Hundratusentals kan få mer i elstöd än de betalt för elen

Debatten om huruvida det är rätt att sekretessbelägga utbetalningen av högkostnadsskyddet till hushåll i Sverige går för tillfället hårt fram.

– Vilka är det ni vill skydda med det här förslaget, frågar sig C-företrädaren Elisabeth Thand Ringqvist i en debatt i Aktuellt, som KU-anmält energiminister Ebba Busch för hanteringen av ärendet.   

– Jag skulle vilja ställa motfrågan: Vad är det som gör att du vill veta vad grannen har för elförbrukning, svarar Camilla Brodin, energipolitisk talesperson och gruppledare för KD.

– Ja, därför att det är 17 miljarder kronor som staten ska dela ut, och alla andra stöd, tillbaka till Covidstödet som företagen fick, var helt offentligt, fortsätter Thand Ringqvist.

Nästa vecka planeras förslaget att röstas igenom i riksdagen. Och även om oppositionen, Lagrådet och remissinstanserna är mycket kritiska till beredningen av lagförslaget om att belägga uppgifterna med 20 års sekretess, så är de två partiföreträdarna båda överens om den modell som annars valts för utbetalning av stödet.

Detta bland annat då en behovsprövning anses leda till ett ”administrativt monster”.

Vilka är särskilt drabbade?

Men samtidigt är den legala grunden för utbetalning av stödet att det ska gå till de som behöver stödet, de ”särskilt drabbade” elanvändarna.

I den tolkning som gjorts i Sverige baseras gränsdragningen på att snittpriserna ska ha legat över 75 öre per kilowatttimme, vilket föranlett att elområde tre och fyra omfattas av det första stödet som nu planeras att betalas ut under februari och mars månad.

Men modellen innebär samtidigt att uppskattningsvis omkring 100 000 elkunder, med avtalspriser under de planerade stödbeloppen på 50 och 79 öre kilowattimmen, kan få mer i stöd än de betalt totalt för elhandeln. Det visar uppgifter som Altinget fått fram via SCB och Energimarknadsinspektionen. Totalt omfattas uppskattningsvis 4,3 miljoner kunder av det första stödet till hushållen.

– För oss så är det här ingen överkompensation som inte kan falla inom regelverket, sade Jessica Karlberg Lagrelius, Svenska Kraftnäts chefsjurist, i en intervju med Altinget förra veckan.

Hur många kunder exakt det rör sig om som får mer än de betalt för elhandeln, går inte att få ut via myndigheterna. Detta eftersom uppgifter om de enskilda avtalen inte samlas in av någon myndighet. Enligt Altingets uppgifter ska frågan inte ha undersökts i samband med utarbetandet av förslaget till högkostnadsskydd tidigare i vintras.

Men går det att ändå få en översiktlig bild? Delvis, verkar det som, via en jämförelse av de snittpriser som erbjudits hushållskunder som sammanställts av Energimarknadsinspektionen, Ei, samt statistik som Statistiska centralbyrån, SCB, framställt på uppdrag av Energimyndigheten.

Dessa är aktuella

Där framgår att alla småhuskunder i elområde fyra som tecknade treårsavtal mellan september 2019 och juni 2021 bör ha fått ett totalt elhandelsavtalspris – inklusive skatter och andra avgifter - som ligger under stödbeloppet på 79 öre. Detsamma gäller de lägenhetskunder i samma område som tecknade ett treårsavtal fram till februari 2021.

Beräkningen bygger då på att de behållit avtalet under hela perioden som stödbeloppet baseras på, vilket är användningen mellan oktober 2021 och september 2022.

De kunder i elområde tre som tecknade fasta treårsavtal under månaderna april, maj, augusti och december, bör också få mer utbetalt i stöd än vad de betalt för elhandeln. Snittpriset rörde sig dock runt 50 öre per kilowattimme under hela perioden februari 2020 till mars 2021.

Även de småhuskunder som tecknade fast ettårsavtal fram till juni 2021 i elområde fyra, samt december 2020 i elområde tre, bör också delvis ha fått mer i stöd än vad de betalt.

