Allmännyttan: Utred bruksvärdessystemet

Energieffektivisering av byggnader riskerar att bli en dyr historia för bostadsbolagen. Därför vill Sveriges allmännytta se flera åtgärder från regeringen. Bland annat efterfrågas en översyn av bruksvärdessystemet.

Senast år 2050 ska befintliga bostäder ha renoverats så att de har samma energiprestanda som nya byggnader. Det är budskapet i lagstiftning som EU beslutade i våras. Direktivet är ännu inte implementerat i svensk lagstiftning men redan nu flaggar Sveriges allmännyttas byggherreråd för att det kommer krävas flera kompletterande åtgärder för att det ska vara genomförbart.

I organisationens uppdaterade version av ”Byggagendan” är ett av förslagen att få till lag- och regelförändringar just för att underlätta så kallade energirenoveringar av bostäder.

Exempelvis vill man se en rabatterad fastighetsavgift för energieffektiva byggnader och att det blir tillåtet att göra avdragsgilla avsättningar för energirenoveringar. Byggherrerådet vill också att bruksvärdessystemet ses över i en statlig utredning.

– Om du gör en renovering i dag och sparar en massa energi så är det egentligen ingenting som påverkar bruksvärdet. Du kan egentligen inte göra några hyreshöjningar alls, även om du gör huset väldigt mycket bättre, säger Fredrik Törnqvist, vd för Stångåstaden i Linköping och ordförande i Byggherrerådet, till Altinget.

Nytt premieras framför renovering

Han anser att det också är problematiskt ur ett bredare hållbarhetsperspektiv.

– Om man sätter in ett nytt kök så kan du höja hyran. Men om du gör i ordning ett gammalt kök kan man inte göra det. Så det finns delar av bruksvärdesystemet kring renovering som man behöver titta på.

Budskapet är att det måste till flera åtgärder. Förslagen i byggagendan ser Fredrik Törnqvist som några möjliga vägar framåt. Men han är även öppen för andra lösningar.

– Vi har inte svaren men vi känner att det här är problem som man behöver titta på.

Löften från branschen

I den uppdaterade versionen av agendan ställer byggherrarna inte bara krav på regering, riksdag och kommuner. De allmännyttiga bolagen är också beredda att hjälpa till. Totalt riktar man fyra uppmaningar till regering och riksdag, ger fyra förslag till kommunerna och ger också fyra löften från sin sida.

– Det är ofta att man vill att bara andra ska göra saker. Men vi har sagt att om vi kan göra de här 4+4+4 åtgärderna skulle man kunna göra reell skillnad, säger Törnqvist och fortsätter:

– Vi skulle kunna vara draglok och driva många fler byggherredrivna planer för att snabba upp processer och kanske även sänka kostnader. Vi vill ju vara med och utveckla det här med industriellt byggande, som vi tror är en nyckel till att kapa kostnader, och vi vill gå före och bli normgivare i att ställa om till grönt.

Gamla krav

Förutom de nya kraven på stöd till energirenoveringar återfinns också gamla käpphästar. Som exempelvis att allmännyttan ska undantas från Lagen om offentlig upphandling (LOU).

– Man måste ju vara uthållig i sådant här. Det finns ju ganska många som har börjat förstå den här frågan. Att dagens system är en belastning för oss, säger Fredrik Törnqvist.

Karolina Skogs utredning Sänk tröskeln till en god bostad (SOU 2022:14) föreslog just den förändring som Sveriges allmännytta driver på för. Men flera remissinstanser sågade förslaget. Konkurrensverket ifrågasatte om det överhuvudtaget var rättsligt genomförbart och Upphandlingsmyndigheten ansåg att ”Allmännyttan blundar för risken med korruption”.

Den kritiken menar Fredrik Törnqvist är missvisande.

– LOU är ju ingen korruptionslagstiftning utan det är en konkurrenslagstiftning. Så det är någon slags missuppfattning. Det finns ju massor med privata aktörer som bygger i vår bransch. Det är som att bara för att man är allmännyttig så skulle det vara större risk att man är korrupt. Jag förstår inte riktigt att man angriper från det sättet.

Beslutskedja: En socialt hållbar bostadsförsörjning

8/5
2020
11/5
2020
11/5
2020
5/11
2020
9/12
2021
10/1
2022
12/1
2022
30/3
2022
31/3
2022
4/4
2022
11/4
2022
13/4
2022
22/8
2022
1/9
2022
6/9
2022
14/9
2022
6/12
2022
18/1
2024
11/4
2024
5/9
2024
10/9
2024

Forrige artikel Hur kostnadseffektiv är den gyllene lösningen? Hur kostnadseffektiv är den gyllene lösningen? Næste artikel Så fördelas regionernas pengar för kortare bup-köer Så fördelas regionernas pengar för kortare bup-köer