S-ledamot öppen för Moderaternas förslag till biståndsreform

Moderaternas förslag kom hösten 2019 och går ut på att biståndet får en fyraårig utgiftsram i stället för ett enprocentsmål över ett budgetår. Mer liknande det som gäller för politikområden som försvar och infrastruktur. Tanken är att minska ryckigheten som lätt uppstår i takt med att svensk ekonomi expanderar eller kontraherar. 

Samtidigt vill M sänka nivån till 0,7 procent av BNI. Så när utrikesutskottets socialdemokratiske ordförande Kenneth G. Forslund (S) uttalar sig positivt om förslaget, så är det den fyraåriga utgiftsramen han syftar på.

– Jag håller inte med om att man ska gå ner till 0,7 procent. Det är den ekonomiska och administrativa lösningen jag syftar på. För ryckigheten i biståndet är ett problem, säger Forslund till Altinget.

– När konjunkturen bromsar in eller ekonomin växer väldigt snabbt, så skapar det en ryckighet. Behoven i världen är oändliga. Men när vi exempelvis får en stark tillväxt och därmed ett kraftigt ökat bistånd, så kan vi i det korta perspektivet få problem att göra slut på pengarna på ett ansvarsfullt sätt.

Är det här på väg att bli S-politik?

– Nej det är det inte. Men jag ser att Moderaterna har hittat något här som jag menar är värt att titta närmare på, säger Forslund.

Oenighet inom och mellan blocken

Forum Civ anordnade på onsdagen debatten ”Vad händer med biståndet efter valet?”. Det finns en oro inom civilsamhällesorganisationerna och i biståndssammanhang för kontinuiteten i biståndspolitiken.

Inte minst märktes det före debatten, när flera närvarande hördes diskutera tisdagens partiledarutfrågning i SVT. Ebba Busch (KD) fick då frågan om biståndsbudgeten bör minska.

Hittills har det framstått som att KD och L skulle utgöra en motvikt mot Sverigedemokraterna och Moderaterna som vill sänka nivåerna. 

Ebba Busch talade om ”...ett kraftigt reformerat bistånd”. På motfrågan om de är öppna för att minska det, svarade hon att det kommer att bli ”en del av en förhandling där man kommer att behöva ge och ta”.

”Ingen ändring”

KD:s biståndspolitiska talesperson Gudrun Brunegård förnekar att partiledarens svar innebär någon positionsförändring.

– Hennes besked är att det biståndspolitiska program som vi antog den 6 maj är vår utgångspunkt. Men i förhandlingar måste vi vara beredda på att alla frågor kan komma att diskuteras, och vi kan inte gå in i förhandlingar med ultimativa krav, säger hon till Altinget.

Även Liberalerna har i sitt valmanifest en formulering om att reformera biståndet. De skriver att biståndspolitiken ”måste genomgå stora reformer med fokus på demokrati, jämställdhet och minskad korruption.” De kräver också att ”länder som tar emot svenskt bistånd också tar emot egna medborgare som dömts för brott i Sverige”.

Vad menar Liberalerna med det?

– Det har kommit rapporter om problem med korruption och med effektivitet på vissa ställen. Vi menar att man behöver se över hur det fungerar. Och om det behövs åtgärder så ska vi vidta dem. Men det viktigaste markeringen är att om man ska göra reformer i biståndet, så behöver man göra det i ett finansiellt lugn. Det vill säga med ett bibehållet enprocentsmål, säger Liberalernas utrikespolitiske talesperson Joar Forsell till Altinget.

Blev du oroad av Ebba Buschs svar i SVT-utfrågningen?

– Lite. Men vi har tillsammans med KD stått upp för biståndet tidigare, och jag tror att vi kommer att göra det igen. Men det är uppenbart att det behövs ett starkt liberalt inslag i en sådan regering, säger Forsell.

Även på Vänstersidan kan man förutspå att det kommer att bli hårda förhandlingar, om de får bilda regering och ska förhandla budget. Främst när det gäller avräkningar för flyktingmottagande.

Avräkningar

Under paneldebatten fick deltagarna frågan om de vill se ett tak för hur stora avskrivningarna ska vara. Av de sex närvarande riksdagspartierna var det bara Socialdemokraterna som sa nej. Och Miljöpartiet har sagt att de framöver inte vill ha några avräkningar för flyktingmottagande alls.

Kenneth G. Forslund igen:

– Det finns redan så många regler och procentsatser för hur biståndet ska fördelas, och jag vill inte föra in ytterligare en byråkratisk parameter för det. Det innebär förstås inte att himlen är gränsen.

– Det är en sak som vi inom det rödgröna alternativet kommer att behöva förhandla om. Jag bara konstaterar att det finns en tydlig majoritet i riksdagen som accepterar avräkningar inom OECD:s regler, säger Kenneth G Forslund.

anders@altinget.se