Överblick: Stenevi (MP) oroad över S gruvkärlek och kvinnor leder löneliga
De högre utbildningarna klarade pandemin oväntat väl. Kvinnliga regiondirektörer utklassar manliga. Omikron tros redan spridas i samhället. MP om S kärlek till gruvor: ”Kul för dem.”
– Jag blir väldigt bekymrad när det första en ny näringsminister gör är att gå ut och deklarera att ”vi socialdemokrater älskar gruvor”. Det är väl kul för dem. Men jag kan säga att vi miljöpartister älskar också både urfolks rättigheter men framför allt biologisk mångfald.
Det säger Märta Stenevi i en intervju i Dagens Nyheter, där hon även menar att S tar åt sig äran för reformer som egentligen är MP:s förtjänst.
Hon får också frågan om Miljöpartiet är ett vänsterparti och menar då att partiets utgångspunkt inte är ekonomisk analys utan rättighetsfrågor och en vilja att uppfylla de värderingar partiet bildades för. Det har länge inneburit en mittenposition i svensk politik, men framstår nu allt mer som en vänsterposition eftersom det politiska landskapet flyttat högerut, förklarar Stenevi i DN.
Kvinnor leder löneligan i regionerna
Kvinnliga regiondirektörer utklassar manliga i Dagens Samhälles lönekartläggning. ”För kvinnorna är snittlönen knappt 168 000 kronor och för männen drygt 148 000 kronor”, skriver tidningen som också förklarar att skillnaden förklaras av att det är kvinnor som leder de största regionerna.
Stockholms regiondirektör Carina Lundberg Uudelepp tjänar 231 400 kronor i månaden, medan Ann-Sofi Lodin i Västra Götalandsregione får 202 100 kronor per månad. I Skåne återfinns den tredje högsta lönen, som innehas av en man. ”Sämst” betald är Region Blekinges regiondirektör Peter Lilja, som får 125 000 i månaden.
Samtliga i topptrion har dessutom bättre betalt än både statsminister Magdalena Andersson, vars lön ligger på 180 000 kronor, och än den bäst betalda gd:n – Trafikverkets Lena Erixon, vars lön är 178 600 kronor.
Regiondirektörernas snittlöner har enligt Dagens Samhälle ökat med 16 procent från 2016 till 2021.
Ökad stress, men bra undervisning
Den statliga tillsynsmyndigheten för högskolor och universitet, Universitetskanslersämbetet (UKÄ), har granskat pandemins konsekvenser och beskrivit dem i en rapport till regeringen, rapporterar TT/Omni. Enligt UKÄ har den högre utbildningen klarat pandemin oväntat väl.
Studenterna har förståelse för att lärarna haft en svår situation, och är – efter omständigheterna – nöjda med undervisningen, säger utredare Johan Gribbe vid UKÄ till TT.
En tredjedel av studenterna nämner dock bristande digital kompetens hos lärarna som en faktor som påverkat undervisningen negativt. Många har också känt av mer stress och oro under perioden.
Sannolikt redan samhällsspridning av omikron
Samhällsspridning av omikronvarianten av coronaviruset rapporteras nu från såväl Danmark som Norge och i Expressen är flera experter tveksamma till att Sverige skulle vara undantaget.
– Jag tror att vi redan har en stor spridning, men vi ser det inte än, säger Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet.
Tidigare statsepidemiologen Annika Linde konstaterar att ”Sverige ligger sämst i Norden vad det gäller test per bekräftade fall, så vi har nog en stor spridning som vi inte känner till.”
Folkhälsomyndigheten flaggade i förra veckan för fler restriktioner, kanske redan i denna vecka.
Ledamöter vill modernisera riksdagsarbetet – gruppledarna kluvna
Provläs Altinget Infrastruktur utan kostnad
