ett existensberättigande så måste den också kunna förmedla och förklara hur man då tänker och förhoppningsvis kan lösa problemen. {{toplink}}

miol@altinget.se