Här är ministerns önskelista för vårdgarantiutredaren
Vårdgarantin ska utredas igen och redan till höstbudgeten ska utredaren kunna tala om hur mycket pengar som behövs för en engångsinsats för att korta vårdköerna. ”Det är inte så att vi saknar pengar i statsbudgeten för vårdkapacitet och kömiljard”, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) till Altinget.
Regeringen vill utreda vilka möjligheter som finns för en samlad nationell insats för att korta vårdköerna. En särskild utredare kommer att få i uppdrag att lämna förslag inom ett halvår efter att utredningen tillsatts. Målet är att finansieringen ska finnas med i den kommande höstbudgeten i september.
– Utredaren ska tala om vad man ska göra och hur. Det kommer att vara intensivt, men sedan är det kanske så att utredaren ganska tidigt kan tala om hur mycket pengar det skulle handla om, säger Acko Ankarberg Johansson till Altinget. {{toplink}}
Sexmånadersanalysen, som ska innehålla både finansiering och metod, kommer att läggas som ett tilläggsuppdrag till den kommande vårdgaratiutredningen, som är en del av den senaste versionen av Tidöavtalet. Enligt Acko Ankarberg kommer hela vårdgarantiutredningen att få ett par år på sig och också få ett större kansli för att klara av tilläggsuppdraget. Arbetet med direktiven är i slutfasen.
– Det är ingen liten sak att se över vårdgarantin. Vi hoppas att så snart som möjligt komma både med vårdgarantin i sin helhet och med det här tillägget.
Ingen samlad bild
Hon anser inte heller att dagens 90-dagarsgaranti fungerar med behovsprincipen i hälso- och sjukvårdslagen. Hon har lyft frågan om en kökortningsinsats ett flertal gånger med regionråd runt om i landet, men det saknas underlag för en nationell analys.
– De har bara kunnat svara för sin region. De flesta har svarat att det finns viss möjlighet, men har svårt att bedöma hur mycket.
Huvudfrågan för utredaren kommer enligt sjukvårdsministern att vara: Kan vi under en intensiv period korta köer gemensamt och hur skulle det gå till och vad skulle staten i så fall behöva göra?
Utredaren ska titta på hela vårdkapaciteten och då också inkludera privata vårdgivare. Enligt en rapport från Vårdföretagarna så uppger deras medlemsföretag att de skulle kunna öka sin kapacitet med mellan 5 och 10 procent inom fem diagnoser om de skulle få ett uppdrag att operera. Finansieringen skulle då också behöva komma direkt från staten.
Men sjukvårdsministern är inte lika övertygad om att det är där skillnaden ligger i kapacitet, eller att staten ska köpa vård direkt av de privata vårdgivarna.
– Staten kan inte upphandla vård, även om det kommer sådana förslag i debatten.
Van utredare
Acko Ankarberg Johansson har också en tydlig önskelista kring vilken kompetens den blivande utredaren måste ha.
– Du måste ha medicinsk kompetens så att du förstår dig på medicinska bedömningar och sedan är det inte så dumt om vi hittar någon som förstår sig på utredningar, som vet hur man utreder. Det kan nog inte vara första utredningen för någon i alla fall. Så ser önskelistan ut.
Det har funnits olika versioner av kömiljarder tidigare med olika utfall, bland annat med undanträngningseffekter.
– Det är också det man behöver titta på i behovsstyrningen. Vi måste klara det akuta, men om det samtidigt är många patienter som har artroser, de behöver också en operation. Så hur kan vi göra det samlat samtidigt, utan att göra avkall på det som är prioriterat? Går det så kommer vi att göra det, går det inte så kommer vi att få göra på annat vis. säger Acko Ankarberg Johansson.
Gig-arbetare får skydd i nya EU-lagar – trots tysk-fransk tvekan
Nya krav på byggnader gick igenom – trots nej från svenska moderater
