Margareta Åberg avgår som riksrevisor

Digitaliseringen i skolan medför utmaningar, men lösningen kan inte vara att motarbeta den globala utvecklingen, skriver lärarvikarien Rasmus S. Andersson.

Vår politik syftar till att Sverige ska vara ett framstående industriland genom att låta politiska beslut ta större hänsyn till svensk tillväxt och det svenska näringslivet, skriver Tobias Andersson (SD) och Jessica Stegrud (SD), båda i näringsutskottet.

I ett läge där hela regeringen bubblar av glädje för att ekonomin ljusnar och det äntligen finns pengar till att genomföra efterlängtade reformer, då sänker man biståndet med ytterligare tre miljarder. Det är inget annat än tragiskt, skriver Anna Lasses, biståndspolitisk talesperson för Centerpartiet.

Tidösamarbetets första redovisning av acceptansfrågans koppling till klimatpolitiken ger stöd till den egna argumentationen. Men samtidigt pekar den på fler utmaningar framöver, och det kan bli svårare att argumentera för den kostnadseffektiva politiken som är målet.

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).

Regeringen drar ner på Skolverket med 80 miljoner i budgeten. Anledningen är att myndigheten ska effektiviseras. 

Regeringen andas morgonluft, men för säkerhets skull kombinerar finansminister Elisabeth Svantesson ljuset i tunneln med ditmonterat ledljus. För med bara en budget kvar till valet ökar pressen, även på en regering med slagläge. 

Skattesänkningar, en höjd reduktionsplikt och miljarder till försvaret. På torsdagen presenterade finansminister Elisabeth Svantesson budgeten för nästa år.

Regeringen går vidare med delar av förslaget om att slå samman flera myndigheter. Den 1 januari 2026 ska sex myndigheter bli tre.

Oron för AI och annan ny teknik är befogad så länge samhället inte är med och bestämmer och styr utvecklingen. Det skriver Arvand Mirsafian, forskare vid Uppsala universitet.

Regeringen har två år på sig att ta fram den nationella naturrestaureringsplanen. Det kommer krävsa resurser, men det öppnar även upp för möjligheter för mer virke. Det skriver Leif Öster, skogsägare och skogsdebattör.

Regeringens bortprioritering av bostadskrisen skadar hela Sverige och slår hårt mot våra medlemmar, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS-facket.

Arbetsförmedlingens misslyckade beräkningar har skapat en brist på bagare. Det skriver Martin Lundell, vd Sveriges bagare och konditorer samt ordförande Sveriges hantverksråd, och Thomas Byström, ansvarig branschförbunden Företagarna.

Sverige saknar i dag i princip helt inhemsk produktion av insatsmedel. Men det finns en lösning och insipiration att hämta på andra sidan sundet i Danmark. Ta chansen nu, regeringen. Våga satsa på växtbaserade sektorn. Det skriver Per Frank, ordförande och Sara Paulsson, vice ordförande Växtbaserat Sverige.

Betande djur främjar markens hälsa, gynnar inlagringen av kol och sprider frön, vilket skapar en diversifierad växtlighet. Ändå finns det en risk att beteskravet ryker, skriver företrädare för flera djurrätts- och miljöorganisationer.

Krisberedskapen i pandemier stärks om de som har bäst och mest aktuell information får styra och fatta beslut, skriver Ritva Rosenbäck forskare, universitetslektor och expert produktionsstyrning vid Högskolan Väst.

I våras tog regeringen emot förslag på försämringar i sjukförsäkringen. Remissinstans efter remissinstans har sågat förslagen. Vi i Miljöpartiet anser att utredningen hör hemma i papperskorgen. Från ansvarigt statsråd har däremot inte hörts ett ljud. Kommer regeringen regeringen stoppa förslagen eller bereds dessa dråpslag mot svenska arbetstagare just nu på regeringskansliet? Det skriver Märta Stenevi (MP), riksdagsledamot. 

Det finns naturligtvis ingen quick fix för att stoppa rekryteringen av allt yngre barn till livs- och samhällsfarlig brottslighet. Men det rimliga vore att i högre grad börja leverera sociala satsningar på sådant som ligger nära barn och ungdomar, i deras fritid och skola, för att på sikt förebygga nyrekryteringar, skriver Ola Mårtensson.

När Socialdemokraterna beslutade om att ansluta Sverige till Nato följdes ett dramatiskt skifte i den svenska opinionen. En grupp forskare vid Umeå universitet har undersökt anledningarna till vad som beskrivits som det största och snabbaste opinionsskiftet i svensk historia.

Nattågstrafiken skulle kunna samlas så att nyttjandet av tåg och personal kan användas effektivt. Det skriver Karin Svensson Smith och Elisabeth Lundberg-Karlsson, styrelseledamöter i Resenärerna.

När promillegränser för elsparkcyklar debatteras är det väsentligt att fråga varför gränser för vanliga cyklar och elcyklar inte inkluderas. Det skriver Dan Nerén, policychef på TIER Mobility.

Föräldraavdraget måste avskaffas eller sänkas kraftigt för att barn ens ska få samma möjlighet till assistans enligt LSS som innan lagändringen. Det skriver Christian Källström, chefsjurist Frösunda personlig assistans. 

För att få ett tryggare samhälle måste de skötsamma ungdomarna leda vägen. Men det är inte gratis, regeringen. Det skriver Emma Hundertmark, generalsekreterare KFUM Sverige.

Sverige är sämst i Norden på att bekämpa ojämlikheten. Det skriver Emmeli Wulfstrand, förbundsordförande och Jessica Carlqvist, förbundssekreterare i Verdandi, Arbetarnas socialpolitiska organisation.

Den idéburna sektorn har låtit sig själv bli beroende av offentliga bidrag istället för att bygga upp en finansiering man själv har kontroll över, skriver Signe Krantz.

Prins Bertil var den första passageraren som landade på Bromma flygplats. För historieskrivningens skull borde Daniel Helldén (MP) bli den sista.

Natos konfrontativa linje försenar freden i Ukraina och berövar Kiev möjligheten att lösa konflikten med Ryssland med politiska och diplomatiska medel, skriver den ryska ambassadören i Danmark, Vladimir V. Barbin.