Folkbildningen om direktiven för nyanlända: ”Finns en vilja att ta ett större ansvar”

Nyligen gjorde regeringen ett förtydligande i förordningen som styr medel till Svenska från dag ett – en insats av folkhögskolor och studieförbund som ger nyanlända möjlighet att lära sig svenska tidigt och få en förståelse för det svenska samhället. 

Regeringen vill säkerställa att de medel som är avsatta för insatsen ska kunna användas till de som flyr från Ukraina. 

– Förtydligandet är väldigt bra. Det fanns tidigare en tveksamhet om den här gruppen omfattades. Sveriges folkhögskolor är ju redan igång på flera ställen och gör precis det här, säger Olle Westberg, gd för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (Rio), till Altinget. 

Behövs fler platser

Samtidigt menar Olle Westberg att det är flera skolor som inte har de platser som krävs för uppdraget. 

– Vi ser väldigt gärna att man tillför folkhögskolorna fler platser för att kunna möta det stora behovet som finns. Folkhögskolan har ju visat sig vara snabbfotad för att möta nya behov. 

– Det är viktigt att se att det är unika människor som kommer i ett väldigt tufft skede i sitt liv. Språket är en viktig del att kunna möta dem på ett värdigt sätt. Det är också ett sätt att underlätta för att få människor att må lite bättre. Att fastna i ett ingenting är det sämsta både på kort och lång sikt för människor som tvingats på flykt. 

Verksamhet utan finansiering

Enligt Olle Westberg är det många folkhögskolor som har börjat ta emot ukrainare trots att man inte har finansieringen klar. 

– Man tänker att det får man lösa. Men sen är det också de som säger att ”Oj, vi har redan gjort det vi hade möjlighet att göra”. För att vi ska kunna gå ut brett och rekrytera deltagare och visa på den här möjligheten på landets folkhögskolor, behöver vi få tydliga besked om en finansiering för det.

Förra året fanns det drygt 2 400 personer som läste Svenska från dag ett. Nu är det svårt att bedöma hur många platser som kommer behövas. 

– Att tredubbla det antalet är nog inga svårigheter för landets folkhögskolor. Förutsatt att det kommer ett besked som möjliggör att vi kan gå ut och agera, säger Olle Westberg. 

”Råg i ryggen”

Fredrik Pettersson, verksamhetschef för Arbetarnas bildningsförbund (ABF) välkomnar regeringens besked.

– Det ger oss råg i ryggen. Det är ett moraliskt besked i någon mening. Men sett till faktisk verksamhet är det inga nya pengar. Så det gör ingen skillnad på det viset, säger han till Altinget. 

ABF:s verksamhet med Svenska från dag ett har pågått sedan 2015, men nu ser förutsättningarna lite annorlunda ut.

– Det vi gör nu handlar om att vi ska rusta oss för att på ett så bra sätt som möjligt göra en insats och möta de människor som nu kommer. Exempelvis behöver vi se till att det finns översättningar, material och liknande. Det ligger vi efter med. De material som togs fram 2015 är jättebra, men det är inte det som behövs nu. Vi behöver material på ukrainska och ryska. 

Medel kommer i andra hand

Just nu fokuserar Fredrik Pettersson på vad ABF kan göra för att bidra. Men i takt med att allt fler människor kommer, och ju längre kriget i Ukraina pågår, desto större blir behovet av tillskott av medel och struktur. 

– Vi har utgått från det Anna Ekström har talat om, att folkbildningen är mycket viktig nu. Jag litar på att de som äger besluten kommer att fatta kloka beslut. Det gjordes 2015. Då kom vi igång och besluten av medel fick komma efteråt. 

Hur fungerade det?

– Det var så det var tvunget att vara. Jag tänker att det moraliskt rätta och det verksamhetsrätta är att komma igång och möta de här människorna och göra det vi kan. Så får frågan om finansiering komma efteråt.

Hur har det gått att komma igång hittills?

– Jag vill säga att det har gått bra. Min uppskattning är att vi har kommit igång med verksamheten. Vi är det största studieförbundet som finns i alla 290 kommuner. Så det är ju en ganska stor verksamhet som har kommit igång på en väldigt kort tid. 

Hur kommer det påverka er verksamhet att de som får skydd enligt massflyktsdirektivet inte har rätt till SFI?

– Jag har svårt att bedöma det. 2015 var jag studieombudsman för ABF Sörmland. Då var jag mitt i verksamheten som bedrevs. Det som var tydligt då var att vi kunde möta människor från dag ett, och sätta igång Svenska från dag ett. Detta sparade både de människorna och samhället massa tid och resurser. När de väl fick plats på SFI kunde de gå rakt in på C-nivå. De kunde hoppa över flera steg. 

– Skulle det i förlängningen vara så att bestämmelserna kring SFI står fast så är ABF och, skulle jag tro, många andra studieförbund beredda att göra en insats även där. Om det är så att det skulle resultera i ett breddat uppdrag till oss eller ett förtydligande av det uppdrag vi har, så finns det både möjlighet och en vilja att ta ett större ansvar.

rep@altinget.se