Sverige kan få undantag från renoveringskraven
EU:s medlemsländer ska minska energianvändningen i bostadsbeståndet med 16 procent till 2030 enligt den preliminära överenskommelsen om ett uppdaterat EU-direktivet. För Sveriges del kommer det dock vara möjligt att få längre ställda krav.
Sverige kan komma att få undantag från EU-kravet om att sänka den genomsnittliga energianvändning i bostadsbeståndet som är en del av det nya direktivet för byggnaders energiprestanda (EPBD).
Enligt den preliminära överenskommelsen som slöts mellan ministerrådet, kommissionen och parlamentet i slutet på förra veckan ska EU-länderna minska energianvändningen i sina bostadsbestånd med 16 procent till 2030 och 20–22 procent till 2035. Medlemsländerna får själva välja vilka åtgärder som är lämpliga och energikrav på enskilda bostäder, som parlamentet och kommissionen velat se, kommer inte att ställas.
Det som också är en del av överenskommelsen är att de länder som kommit långt i omställningen till fossilfri energianvändning ska få göra undantag från kraven på 16 respektive 20–22 procent. Det innebär att länder som Sverige kan få anpassa målnivåerna.
– Sverige har redan gjort övergången till en i princip fossilfri energianvändning i våra bostäder, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson i ett pressmeddelande och menar att det därför är naturligt att Sverige får justerade nivåer.
Enligt uppgifter till Altinget ska anpassningen dock ske på ett sätt som gör att Sverige uppnår 2050-målet, det vill säga då EU har som mål att nå klimatneutralitet. Exakt hur kriterierna för undantaget kommer att se ut och hur de 16, respektive 20-22 procenten ska beräknas har dock ännu inte kommunicerats från EU-lagstiftarna.
{{toplink}}
Svensk framgång
Från svenska regeringen lyfts den preliminära överenskommelsen som en svensk förhandlingsframgång. Som ordförandeland under första halvåret 2023 påbörjade Sverige trilogförhandlingarna i maj. När så Spanien tog över ordförandeskapet i juli drev Sverige enligt regeringen en tydligare linje utifrån egna intressen.
– Många av förslagen från kommissionen och parlamentet har varit helt orimliga, och riskerat att lägga stora bördor på enskilda husägare. Det är därför mycket bra att vi har lyckats hålla undan mycket av detaljregleringen och behållit möjligheten för Sverige att själva få utforma vår egen politik inom området, säger energi- och näringsminister Ebba Busch, enligt ett pressmeddelande.
Gula-västar-effekt
Flera branschaktörer är nöjda med att direktivet snart är på plats. Fastighetsägarna, Sveriges Allmännytta och Villaägarna är nöjda med att kraven som ställs på medlemsländerna blir mer flexibla än i de förslag som tidigare låg på bordet.
– Det är bra menar vi, för att forcera fram det här är inte rimligt. Särskilt när man tittar på hur lågt Sveriges klimatavtryck är i bostadssektorn. Att ta det här beslutet på EU-nivå då får ju oönskade konsekvenser för ett land som Sverige, säger Jonathan Lindgren, samhällspolitisk expert på Villaägarna till Altinget.
– Det är säkert angeläget att länder som Tyskland hittar åtgärder för sin energieffektivisering, precis som Sverige har gjort. Men inte till priset av oss.
Han tror däremot inte att omställningen kommer att gå lika fort som den hade gjort med det tidigare, mindre flexibla, förslaget.
– Det kommer inte hända lika mycket. Men alternativet hade ju varit att vi hade fått en helt orimlig situation. Som hade lett till sociala konsekvenser och att demokratiska mandat urholkas när det börjat träda i kraft. Det hade blivit en gula västar-effekt.
”Risker att bli tandlöst”
Lotta Bångens, vd på Energieffektiviseringsföretagen, är snarare besviken på utfallet och tycker att direktivet, utan krav på specifika byggnader att förbättra sin energiprestanda, blir tandlöst.
– Ja, det tycker jag. Det är klart vi måste ju uppfylla de där 16 procenten och det kommer vi väl att göra på något sätt. Men jag tror att om man lyfter blicken lite så kunde man faktiskt använda detta för att få till en beteendeförändring, säger hon till Altinget.
Hon menar att specifika krav hade fått husägare att känna ett större ansvar och att det bidragit till en snabbare omställning.
Argumentet som Villaägarna för fram att det hade lett till stora protester köper hon inte.
– Vi får ju inte göra vad vi vill i våra byggnader. Vi måste ha en sotare som kommer och kollar skorstenen till exempel. Men klimatet verkar inte ha samma prioritet fastän att jag tycker att det borde prioriteras högst upp, säger Lotta Bångens.
{{toplink}}
Tuff utmaning för Sverige att dra sitt COP28-strå till stacken
Jonas Sjöstedt: Jag har följt politiken varje dag
