Stöd till biogas hänger löst i Bryssels översyn
Regeringen har invändningar mot den omfattande statsstödsreform som just nu håller på att avslutas i EU-maskineriet. Bland annat försöker Sverige trycka på för att flera biobränslen ska kunna få grönt ljus till långsiktiga stöd.
Avvägningen mellan att sätta upp regelverk som inte leder till en snedvriden inre marknad, samtidigt som den uppmuntrar nationella stöd till en klimatomställning, är inte den lättaste för EU-kommissionen.
Men ambitionen är tydlig, även om genomförandet av reformeringen av statsstödsregelverken försenats till följd av pandemin. Sedan förra veckan har ansvariga enheten fått inspel från unionens alla hörn.
Striderna är flera, och utspelar sig i flera av artiklarna som nu föreslås förändras i den förordning som undantar nationella stöd från en EU-överrock och kontroll innan införande. För den svenska regeringen finns några övergripande punkter som de lyfter fram i sitt svar.
– Regeringen har inom ramen för kommissionens pågående översyn av statsstödsregelverket verkat för en utfasning av sådana stöd som är klimatskadliga och för att regelverket ska möjliggöra, inte hindra, omställningen till ett fossilfritt samhälle, säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) i en skriftlig kommentar till Altinget.
Kan fossilgas få stöd?
Bland annat reser regeringen, tillsammans med flera andra parter, exempelvis den europeiska miljöorganisaionssamarbetet EEB, flera frågor kring varför naturgasprojekt ska kunna få ta del av olika former av subventioner under förutsättning att projekten är i ”linje med EU:s klimatmål till år 2030 och 2050”.
– Det är dags att ta ett avgörande steg för att få offentliga utgifter att leda till mer förnybar energi och energieffektivitet, inte att slösa dyrbara offentliga resurser på falska lösningar som fossil gas, koldioxidbinding eller för att gynna de största förorenarna med skattebefrielser, sa Riccardo Nigro vid EEB i ett uttalande förra veckan.
Biobränsletåget begränsat
Samtidigt finns det andra platser där den svenska regeringen är mer ensam om sin uppfattning. Det rör bland annat den biobränslevänliga linjen, där regeringen trots att de firat en framgång genom att få med sig Tyskland på ett inspel i somras, fortsatt stöter på motgångar.
{{toplink}}
Den svenska regeringen vill sänka tröskeln för vilka biobränsleproduktionsstöd som ska behöva förhandskontroll från Bryssel, medan exempelvis EEB istället vill höja densamma.
Den svenska reduktionsplikten föreslås förvisso också få möjligheter att kunna innehålla subventioner till biobränslen, vilket inte varit möjligt förut. Men för att det svenska 2030-målet ska vara säkrat är det fler pusselbitar som behöver falla på plats.
Grödobaserat får inte grönt ljus just nu
Subventionen till HVO100 och andra höginblandade bränslen har exempelvis varit under Bryssels lupp i flera år, och från svensk transportnäring ses det som avgörande för fortsatta investeringar att långsiktiga spelregler dras upp.
Regeringen vill att det inte bara ska vara avancerade biobränslen som ska kunna få stöd, utan förespråkar alla som lever upp till hållbarhetskriterierna ska kunna understödjas. EEB vill i stället att stöden endast ska omfatta investeringar som, utöver de andra kraven, också lever upp till ”energieffektivisering först”-principen.
Biogasbroms?
Det annonserade biogasstödet som ska dra igång i år, efter flera års förarbete, ser även det ut att få vissa problem om den slutliga förordningen inte förändras. Detta genom en gränsdragning för hur stora anläggningar som kan omfattas av produktionsstöd.
Regeringen skriver, med hänvisning till Energigas Sveriges remissvar, att bara ”en av 68 anläggningar” i Sverige har en kapacitet under det föreslagna gränsvärdet, vilket i praktiken stänger dem ute från möjlighet att få det tilltänkta produktionsstödet utan förhandsprövning. Här väljer regeringen att vid ett av få tillfällen höja tonen.
– Vi uppmanar därför starkt kommissionen att ompröva införandet av gränsvärdet.
Kabelkrångel till havs
Samtidigt ställer regeringen sig frågan om EU-kommissionen verkligen ställt upp kraven som de tänkt för elnätsstöd till havsbaserad vindkraft. I utkastet till förordningen undantas nämligen bara stöd till anläggningar som har uppkoppling till flera länder från förhandsbedömning från Bryssel, vilket skulle kunna göra en del av investeringsklimatet mer osäkert framöver för spekulanter. I det svenska fallet, där Svenska Kraftnät står för utbyggnaden av stamnäten, är dock frågan om statsstöd inte aktuell i det första ledet.
Regeringen får inte någon uppbackning på just den invändningen från EEB just i den punkten. Men miljöorganisationssamarbetet delar samtidigt stora delar av det övergripande budskapet i sitt remissvar: Att det behövs flera skärpningar och förtydliganden bland definitionerna som dras upp i regelverket, för att undvika så kallad greenwash, eller grönmålning..
– Det är därför viktigt att det säkerställs att de nu föreslagna ändringarna begränsar eventuella snedvridningar av konkurrensen till ett minimum samtidigt som de underlättar genomförande av stödåtgärder som främjar den gröna och digitala omställningen, säger Karl-Petter Thorwaldsson (S).
Inom det kommande halvåret väntas EU-kommissionen anta den slutliga förordningen, som är tänkt att ligga fast de kommande sju åren. Till skillnad från andra förordningar har varken ministerrådet eller parlamentet någon möjlighet att lägga några ändringsförslag.
Överblick: Sverige skonat från omikronfall och riksdagsledamöterna får höjt arvode
Regeringens primärvårdspropp delar partierna
