Tung svensk-iransk förening förlorar 90-konto

Den iranska föreningen Yari har förlorat sitt 90-konto då man inte gett banken uppgifter om ekonomiska utlandstransaktioner. Enligt Svensk insamlingskontroll har föreningen fått flera chanser. Men enligt föreningen själv har de endast fått information om bankens redan fattade beslut utan att kunna påverka saken.

Föreningen Yari har samlat in pengar sedan 2005 men har nu fått indraget 90-konto av Svensk insamlingskontroll.

Riskabla transaktioner

Föreningens verksamhet går ut på att samla in pengar för att stödja iranska barns skolgång genom enskilda bidrag, så kallade direkta kontanta överföringar med villkor, stipendier och fadderverksamhet. Pengarna samlas in i Sverige och skickas till Iran.

Anledningen är att föreningen blivit av med sitt 90-konto är att de inte följt bankens regelverk ”för att uppnå kundkännedom”.

 

– Bankerna är skyldiga att ställa kundkännedomsfrågor för att kunna hantera de risker som transaktioner innebär, i det här fallet till ett annat land. Får banken inte svar på detta får föreningen inte vara kvar som bankkund, säger Lena Hörnblad, kanslichef på Svensk insamlingskontroll, till Altinget.

– I våra föreskrifter ingår det att föreningar ska följa bankernas regler. Gör man inte det förlorar man sitt 90-konto.

Bristande rutiner

Föreningen Yari har bytt adress och enligt Hörnblad är det viktigt att föreningar har goda rutiner när banken hör av sig.

– Och kunna ge den detaljerade information som banken kräver, säger hon.

Föreningar har ofta gott om tid att justera mindre missar. Enligt Hörnblad har Yari fått flera chanser då banken och Svensk insamlingskontroll försökt att få kontakt vid flera tillfällen då brev kommit i retur.

– Men självklart blir en förening inte av med sitt 90-konto bara för att man glömt att informera om den nya adressen, understryker hon.

Penningtvätt och terrorism

Orsaken till att bankerna fått striktare regelverk är EU-direktiv och Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism penningtvättslagen.

En utredning om stärkta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism överlämnades i maj till finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP). Ett centralt förslag är att lyfta på en del av sekretessen mellan banker och myndigheter. Utredningen är även en del av regeringens 34-punktsprogram ”för åtgärder mot gängkriminaliteten”.

Lena Hörnblad vill inte gå in på detaljer rörande föreningen Yaris enskilda fall. Men enligt hennes erfarenhet har lagen som infördes 2017 lett till att fler föreningar blivit av med 90-konton.

– Ja, reglerna har blivit strängare, och det är en återkommande rutin att bankerna behöver göra sina kundkännedomsundersökningar. Dessutom anses transaktioner till vissa länder innebära högre risk.

Enligt Svensk insamlingskontroll finns inga brottsmisstankar eller någon polisanmälan mot föreningen.

Nordeas nya Iran-policy

Även Altinget har inledningsvis svårt att nå föreningen Yari. Först blir även Altinget utan svar på kontaktförsök via mejl och telefon. I väntan på svar söker vi även socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) och Azadeh Rojhan Gustafsson (S) för en kommentar – då båda har uttryckt sitt stöd för föreningen under det senaste året. 

Kort därefter ringer Yaris kassör Ali Atighefrosh upp Altinget och föreningen har en annan bild av vad som skett än Svensk insamlingskontroll.  

Enligt honom är anledningen till att föreningen inte får ha kvar plusgirokontot och 90-kontot att Nordea infört en ny Iranpolicy.

– De skickade ut ett brev om detta till oss, inget mer, säger han.

Varför har ni inte gett banken den nödvändiga informationen så att ni kan behålla kontot?

– Vi fick inget veta innan, bara det enda brevet där det framgår att att beslutet var fattat på grund av bankens nya Iranpolicy.

I brevet till föreningen skriver Nordea bland annat att:

”Nordea har antagit en intern Iranpolicy som förbjuder inblandning i transaktioner, affärer eller kundrelationer med koppling till Iran” och konstaterar vidare att ”bolaget har sådan koppling till Iran som gör att kundrelationen strider mot Nordeas Iranpolicy.”

– Banken säger till oss att det inte finns något annat vi skulle kunna ha gjort för att behålla kontot, säger Ali Atighefrosh. 

Hur går föreningen vidare nu?

– Vi behöver kommunicera ut detta till våra medlemmar och berätta hur det ligger till. Det blir nog ett utskick med en kopia av Nordeas brev.

Av informationen från Nordea, som Altinget har tagit del av, framgår att föreningen fick brevet i mitten av juli. Varför föreningen inte agerat förrän nu får Altinget inget svar på, men senare samma dag publiceras informationen på Yaris hemsida. 

Buffert på Iran-konto

Grunden för föreningens verksamhet – att skicka pengar till barns skolgång i Iran – blir nu omöjlig eftersom ett plusgirokonto krävs för den typen av transaktioner.

Vad händer med er verksamhet nu, och med barnen ni stödjer?

– Vi har en buffert som räcker mellan tre till fem månader på vårt konto i Iran, och vi tar pengar därifrån så länge. Vi känner oss trygga med det, säger Ali Atighefrosh.

”Betalat alla fakturor”

Han understryker att föreningen skött sin ekonomi oklanderligt.

– Vi har skött vår bokföring och betalat alla fakturor som vi ska. Vi har också två revisorer som regelbundet granskar oss, en intern och en extern, säger han.

Shekarabis stöd

I ett inlägg på sitt Instagramkonto i december förra året uttryckte Ardalan Shekarabi sitt stöd för föreningen och uppmanade människor att ge pengar.

Likaså Azadeh Rojhan Gustafsson (S), som sitter i kulturutskottet, har uttryckt sitt stöd för föreningen. Bland annat på deras hemsida och i ett facebookinlägg från en digital filmfestival i januari som föreningen anordnade. Också hon uppmanar folk att skänka pengar.

Altinget har försökt nå Shekarabi och Rojhan Gustafsson för att få en kommentar på hur de ser på föreningens belägenhet, men utan framgång.

Beslutskedja: Stärkta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

7/11
2019
12/11
2019
14/11
2019
18/12
2019
18/12
2019
31/5
2021
31/5
2021
16/9
2021
26/11
2021
3/12
2021
25/2
2022
25/3
2022
28/4
2022
2/6
2022
17/11
2022
23/11
2022

Forrige artikel Överblick: Talmannen i ordkrig med MP och ny variant mest muterad hittills Överblick: Talmannen i ordkrig med MP och ny variant mest muterad hittills Næste artikel Åkesson söker brett förhandlingsmandat – inte orolig för toppstyrekritik Åkesson söker brett förhandlingsmandat – inte orolig för toppstyrekritik
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.