Utsläppskrav på asfalt införs i sommar – flera når redan målet
(Foto: Magnus Andersson / TT)
Trafikverket inför klimatkrav vid upphandling av asfalt. Men flera branschaktörer når redan målet, och kraven införs först fem år efter att liknande krav införts på annat material. ”Vi vill ha med hela branschen från början”, säger hållbarhetsexpert på myndigheten.
Som en försmak på kommande krav för 2025 och 2030 inför Trafikverket i ett första steg krav på asfaltsleverantörer i upphandlingar att minska de totala växthusgasutsläppen med minst 30 procent.
Men genom byta till biobränslen i produktionen och ökad användning av återvunnet material går det redan idag att leverera dessa tal, och långt mer. Bland andra lyfter Peab Asfalt fram att de har lyckats minska växthusgasutsläppen i sin tillverkning med 65 procent sedan de inledde sitt arbete 2015.
Åsa Lindgren, hållbarhetsexpert på Trafikverket, tycker dock att ribban är rimlig att börja med.
– Många har ju påbörjat den här resan och ställt om delar av asfaltsverken, och bland annat återvinner asfalt för att använda den igen. Men vi har en bredd av leverantörer och rör oss i hela landet. Så det finns en spridning, säger hon till Altinget.
Smart i ena kan bli dyrt i andra
Hon lyfter också att även om vissa av de större leverantörerna har klimatförbättrad asfalt i sitt sortiment, så omfattar det inte hela landets asfaltsproduktion.
– Vi kan inte bara gå efter de allra bästa i våra kravnivåer, utan vi försöker att föra alla leverantörer framåt.
Trafikverket planerar i stället att ta det i etapper.
– Vi börjar så att vi inte kommer att exkludera någon leverantör, utan att ge dem förutsättningar att klara kraven. När vi kommer till 2025 så blir det lite tuffare kravnivåer, och framför allt kommer de stora utmaningarna 2030, säger hon.
Vilka krav det är som kommer att ställas till år 2025 och 2030 är dock ännu inte officiellt, utan kommuniceras först när beslutet blir offentligt i juni.
En sak är dock klar: om sjutton år, 2040 ska det vara nettonollutsläpp från Trafikverkets verksamhet.
– Vi vill vara långsiktiga och tala om i god tid vilka krav det är som gäller, så att vi ger alla aktörer möjlighet att göra omställningen, säger Lindgren.
Samtidigt finns också problematik med att ställa för högre krav direkt.
– Det kan generera väldigt långa transporter. För om man har ett verk som är 50 mil bort, och som producerar en produkt som är bättre tillverkningsmässigt, så kan transporterna äta upp klimatvinsten.
Fem år efter andra krav
Liknande materialkrav har redan införts fem år tidigare för armeringsjärn, konstruktionsstål, cement och betong och drivmedel. Dessa är tillsammans med asfalt de största bidragande faktorerna till myndighetens utsläppstunga siffror, där Trafikverket står för majoriteten av statens uppskattade utsläpp från upphandling.
Hur kommer det sig att det är först nu asfaltskraven kommer?
– Vi har jobbat systematiskt med denna utveckling och testat olika sätt att ställa krav några år, säger Åsa Lindgren.
Bland annat har tidigare begränsningar i användning av återvunnen asfalt tagits bort, för att i stället fokusera på att det är de tekniska kraven på bland annat bärighet och livslängd som satts i fokus. Det är samtidigt olika svårt att göra i olika sektorer.
– När det kommer till exempel armeringsstål, så är allt armeringsstål tillverkat av återvunnet stål och då det var lättare att ta fram EPD:er (miljövarudeklarationer) som ligger till grund. Det var lätt att ställa krav på det för det fanns redan en marknad som hade certifikatet, säger Lindgren och fortsätter:
– Men när det gäller exempelvis stål i allmänhet, så har det varit svårare. Vi har exempelvis tittat på vägräcken – och där har det varit hundratals kombinationer och varianter, och består av många olika komponenter och material. Men det kommer vi arbeta med nu.
Blir inte dyrare än utsläppstyngre alternativen
Branschen dras dock sedan Rysslands invasion av Ukraina med extra stora kostnadsökningar i asfaltsproduktionen. Här ska dock inte klimatkraven bli en ytterligare kostnadsdrivande effekt.
– Vad vi har sett i de initiala projekten så blir inte kostnaderna högre. Däremot ser de ut att bli högre när vi närmar oss 2030-målen, säger Åsa Lindgren.
Hon påpekar samtidigt att situationen kan förändras beroende på hur man får räkna på och redovisa klimatavtryck om exempelvis koldioxidsänkor får räknas med.
Är det något land som gått längre än Sverige här?
– Inte vad jag känner till. Jag vet vad Norge gör, någorlunda. De ställer krav i enskilda projekt och ökar klimatkraven stegvis för dessa. Men de har då ett annat koncept. Så det går inte att jämföra kravnivåer rakt av, och konstatera att de har högre eller lägre, avslutar Åsa Lindgren.
{{toplink}}
Svenskt Vatten om undantag för försvaret: ”Orimligt”
Hon vill sänka skatten för att få fart på sociala företag
