Hon vill sänka skatten för att få fart på sociala företag

Sänk vinstskatten drastiskt för socialt motiverade företag som återinvesterar överskottet i verksamheterna. Det är ett av förslagen i en ny rapport från Entreprenörskapsforum, om finansiering av den sociala ekonomin.

– Varför ska man lägga skattemedel på att förmedla bidrag till verksamheter som redan har förbundit sig att inte göra någon vinstutdelning? Då borde man inte behöva bli beskattad som vilket kommersiellt bolag som helst, säger rapportförfattaren Ruth Brännvall, vd för Impact Invest, till Altinget.

Minskar bidragsberoende

Om de sociala företagen ska kunna växa så är finansieringen en grundförutsättning. Skattelättnader är ett av hennes förslag till förbättring. Syftet är att stärka ekonomin i verksamheter som tydligt bidrar med samhällsnytta. 

– Ett skatteavdrag skulle betyda att mer av det ekonomiska överskottet återinvesteras i verksamheten. Då blir socialt motiverade företag inte lika beroende av bidrag eller extern finansiering, säger Ruth Brännvall.

Aktiebolag gynnas

Enligt hennes rapport ”Kapitalförsörjning som fungerar för fler”, så premierar såväl offentliga som privata finansiärer företag med vinstfokus. Då gynnas aktiebolagen. 

– Olika företagsformer behandlas inte lika. Uppfattningen att företag som drivs av exempelvis ideella aktörer inte är investerbara är tyvärr utbredd, säger Ruth Brännvall.

Ett motargument skulle kunna vara att kapitalägare söker sig dit där utsikterna för bra avkastning finns, men Ruth Brännvall köper inte argumentet.

– Man kan inte jämföra en heterogen grupp av företagare med en annan heterogen grupp av företagare. Men det är precis det man ofta gör. Så fort företag har sociala förtecken så filtreras de bort utifrån en lönsamhetsaspekt.

Så hur ska man jämföra, menar du?

– Först och främst utifrån bransch. Jämför i stället socialt motiverade företag inom vård, skola och utbildning. Då kommer du att se att deras tillväxt och förmåga att leverera ett ekonomiskt överskott är beroende av volym.

– Om jag bedriver en social verksamhet som bara finns i en enda kommun eller en enda region, så kommer den knappast uppnå samma lönsamhet som den privata aktör som har fått en kapitalinjektion och kan skala upp på fler platser.

– Många av de socialt motiverade företagen lider av att de är för små. Det är därför tillväxtfrågan är så otroligt viktig, säger Ruth Brännvall.

Lyfts allt oftare

Både EU:s handlingsplan för social ekonomi och Agenda 2030 har lyft frågan om att stärka den sociala ekonomin. Så sent som i förra veckan antog FN:s generalförsamling en resolution som uppmanar medlemsstater och institutioner att främja sociala företag och kooperativ med tanke på hållbarhetsmålen.

{{toplink}}

Den dåvarande S-MP-regeringen antog en strategi för sociala företag, där Vinnova och Tillväxtverket fick regeringsuppdrag. Men i Sverige går utvecklingen trögt jämfört med i övriga EU. I Frankrike och Storbritannien har ”filantropiska riskkapitalister” visat att det går att investera i sociala företag. De har banat väg för fler finansiärer.

Frankrike har också ett stort utbud av pensionsfonder, vad som kallas solidariska investeringar. Bara under 2022 tillförde de 669 miljoner euro i kapitaltillskott och lån till sociala företag.

De har tillväxtpotential

Ruth Brännvall ser tillväxtpotential hos främst idéburna verksamheter och kooperativa företag inom sociala verksamheter, utbildning och fastigheter.  Att de idéburna aktörerna svarar för 14 procent av välfärden i Danmark, 8 procent i Norge men bara 3 procent i Sverige, har ofta citerats.

I rapporten lyfter hon statistik som sticker ut än mer, om upphandlad rehabilitering från missbruk. Medan var tionde aktör inom missbruks-rehab i Sverige är idéburen, så är andelen hälften respektive drygt hälften av aktörerna i Norge och Danmark.

Tror du att en lag om idéburet-offentligt partnerskap (IOP) hade varit till någon hjälp?

– Eventuellt, vi ser flera föreningar som drar nytta av IOP, för du kommer ifrån projektbidragen och får en långsiktig finansiering. Jag anser ändå att man först borde ta tag i grundproblemet, och det är att man ska få till en finansiering för at verksamheter som ger positiva sociala resultat ska kunna skalas upp eller replikeras, säger Ruth Brännvall.

{{toplink}}

Forrige artikel Utsläppskrav på asfalt införs i sommar – flera når redan målet Utsläppskrav på asfalt införs i sommar – flera når redan målet Næste artikel Sökes: EPA-traktorer till hemtjänsten Sökes: EPA-traktorer till hemtjänsten
Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Regeringen och SD har bestämt sig. Statskontoret ska avvecklas i januari 2026. Myndighetens verksamhet ska i stället in i Ekonomistyrningsverket som byter namn – till Statskontoret.