”Oombedda varor riskerar blockera” – om problematisk Ukrainahjälp

Redan för några dagar sedan twittrade danska Röda korsets generalsekreterare Anders Ladekarl ut en vädjan till välmenande donatorer om att inte skicka ned varor som inte har efterfrågats. 

Vores kollegaer i Ukraine appelerer til velmenende donorer - vi har brug for penge og specialiseret, forberedt nødhjælp. Usolisiterede varer risikerer at blokere veje, toldbehandling og frivillige kræfter, der lige nu skal bruges til livsreddende hjælp. #dkaid pic.twitter.com/lJmtQiPMQk

— Anders Ladekarl (@AndersLadekarl) February 28, 2022

Viljan att hjälpa det invaderade Ukrainas befolkning är enorm inom i princip alla delar av det svenska samhället. Flera medier har rapporterat om privatpersoner som har startat egna insamlingar när de känt att de måste göra något.

Altinget har nåtts av en del kritiska synpunkter men ingen vill uttrycka dem offentligt.

Efterfrågan och kontakter

Röda korsets generalsekreterare Martin Ärnlöv ger dock ett par tumregler till privatpersoner som tar helt egna initiativ.

– Om du inte har en direktkontakt med till exempel en skola eller en kyrka som du känner till, och där du vet att varorna både efterfrågas och kommer fram – skicka inga prylar. Det finns i dag ingen mer efterfrågan vid gränserna på kläder, konserver och mat. Det ordnar polacker, rumäner och andra i grannländerna själva, säger han till Altinget. 

Martin Ärnlöv säger att kontantstöd i nuläget ger såväl bättre möjligheter som bättre flexibilitet i hjälparbetet.

Jag får intrycket av att privatpersoner som tar helt egna hjälpinitiativ har ökat i och med att sociala medier gör det så lätt att mobilisera. Delar du den bilden?

– Ja, absolut. Men det beror också på att frivilligheten har förändrats på så vis att man lättare skapar engagemang kring en specifik uppgift. Om du har en lokal kris som i fallet med skogsbränderna, eller om Missing people ber om hjälp att hitta en person, så är det inga problem att mobilisera frivillighet där och då, säger Martin Ärnlöv.

– Folk vill gärna hjälpa till konkret och det är i sig en fin strävan. Men det är bättre att ordna en gala i Laholm eller Sundsvall och få in pengar, än att skicka förnödenheter som inte specifikt efterfrågas, fortsätter han.

Han berättar också att Röda korset får många donationer och erbjudanden från företag.

– Det vi ser är en enorm humanitär respons, och det är fantastiskt. Men tänk efter två gånger innan du skickar saker. Till exempel kan vi inte ha filtar liggande om det inte finns en efterfrågan på just filtar.

Förbereder sjukvårdsutrustning

Inom Västra Götalandsregionen (VGR) resonerar man på liknande sätt. De har lovat att bistå Ukraina med sjukvårdsmaterial. Anton César är huvudansvarig för bistånd och stöd inom särskild organisation Ukraina, Västra Götalandsregionen.

– Det måste finnas en behovsanalys och en mottagare. Det krävs ett system och en rättssäkerhet. Det är viktigt för oss som offentlig myndighet. Nu har vi inrättat särskild organisation för Ukraina, som hanterar bistånd och stöd dit, säger han till Altinget.

Koordineras ert stöd till sjukvården med det stöd som regeringen aviserade i onsdags?

– Socialstyrelsen samordnar hjälpen från samtliga regioner och det samordnas även på EU-nivå. Från vår sida inventerar vi vårt eget materialbestånd, så att vi är redo när det kommer en skarp förfrågan, säger Anton César.

Han berättar att de jobbar med flera spår.

– Ett är att vi redan har ett långvarigt biståndsarbete genom Sahlgrenska international care. Där sker en insamling av utrangerat sjukvårdsmaterial, bland annat till Ukraina.

Det kan då handla om sjukvårdsteknisk utrustning som inte ingår i regionens nya upphandlingsavtal, men där man bedömer att den fortfarande har tio års livstid kvar. De skickar också annat material som inte är utrangerat, som läkemedel, sjukvårdsmaterial och skyddsutrustning.  

När kan det här vara framme i Ukraina?

– Vi har redan genom Sahlgrenska international cares samarbetspartners kört iväg en lastbil. När det gäller den större, nationella delen avvaktar vi en förfrågan, säger Anton César.

anders@altinget.se