Utbildningsministern: ”Pengarna ska leverera riktig forskning”

EU:s forskningspengar ska gå till forskning, inte till att täcka budgetunderskott. Det är en av de röda linjer som regeringen sätter upp inför de kommande förhandlingarna om ett nytt ramprogram.

I början av augusti publicerade regeringen sitt positionspapper inför de kommande förhandlingarna om EU:s ramprogram för forskning och innovation. Sverige vill värna excellens, men också att kvalitet ska vara fokus för fördelningen av forskningsmedel.

Utbildningsminister Mats Persson (L) skriver i en kommentar till Altinget att regeringens utgångpunkt inför förhandlingarna riktar in sig på att både grundforskning och tillämpad forskning får tillräckligt med resurser så att forskningsprojekten kan slutföras. 

”Det är så vi skapar förutsättningarna för forskning som kan leverera banbrytande resultat. Den nuvarande pelarstrukturen bör därför behållas och utvecklas för att öka samverkan och synergier mellan olika forskningsområden”, skriver utbildningsministern. 

Vilka röda linjer finns det gentemot övriga EU?

”En viktig fråga för Sverige är att EU:s forskningsbudget inte används till annat än forskning och innovation, vilket vi ser risker för idag. Här måste Sverige inta en fast position så att pengarna levererar riktig forskning, och inte går till att täcka budgetunderskott.”{{toplink}}

Under hösten ska regeringen också lämna en ny forskningsproposition och enligt Mats Persson kommer flera av de signaler som finns i positionspappret att inkluderas. 

”Ett starkt fokus på öppen strategisk autonomi och flexibilitet i forskningsagendan är nödvändigt för att hantera komplexa frågor så som klimatförändringar, digital omställning och geopolitiska förändringar”, skriver Mats Persson utan att konkretisera närmare kring innehållet i den kommande propositionen. 

Regeringen vill också stärka forskningssäkerheten. Positionspappret innehåller bland annat en skrivning om implementering av riktlinjer och stödfunktioner för att identifiera och hantera säkerhetsrisker vid internationella samarbeten. Detta för att ”förhindra att skyddsvärd verksamhet och kunskap vid universitet och högskolor hamnar i orätta händer”, som regeringen formulerar det. 

Ramprogrammet innehåller också en punkt om bredare inkludering. Fördelningen av forskningsmedel ska förändras så att en mindre andel än i dag baseras på geografisk hemvist. 

”Insatserna inom breddat deltagande bör fokuseras på de allra mest behövande länderna, vilket därmed innebär att antalet länder inom breddat deltagande
kan minska”, skriver regeringen. 

Forrige artikel Förslaget har landat: Så stor blir statens insats i ny kärnkraft Förslaget har landat: Så stor blir statens insats i ny kärnkraft Næste artikel Så fördelas budgetpengarna till skolan Så fördelas budgetpengarna till skolan
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.