TLV:s generaldirektör ska utvärdera alkoholpolitiken

Agneta Karlsson, generaldirektör för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, får i uppdrag att undersöka hur effektiva styrmedlen i alkoholpolitiken är.

Kravet på att göra en bred utvärdering av alkoholpolitiken finns i ett tillkännagivande, som riksdagen beslutade om för två år sedan. Sedan dess har frågan återkommit i bland annat en interpellation från Pontus Andersson Garpvall (SD). 

I den utredning som nu tillsätts får utredare Agneta Karlsson i uppdrag att undersöka och utvärdera effekterna av alkoholpolitikens olika styrmedel ur ett folkhälsopolitiskt och samhällsekonomiskt perspektiv. Enligt direktiven ska utredaren:

  • Undersöka och utvärdera effekterna av alkoholpolitikens olika styrmedel ur ett folkhälsopolitiskt och samhällsekonomiskt perspektiv.
  • Bedöma hur effektiva dessa styrmedel är samt hur väl de har uppfyllt sitt syfte, som är att uppnå det alkoholpolitiska målet om att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar.

– Systembolagets monopol är en av grundstenarna i svensk alkoholpolitik och viktigt för folkhälsan. I Sverige har vi valt att ha strikta regler kring försäljning och marknadsföring av alkoholdrycker för att det ger goda effekter på folkhälsan, säger socialminister Jakob Forssmed (KD) i ett pressmeddelande. 

Huvudfokus för utredningen är bättre uppföljning av folkhälsopolitiken i stort. Uppföljningssystemet ska kompletteras med ett hälsoekonomiskt ramverk och utredningen får i uppdrag att föreslå hur ett sådant kan se ut. 

Utredningen ska också: 

  • Analysera och lämna förslag på hur nuvarande system för uppföljning av folkhälsopolitiken kan kompletteras med ett hälsoekonomiskt ramverk
    för att kunna beskriva och analysera samhällskostnaderna för olika påverkbara riskfaktorer för ohälsa samt genomföra hälsoekonomiska utvärderingar av folkhälsopolitiska insatser.
  • Analysera och redogöra för vilka data som behövs för att kunna genomföra analyserna.
  • Kartlägga och redogöra för om och hur de data som behövs samlas in på nationell nivå i dag, och om de inte samlas in föreslå hur de skulle kunna samlas in på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt med hänsyn tagen till myndigheters och regioners administrativa börda.
  • Om det bedöms lämpligt, genomföra en så kallad nollmätning av de samhällsekonomiska kostnaderna inom ett eller flera områden som kan vara en utgångspunkt för jämförelse med kommande analyser, och kartlägga vilka hälsoekonomiska utvärderingar som kan behövas framgent för att kunna utvärdera olika folkhälsopolitiska insatser och redovisa förslag på en vägledande inriktning för kommande studier.

– Med mer kunskap går det att göra bättre prioriteringar. Hälsoekonomiska analyser kan öka förståelsen av vad påverkbara riskfaktorer för ohälsa faktiskt kostar och göra det lättare att se hur mycket samhället har att vinna på förebyggande åtgärder, och hur mycket vi förlorar på att göra ingenting. Det blir en effektivare folkhälsopolitik och ett effektivare folkhälsoarbete som sparar både mänskligt lidande och samhällsekonomiska resurser, säger socialminister Jakob Forssmed i pressmeddelandet. 

Utredningen ska vara klar senast 31 oktober 2025.

Beslutskedja: Utredning: Effektivare folkhälsoinsatser genom hälsoekonomiska analyser, Dir. 2024:21

13/2
2024
13/2
2024
31/10
2025

Forrige artikel Stålindustrins valutspel: Ta bort energimål i EU Stålindustrins valutspel: Ta bort energimål i EU Næste artikel Nissinen petades från SD-toppen: ”Tråkigt” Nissinen petades från SD-toppen: ”Tråkigt”
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.