Efter bristerna – så vill partierna säkra elevernas läskunnighet

Pisa-undersökningen 2023 visade på ett bottenresultat för Sverige. Resultatet var lika lågt som 2012, som är det lägsta uppmätta för svenska elever. För att motverka ett kunskapsras infördes 2019 läsa-skriva-räkna-garantin, som ska säkerställa att skolor tidigt uppmärksammar elever som riskerar att inte klara kunskapskraven i svenska och matematik. 

Nu visar en ny rapport att varannan granskad skola brister i sitt arbete med läsa-skriva-räkna-garantin. Totalt har Skolinspektionen, som haft i uppdrag att utvärdera garantin, granskat 40 skolor. 

Garantin ska öka likvärdigheten med hjälp av bedömningsmaterial som ska hjälpa lärare i förskoleklass och på lågstadiet att tidigt upptäcka elever som är i behov av särskilt stöd, och se till att dessa får rätt stöd i tid. 

Enligt Skolinspektionen genomförs inte kartläggningsmaterialen och bedömningsstöden i tid, eller i sin helhet. En annan vanlig brist är att bedömning och planering av extra anpassningar inte sker i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens.

L: Mer undervisningstid

Fredrik Malm (L), ordförande i utbildningsutskottet, oroas över granskningens resultat att lärare i stor utsträckning lämnas ensamma att hantera garantin. 

”En fjärdedel av femtonåringarna kan till exempel inte läsa ordentligt. Detta är oerhört allvarliga siffror, inte minst för de tusentals elever som lämnar skolan utan att ha lärt sig de mest grundläggande färdigheterna”, skriver han till Altinget. 

”Det är tydligt att skolan måste tillbaka till grunderna. För att skapa bättre förutsättningar för fler elever att lyckas i skolan är tidiga insatser och mer undervisningstid avgörande. Elever som inte når målen i svenska och matematik under lågstadietiden ska få automatisk rätt till intensivträning, extra lektioner, läxhjälp och speciallärarhjälp – utifrån de behov de har.”

Samtidigt ser Fredrik Malm det som nödvändigt att göra upp med ”skärmivern” som han menar präglar så många barns liv i dag.

”Skärmar har tillåtits ta en alldeles för framträdande och distraherande roll i svenska skolor. Forskningen visar att barn lär sig läsa som bäst med riktiga läromedel, papper och penna. Vi tror på fysiska böcker, därför satsar vi i regeringsställning miljardbelopp på riktade statsbidrag för läromedel och skönlitteratur i skolan.”

C: Se över F-betyget

Niels Paarup-Petersen, Centerpartiets utbildningspolitiska talesperson, understryker vikten av att satsa mer pengar på skolan. 

– Det är otroligt avgörande att man sätter in stöd de första åren. Vi har ju en lagstiftning som ska garantera tidiga stödinsatser. Då måste vi fråga oss vad vi från riksnivå kan göra när skolor inte lever upp till det som står? 

– Då är vår uppfattning att det fortfarande är resurstajt ute i skolorna på många ställen. Och det är klart att pengar gör skillnad när du ska prioritera insatser, säger han till Altinget.

Men en stor del handlar enligt Paarup-Petersen om att se över betygssystemet. 

– Betyget F ska vara grunden till att få extra stöd, men i verkligheten är det inte så. Det är väldigt många skolor som lägger väldigt mycket energi på att släcka bränder när det kommer till stöd och extra insatser, när det som verkligen behövs är att man jobbar med det tidigt. Det F leder till är att stödet kommer senare.

Lärarutbildningarna måste också reformeras, menar Paarup-Petersen.

– Lärarstudenterna får inte de praktiska kunskaperna för att lära elever att läsa och skriva. 

S: Kunskapsbidrag till lågstadiet

Socialdemokraternas utbildningspolitiska talesperson Åsa Westlund svarar på Altingets frågor skriftligt. 

”Vi vill skärpa kraven på att de ska få stöd i tid, vilket är något vi avsatte resurser för i vår budget. Vi föreslog också att kunskapsbidraget skulle riktas mer till lågstadiet just på grund av detta.”

M: Kunskapsfokus i läroplanerna

”Alla elever ska tidigt få lära sig att läsa, skriva och räkna, men så är det inte i dag. Vi inför nu mer undervisningstid i lågstadiet, tydligare kunskapsfokus i läroplanerna och tar bort onödig administration från lärarna för att frigöra mer tid för förberedelse och undervisning. Dessutom behöver vi förbättra tillgången till speciallärare. Det kommer krävas målmedvetenhet och tid, men är helt nödvändigt för våra elever och Sveriges framtid”, skriver Josefin Malmqvist (M), utbildningspolitisk talesperson, till Altinget.

MP: Bemannade bibliotek

Miljöpartiets utbildningspolitiska talesperson Camilla Hansén vill att staten tar ett större ansvar för skolans finansiering så att likvärdigheten ökar i hela landet.  

”För att alla elever ska få tillgång till en jämlik utbildning av god kvalitet, behöver fler elever få de stödinsatser de har behov av redan tidigt i sin skolgång. Lärarna behöver ha stort inflytande över insatserna, och backas upp av speciallärare och elevhälsan efter behov”, skriver hon till Altinget.

Miljöpartiet vill också stärka skolans finansiering och bygga ut elevhälsan.

”Elever har redan rätt till det stöd de behöver för att lära sig läsa, skriva och räkna. Lärare ska ha en avgörande roll i den bedömningen, och tillsammans med skolans professioner ge det stöd som behövs i rätt tid. Det är en viktig investering.”

Bemannade skolbibliotek är en viktig del, menar Hansén.

”Läsning är grunden för mycket av all annan inlärning. Samtidigt vet vi att det krävs läsning utöver tiden i skolan för att träna upp läskondition nog för att kunna läsa för att lära. Därför är skolbibliotek med utbildade skolbibliotekarier viktiga.”

KD: Fler särskilda undervisningsgrupper

Mathias Bengtsson är Kristdemokraternas utbildningspolitiska talesperson.

”Vi behöver minska den överdrivna individualiseringen och inkluderingen i klassrummet. I stället måste vi säkerställa att fler särskilda undervisningsgrupper skapas, med speciallärare, där elever kan få den specifika hjälp de behöver”, skriver han i ett mejl till Altinget.

”Vissa barn bör till och med kunna få hela sin undervisning i en sådan grupp i stället för i helklass. Skolledningar behöver mer flexibilitet och större frihet att bygga ut och utforma särskilda undervisningsgrupper, så att elever med störst behov får det stöd de behöver.”

V: Pengar till kommunerna

”Det är inte bra, men vi är inte förvånade över att det ser ut såhär. Skolorna behöver mer resurser och tillräckligt med personal. Detta för att lärarna ska ha tid att prioritera och fokusera på tidiga stödinsatser. Vänsterpartiet har föreslagit mer pengar till kommunerna för att de ska kunna lägga mer pengar på skolan”, skriver Daniel Riazat (V), utbildningspolitisk talesperson till Altinget. 

Sverigedemokraterna har inte återkommit vid publicering, men några av partiets förslag är satsning på speciallärare, att stöd ska sättas in i årskurs 1, satsning på svenska för barn som inte får språket hemma och att ersätta modersmålsundervisningen med extra språklektioner i svenska. 

{{toplink}}

rep@altinget.se