Däremot är det inte troligt att särskilt många kunder får mer i stöd även om nätavgiften räknas in, för den aktuella perioden. Nätavgifterna varierar mellan områden och nätägare, men rörde sig exempelvis i mellersta Skåne runt 9 000 kronor för ett småhus under 2022, enligt Ei:s sammanställning.

Antalet inte möjligt att helt räkna ut

Hur många faktiska kunder det rör sig om går inte heller att få fram exakta uppgifter på, då det saknas statistik på kundtypsnivå, enligt SCB:s uppgifter till Altinget. Däremot kan aggregerade uppgifter på det totala antalet kunder som hade treårs, respektive ettårsavtal, i elområde tre och fyra, hämtas ut.

Och från dessa kan vissa slutsatser dras. Under nästintill hela de aktuella utpekade perioderna, har antalet kunder gått ner, vilket kan förklaras av naturliga skäl då avtalspriserna höjts kraftigt. Men vid starten av oktober månad 2022, vilket är slutpunkten för när stödbeloppet beräknas ut till hushållen, hade 60 769 kunder i elområde fyra, fortsatt fasta treårsavtal.

I elområde tre var motsvarande summa 432 663 kunder, men här är som sagt bara avtal tecknade under fyra månader under 2020 som är aktuella för direkt överkompensation hos hushållen. Sett till hela kundkollektivet var det 5,8 respektive 13 procent av kunderna som hade treårsavtal, vid ingången av oktober månad 2022, i de två aktuella elprisområdena.

En total siffra går alltså inte att räkna fram utan tillgång till de faktiska elhandelsavtalen, men en rimlig uppskattning är enligt Altingets egna beräkningar omkring hundra tusen hushåll, då hushållen står för den absoluta majoriteten av elavtalskunderna.

– Man ska dock komma ihåg att de fasta elpriskunderna också betalt en riskpremie igenom avtalet, vilket därmed kan ha inneburit att de betalt mer under vissa delar av de aktuella avtalsperioden, säger Elin Broström, enhetschef på Energimarknadsinspektionen, till Altinget

I och med att det är en krisförordning som tagits fram på EU-nivå, så är tyglarna samtidigt inte lika hårda på EU-nivå som normalt. En stor del av uppföljningsmakten, och eventuella sanktionsfrågor, läggs istället för i Bryssel mer på nationell nivå och Energimarknadsinspektionen.

– Vi tycker att vi har gjort en korrekt modell, var Svenska kraftnäts chefsjurist Jessica Karlberg Lagrelius svar till Altinget förra veckan. 

Ännu mer fördelaktigt läge för företag

En potentiell felkälla är att företag står för en större andel proportionellt av de fasta elprisavtalen. Men modellen för det stöd som föreslås till företag och juridiska personer följer i stort densamma som för hushållen, förutom att den innehåller ett takbelopp på 2 miljoner euro och sträcker sig till november 2022.

Fortsatt pågår arbetet med att fastställa förslaget till stöd för företag och juridiska personer, även om Energimarknadsinspektionen har givit Svenska Kraftnäts förslag till modell grönt ljus. Arbete pågår också fortsatt med förslaget till stöd under perioden november-december 2022, som ska gå till  hela landet.

Men utifrån statistik från Ei på de genomsnittspriser som erbjöds småföretagare, med en förbrukning på 20 000 kilowattimmar, så var det fram till i augusti 2021 möjligt att teckna treårsavtal under den senare fastlagda stödnivån på 79 öre i elområde fyra. Enligt tidigare statistik från SCB framgår det att större näringsverksamheter och industrier i genomsnitt har än lägre elhandelsavtalspriser.  

I elområde tre erbjöds avtal under stödnivån 50 öre fram till i juni 2021, vilket bäddar för att de som tecknat avtal fram till dess kan få mer i stöd än de betalt under samma period. Då ingår inte moms i Ei:s statistik, men denna är normalt avdragsgill. 

På samma sätt som för hushållen så kan även de som tecknade ettårsavtal få delvis mer betalt i stöd än vad de haft i utgifter för elhandeln. I elområde fyra gällde detta fram till juli 2021, i elområde tre gällde det fram till juni samma år.

Inom företagsstödet beräknas omkring 20 miljarder kronor betalas ut, och mottagarna kan alltså få upp till 22 miljoner kronor utan behovsprövning.

{{toplink}}

jacob@altinget.se