Tilltänkt kommissionär för handel kan få det hett om öronen

UTFRÅGNINGAR. På måndag inleder EU-parlamentet sina utfrågningar av de tilltänkta EU-kommissionärerna. Först ut är Cecilia Malmström och där lär en stor del kretsa kring ett kommande handelsavtal med USA.

Malmström är föreslagen till posten som handelskommissionär och en av de tyngsta frågorna för henne det kommande året blir förhandlingarna om ett frihandelsavtal med USA.

Förhandlingarna inleddes för ett år sedan och avtalet (TTIP) är mycket omfattande och gäller i stort sett allt som rör handeln mellan parterna. Ett av huvudmålen är att avveckla tullar och andra handelshinder för att få fart på handel, och bland EU-länderna sätter man ett stort hopp till att avtalet ska lyfta den europeiska ekonomin. En utredning som svenska Kommerskollegium har gjort visar att exporten till USA skulle öka med 17 procent och importen med 15 procent för svensk räkning. För övriga EU skulle handeln öka med 20 procent. EU-kommissionen har i sina beräkningar kommit fram till liknade siffror.

Farhågor med avtalet

Men det finns också en rad farhågor med avtalet. Och kritikerna talar bland annat om ett försämrat miljöskydd, en hårdare syn på patent och upphovsrätt och att företag kan stämma en stat som stiftar lagar som hämmar företagets vinst.

I våras gjorde också EU-parlamentet ett skarpt uttalande där de folkvalda kopplade samman förhandlingar om avtalet med avslöjande om den amerikanska säkerhetstjänsten NSA:s avlyssningar i Europa. Parlamentet pekade på att frihandelsavtalet mellan EU och USA kräver parlamentets klartecken. Detta samtycke kan dock äventyras så länge som den ”urskillningslösa massövervakningen” inte har stoppas helt och hållet, enligt vårens resolution.

Kanddater kan kuggas

För Malmström och hennes kolleger är förhören i parlamentets utskott avgörande för om de ska ingå i Jean-Claude Junckers kommission. Utskotten ska bland annat bedöma de nominerade utifrån deras sakkunskap, deras engagemang för Europa och personliga oavhängighet. Och ett tveksamt framträdande i utfrågningar kan leda till att kandidaten kuggas, och det tvingar Juncker till att kalla in en annan kommissionär – som också ska frågas ut.

Flera av de tilltänka kommissionärerna har redan ifrågasatts: Det gäller bland annat spanjoren Miguel Arias Cañete, som ska ansvara för klimat och energifrågor. Han har anklagats för kvinnofientlighet, men också för bristande insatser som spansk miljöminister.

Parlamentet har visat sin makt tidigare

Tidigare utfrågningar i parlamentet har också lett till förändringar i kommissionen. Vintern 2010 fick Bulgariens kandidat Rumanja Zjeleva, som skulle ansvara för biståndsfrågor, kritik och den dåvarande ordföranden för kommissionen, José Manuel Barroso fick kalla in Kristalina Georgieva som ersättare. Och 2004 tvingades Barroso byta ut två kandidater innan han fick parlamentets gillande – italienaren Rocco Buttiglione och lettiskan Ingrida Udre. Buttiglione, som var tilltänkt som kommissionär för rättsliga frågor, retade bland annat upp utskottet för sin konservativa syn på homosexuella.

Forrige artikel Fastighetsavgiften höjs 2015 Fastighetsavgiften höjs 2015 Næste artikel Styrningen av Vattenfall het fråga för nya regeringen Styrningen av Vattenfall het fråga för nya regeringen
Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Regeringen och SD har bestämt sig. Statskontoret ska avvecklas i januari 2026. Myndighetens verksamhet ska i stället in i Ekonomistyrningsverket som byter namn – till Statskontoret.