Erixon lämnar Trafikverket – men inte sakfrågorna
Statsförvaltningens mest välbetalda generaldirektör lämnar rollen vid årsskiftet. Men delar av sakområdet kommer Lena Erixon inte att släppa helt.
Erixon kommer nämligen vara ordförande i det branschsamarbete som Trafikverket varit med att skapa för ett få till mer samarbete på rälsområdet, Järnvägsbranschens samverkansforum.
– Det handlar om att verka för en fungerande järnvägstrafik och att jobba med frågor som parterna inte kan lösa var och en för sig. Där har man haft tre stora områden som de jobbat med. Det ena är att öka punktligheten i järnvägstrafiken. Det andra är att få bättre trafikinformation, och det tredje är att säkra kompetensförsörjningen. Så det är intressanta projekt att jobba vidare med, säger hon till Altinget.
Vad händer mer framöver, är du intresserad av att ta på dig något politiskt uppdrag eller djupdyka i någon fråga genom att ta på dig ett utredningsuppdrag?
– Nej, inte än så länge. Det som är officiellt är ordföranderollen i Järnvägsbranschens samverkansforum. Sedan har jag en del styrelseuppdrag på gång, sedan får vi se. Jag har aldrig varit intresserad av att jobba politiskt, även om jag alltid har varit samhällsintresserad och jag har därför jobbat nära politiken i många år.
Var inte aktuellt att täcka upp
Att stanna kvar och täcka upp när regeringen inte utsåg en permanent efterträdare till henne har dock inte varit intressant för Lena Erixon.
– Jag har ju börjat planera för mitt nästa liv också så det kommer inte fungera i praktiken heller. Det har varit väldigt tydligt att jag kommer att lämna sista december.
Framsteg och frustration
Om hon blickar tillbaka på de förändringar som skett under hennes dryga sex år som generaldirektör för Trafikverket så är det flera saker som hon lyfter fram. Bättre samverkan på järnvägssidan, en upprustning av underhållet på både väg och järnväg, ökad digitalisering, förstärkt civilskyddsarbete och test av ny teknik, såsom elvägar.
Samtidigt vill hon också lyfta fram insatsen som har gjorts under pandemin.
– Vi har faktiskt haft ”all time high” i verksamhetsproduktion. Jag tycker att vi klarat av pandemin bra, trots
Myndigheten har samtidigt växt kraftigt under åren. När Erixon klev på hade den en verksamhetsvolym på 50 miljarder, 2021 hamnar den på 85 miljarder kronor, vilket gör att Trafikverket dominerar den statliga delen av de offentliga upphandlingarna totalt.
– Vi är 10 000 anställda i dag och vi står för 35 procent i volym av upphandlingarna inom anläggningssektorn.
Är det något som varit riktigt frustrerande att ni inte har fått till?
– Vi lämnar mycket underlag till regering och riksdag som grund för beslut. Jag hade hoppats att det skulle ge bättre genomslag till ökade medel till vägunderhåll. Vi har från myndigheternas sida sagt att det är en klok strategi att vidmakthålla det vi har. Vi har fått mer medel, men det räcker inte. Det smärtar.
Vad är det ni misslyckats med i era underlag, ni har ändå sagt det många gånger?
– Jag tycker nog att vi nu lämnade ett bra underlag, och det har vi också fått höra från näringsliv och andra. Men sen är det i grunden en politisk prioritering, så är det.
Av det ni kan styra, vad kan du ta med dig?
– Vi måste vara bättre på att säkerställa ordentlig kontroll och styrning av våra investeringsprojekt. Där har vi sett ett antal projekt där det i ett tidigt skede har blivit ökade kostnader. Därför är det viktigt att ha kontroll och där kan vi göra mycket från Trafikverkets sida för att få det. Sedan finns det faktorer vi inte styr över, såsom ökade materialpriser och så vidare.
Samtidigt begränsas ni av att ni inte får ta bort projekt från nationella planen om de blir dyrare nu. Då minskar kanske incitamentet att hålla koll på kostnaderna?
– Det är egentligen inte tänkt att det ska vara så. Nu utgick direktivet från att den befintliga planen gäller, men det var ju en politisk överenskommelse. Men planeringssystemet är tänkt för att projekt som blir dyrare eller inte ger de nyttor som avsågs från början ska kunna omprövas i ett senare skede och speciellt de projekt som ligger senare i planen. Det är också så att vi har omprövat projekt för att det blir dyrare än vad det var tänkt från början. Där är vi ofta överens med regionerna om att det inte är rimligt att ha kvar dem i planerna.
Vill inte bygga nytt först och främst
Inför arbetet med att ta fram den senaste planen har det samtidigt också lyfts fram mycket kritik, bland annat från länsstyrelserna om att Trafikverket inte prioriterar åtgärder som leder till mer transporteffektivitet.
Enligt Erixon har myndigheten varit tydlig och prioriterat så kallade steg ett- och tvååtgärder först, där fokus är att renovera och använda befintlig infrastruktur bättre, framför att bygga nytt för att möta ökade behov. Men framför allt är svaret, de sitter inte på de viktiga verktygen – styrmedlen för att påverka trafiken.
– Jag tycker verkligen att vi, när vi lade vår nationella plan, har försökt att gå från steg ett, till två, tre och fyra i prioordning, säger Erixon avslutningsvis.
{{toplink}}
Samisk ilska när regeringen stressar Kallak-ärendet
Farmanbar: Försenad elektrifieringsstrategi hotar inte genomförandet
